| 1. |
|
|
| 2. |
- Alrutz, Marie, et al.
(författare)
-
Projektledning
- 2013
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Projektledning är ett yrke med egen certifiering. Det pågår en spännande utveckling inom området och det blir allt viktigare att hålla sig ajour med utvecklingen.Det övergripande målet med den här handboken är att vara en ständigt aktuell heltäckande bok om projektarbete. Innehållsmässigt täcker den både frågor som har med struktur och styrning att göra och frågor om ledning av människor och mänskliga processer i grupp. Kompetens inom projekt byggs av både kunskap och erfarenhet. Vi följer kontinuerligt aktuell forskning inom dessa områden och bjuder in intressanta forskare att medverka som författare. Vi skildrar verkliga projekt och låter erfarenheterna få plats, både de bästa erfarenheterna och de utmaningar som man tagit sig igenom.Handboken är levande och det innebär att artiklar tas bort för att ge plats för nya, i takt med att den uppdateras fortlöpande.
|
|
| 3. |
- Alveteg, Mattias, et al.
(författare)
-
Vad räknas som belägg för studenters måluppfyllelse?
- 2018
-
Ingår i: 10:e Pedagogiska Inspirationskonferensen 2018. - 2003-3761 .- 2003-377X. ; 10
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Universitetskanslerämbetet (UKÄ) ställer numera krav på svenska lärosäten att vi ska utvärdera oss själva. Vi på LTH bör då gemensamt försöka hitta sätt att uppfylla UKÄs krav som även ger de verktyg vi själva behöver för att förbättra våra utbildningars kvalitét.Hur tar vi reda på våra utbildningars styrkor och svagheter och vad vi kan göra för att förbättra dem ytterligare? Ett sätt är att undersöka hur väl studenterna uppfyller examensmålen. Vad som ska räknas som belägg för studenters måluppfyllelse är dock svårt, av flera olika skäl. Vår rekommendation blir att triangulera olika typer av belägg samt att tydligt involvera institutionerna i arbetet.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Andersson, Göran, et al.
(författare)
-
Värdecirkeln. Hur utvecklar IKEA och Volvo långsiktig konkurrenskraft.
- 2008
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Ökad global konkurrens ger ökad kundmakt, vilket sätter kundvärde i fokus. Kundvärde kan konkretiseras i egenskaper eller attribut för produkter. För att skapa produktattribut och kundvärde krävs aktiviteter. Om varje aktivitet utförs av det mest lämpade företaget erhålls ett effektivt värdeskapande. Gränserna mellan företag öppnas mer och mer och det är inte självklart vilket företag som skall utföra vilken aktivitet. Det har blivit allt vanligare att företag utvecklar täta relationer med kunder och leverantörer. Konkurrensen mellan företag kan vara mindre betydelsefull än konkurrensen mellan olika värdesystem. Hur hanterar företag denna nya verklighet? Hur klarar etablerade modeller som värdekedja, värdesystem och värdestjärna att beskriva och förklara uthålligt värdeskapande i denna situation? Går det att utveckla en modell för värdeskapande som bättre avbildar denna nya verklighet? Vi har genomfört fallstudier vid två stora, framgångsrika företag, Ikea och Volvo Art. Studien visar att värdekedja, värdesystem och värdestjärna har svagheter och föreslår en ny modell som vi ger namnet värdecirkel. Värdecirkeln illustrerar att nyckeln till konkurrenskraft är förmågan att identifiera kundvärde, översätta detta till produktattribut, konfigurera värdeskapande aktiviteter som genererar det identifierade kundvärdet. Värdecirkeln visar att ett ledande företag kan skaffa sig kontakt både med värdeskapandets startpunkt och slutpunkt och därigenom få ett kontinuerligt lärande. Detta ger uthållig konkurrenskraft.
|
|
| 6. |
- Aspegren, Henrik, et al.
(författare)
-
Nationell styrning behövs för at förebygga översvämningar och vattenbrist
- 2018
-
Ingår i: Göteborgs-Posten. - 1103-9345.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- DebattTillgången till vatten kan inte längre ses som en lokal fråga utan måste ses ur ett bredare perspektiv, som kräver en samordning som är ny för Sverige. Det behövs sammanhängande nationell styrning och en strategi med helhetssyn på vattenfrågan, skriver nio svenska vattenexperter som kommer att debattera detta ämne under politikerveckan i Almedalen.
