| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Larsson, Andreas, et al.
(författare)
-
Orientation of individual C60 molecules adsorbed on Cu(111) : Low-temperature scanning tunneling microscopy and density functional calculations
- 2008
-
Ingår i: Physical Review B. Condensed Matter and Materials Physics. - 1098-0121 .- 1550-235X. ; 77:11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Density functional theory (DFT) and low-temperature scanning tunneling microscopy (STM) have been combined to examine the bonding of individual C60 molecules on Cu(111). Energy-resolved differential-conductance maps have been measured for individual C60 molecules adsorbed on a Cu(111) surface by means of low-temperature STM, which are compared to and complemented by theoretically computed spectral images. It has been found that C60 chemisorbs with a six-membered ring parallel to the surface at two different Cu(111) binding sites that constitute two exclusive hexagonal sublattices. On each sublattice, C60 is bonded in one particular rotational conformer, i.e., C60 molecules bind to the Cu(111) surface in two different azimuthal orientations differing by 60°depending on which sublattice the binding site belongs to. The binding conformation of C60 and its orientation with regard to the copper surface can be deduced by this joint experimental-theoretical approach. Six possible pairs of C60 configurations on three different Cu surface binding sites have been identified that fulfil the requirements of the two sublattices and are consistent with all experimental and theoretical data. Theory proposes that two of these configuration pairs are most likely. We have found that DFT does not get the binding energy between rotational conformers in the correct order. We also report two different C60 monolayers on Cu(111): one with alternating orientations of neighboring molecules at low temperature and the other with (4×4) structure after annealing above room temperature.
|
|
| 4. |
- Larsson, Rolf
(författare)
-
Coriolis generated secondary currents and their effects on turbulent channel flow
- 1986
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The influence of secondary currents on various hydrodynamic processes in channel flow is discussed. Different mechanisms that generate secondary currents are presented. The effect of the earth's rotation on channel flow is analysed and it is shown that in wide channels and for moderate Rossby numbers the relative magnitude of the horizontal secondary currents is approximately 4 times the inverse of the Rossby number. The effect of the channel width on the magnitude of the secondary currents is shown to be small for normal aspect ratios. The Coriolis generated secondary currents are shown to develop in 30-60 channel depths downstream from zero cross-stream velocities. The effect of secondary currents on friction losses is shown to be small for secondary velocities of the order of I % of the downstream velocity. However, secondary velocities of this magnitude are shown to have significant effect on the lateral mixing of a passive tracer in a channel. The distance needed for complete lateral mixing is clearly reduced with secondary currents. This effect is shown to increase when the source is located off the centre line of the channel. It is further shown that a diffusion model for the lateral mixing is not appropriate when the secondary currents are important.
|
|
| 5. |
- Larsson, Rolf
(författare)
-
Coriolis generated secondary currents in channels
- 1986
-
Ingår i: Journal of Hydraulic Engineering. - 0733-9429 .- 1943-7900. ; 112:8, s. 750-767
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The effects of rotation on turbulent channel flow are discussed, particularly the influence of the earth 's rotation is analyzed and some of previous literature is reviewed. It is shown that Coriolis-induced secondary currents should be of importance if they have a magnitude of 1% of the downstream velocity. A simplified analysis is used to estimate the relative magnitude of the horizontal secondary velocity at the cross-plane center point for fully-developed flow in a wide channel as a function of Rossby number. Numerical model simulations are used to investigate the influence of the side walls and the magnitude of the secondary velocities for developing flow. The results show that the secondary velocities amount to about 1% of the downstream velocity for rather slowly flowing deep channels
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Larsson, Rolf, et al.
(författare)
-
Siltjordars egenskaper : silt som konstruktionsmaterial - bestämning av geotekniska egenskaper
- 1998
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- (1) Silt - förekomst och speciella egenskaper; (2) Grundvattenförhållanden och utvärdering av portryck; (3) Tjälproblematik; (4) Fältundersökning; (5) Laboratorieprovning; (6) Beräkning av släntstabilitet och bärighet för fundament; (7) Beräkning av sättningar; Appendix: Beräkning av släntstabilitet till negativa portryck.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Larsson, Rolf, et al.
(författare)
-
Sulfidjord : geoteknisk klassificering och odränerad skjuvhållfasthet
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport redovisas resultaten av ett forskningsprojekt av skjuvhållfastheten i finkornig sulfidjord längs Norrlandskusten. Undersökningens syfte har varit att på basis av egna resultat och vad som i övrigt är rapporterat i litteraturen beskriva den odränerade skjuvhållfastheten i sulfidjord och att ge rekommendationer för hur den lämpligen bestäms. Eftersom rekommendationerna i många delar skiljer sig från de som ges för annan typ av finkornig jord har det också varit viktigt att klargöra vad som här menas med sulfidjord och hur denna bör klassificeras. Med sulfidjord avses i detta sammanhang sulfidjord i Norrlands kustland, dvs. vad som förr kallades svartmocka. För att räknas in i denna kategori bör jorden ha en organisk halt av minst 1%. I undersökningen har ingått sulfidjordar med lerhalter upp till 40% och organiska halter upp till ca 10%. För eventuellt förekommande sulfidjordar med högre lerhalter och/eller organiska halter bör de utvärderingsregler som gäller för lera och organisk jord användas parallellt. Sulfidfärgad jord inom samma område med organiska halter lägre än 1% bör ur rent geoteknisk synvinkel inte klassificeras som sulfidjord utan behandlas som övrig jord med motsvarande kornfördelning. De aktuella sulfidjordarna har således en sammansättning som enligt geotekniska benämningsregler i huvudsak skulle klassificera dem som organisk silt eller organisk siltig lera och i fall med organiska halter högre än 6% som siltig eller lerig gyttja. Resultaten i denna undersökning visar också att hållfasthetsegenskaperna i sulfidjord normaliserade mot jordens organiska halt och spänningshistoria i stort följer samma mönster som för övrig organisk mineraljord och mineralisk organisk jord. Vad som geotekniskt främst skiljer sulfidjorden från de flesta andra finkorniga svenska jordarna är att den gradvisa övergång med först minskande korsstorlek och sedan ökande organisk halt från silt, siltig lera, lera, organisk lera till organisk jord och som avspeglas i jordens flytgräns, inte gäller för siltig organisk jord som sulfidjord. Detta medför att de empiriska utvärderingar av olika parametrar och försöksresultat som bygger på den nämnda kopplingen till flytgränsen oftast inte kan användas i sulfidjord. Enligt resultaten i denna undersökning bör hållfasthetsvärden för sulfidjord bestämda med fallkonförsök i laboratoriet och vingförsök i fält korrigeras med en faktor av 0,65. Spridningen i resultaten var relativt stor och korrektionsfaktorns variationskoefficient var ca 16-17%. Den odränerade skjuvhållfastheten respektive förkonsolideringstrycket bör ur CPT-sondering i sulfidjord utvärderas med konfaktorerna 20 respektive 4,75. Spridningen i resultaten från CPT-sonderingarna var liten och variationskoefficienterna för konfaktorerna, (faktorerna 20 respektive 4,75), var 10 respektive 8%. I de fall den odränerade skjuvhållfastheten är avgörande och osäkerhet om erforderlig säkerhet mot brott finns, bör komplettering göras med i första hand direkta skjuvförsök. Bedömning av förkonsolideringstrycket ur resultaten av CPT-sonderingar används främst som ett hjälpmedel för att kvalitativt bedöma förkonsolideringstryckets variation mot djupet och att med hjälp därav sammanbinda de enskilda värdena från ödometerförsök. I rapporten ges ett empiriskt samband för uppskattning av den initiella skjuvmodulen. Närmare rekommendationer för hur den odränerade skjuvhållfastheten bör bestämmas ges i kapitlet "Slutsatser och rekommendationer", som bör användas tillsammans med SGI Information Nr 3 (revision 2007) "Utvärdering av odränerad skjuvhållfasthet i kohesionsjord". Kapitlet "Slutsatser och rekommendationer" omfattar också övriga försök som bör utföras för en korrekt klassificering av jorden och för att föreslagna empiriska korrelationer skall kunna utnyttjas.
|
|