|
|
| 7. |
- Berndtsson, Rolf, 1936-
(författare)
-
Om folkhögskolans dynamik : Möten mellan olika bildningsprojekt
- 2000
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study is describing the projects of Bildung which are possible to identify with the students and the teachers at two folk high schools and the meeting between those projects in the classrooms. Another purpose is to describe and analyze processes, which arise when teachers, students and folk high school as an institution come together. As a background and part of the study, connected to the central concept of the thesis - power and Bildung - is an account of the projects of Bildung which have been developed within the folk high school in a historical perspective. It is the generally oriented course and the students that are in focus.The study is part of an ethnographic research tradition and the empirical part of the study consists of a combination of qualitative interviews with the teachers and the students and participant observation.The projects of Bildung, which I have found represented by the students are “selfeducation” with the subgroups "self-development" and "self-rehabilitation" and "the project of qualification". Most of the teachers try to establish an attitude that has a self-educational direction but gradually the teachers are forced to let the qualification project get a more prominent part in the teaching. The projects of Bildung are changing and are in contrast to each other, sometimes in harmony and sometimes out of balance. I found that the study setting could be characterized by manifoldness and dynamics. A pluralism resulting in challenges and different processes.
|
|
| 8. |
- Björk, Folke, 1958-, et al.
(författare)
-
Vattenskador på bostäder – omfattning och kostnader : Slutrapport av ett uppdrag från Boverket
- 2018
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vattenskadorna kostar försäkringsbolag och fastighetsägare stora belopp varje år. I runda tal sker det varje år vattenskador i en lägenhet av 150 och varje skada kostar i snitt något över 100 000 kr.Bland företag med mer än 10 000 lägenheter anser 40% att det är ett stort problem. De mindre företagen bedömer inte att problemen är så stora, vilket kan hänga ihop med att de har bättre kontroll på sina fastigheter.Problem finns i alla delar av byggnaden där det finns vatten: badrum, kök, tvättstuga etc.Vissa småhusfabrikanter säljer enbart huset och ser VVS- och våtrumsfrågorna som entreprenörernas ansvar. Samordningen blir då lidande och man arbetar inte lika systematiskt som andra med att dra lärdomar och förebygga skador. Det kan sägas att den samordning som kan krävas mellan grundentreprenörer, byggentreprenörer och VVS-entreprenörer vid byggandet av ett småhus är ganska komplicerat. Även om många byggare aktivt arbetar med att förebygga skador, så kan informationsåterföring och koppling mellan drift och byggande förbättras.Många av vattenskaderiskerna handlar om detaljlösningar av tätskiktsutförande och utformning av VVS-installationer. Projekteringen kräver kunskaper om dessa lösningar. Här skulle kanske mer utbildning och information i dessa frågor kunna ge bättre lösningar. Vid byggandet finns det inte sällan flera led av underentreprenörer vilket gör att byggherren kan tappa kontrollen över kompetens, engagemang och yrkesskicklighet hos de som verkligen utför våtrum med tätskikt och VVS-installationer. Kanske skulle arbetet med elinstallationer kunna vara ett mönster, med tydliga formella krav på de som utför dessa arbeten.Det finns vissa konstruktioner som pekas ut som särskilt riskfyllda, t ex golvbrunnar och särskilt golvbrunnar i hörn och golvrännor. Problem finns även med våtrum utan tröskel eller då trösklar är för låga eller inte tillräckligt täta. Ett problem är att många bostadsrättsköpare av estetiska skäl vill ha inbyggda rör utan att kanske förstå de risker som det innebär.En intressant utveckling är att olika former av sensorer kan installeras för att upptäcka läckor tidigt och kopplas till vattenfelsbrytare som kan stänga av vattnet.Under förvaltningsskedet bör regelbundna inspektioner göras för att tidigt hitta fel. Här kan enskilda småhusägare och bostadsrättsföreningen behöva hjälp av försäkringsbolag som vet var fel brukar uppstå, t ex att korrosionsskador är relativt vanliga. Kanske särskilt i bostadsrättsföreningar kan sådana inspektioner vara viktiga eftersom den enskilda bostadsrättshavaren inte alltid vet vad denne får och inte får göra.Försäkringsbolagen kan även ställa högre krav på att bostadsrättsföreningar har genomarbetade underhållsplaner med förebyggande underhåll på centrala komponenter som kan leda till vattenskador och att underhållsplanerna följs upp. Man kan också kräva att renovering utförs i ”rätt” ordning. Genom att genomföra stambyte innan ytskikt i våtrum renoveras finns en del att spara och det kan ge ett mer vattensäkert resultat.När det gäller flerfamiljshus kan branschorganisationerna vara mer aktiva med att samla och sammanställa information som kan leda till att de enskilda fastighetsägarna blir mer vaksamma och vet vad de särskilt ska hålla koll på. Det finns skäl att motivera flerbostadshusförvaltare att registrera och systematisera fakta om vattenskador. Detta skulle medföra bättre kunskaper om vattenskaderisker och vara till hjälp för framtida utformning av krav och rekommendationer. Det skulle också kunna ingå i utbildning för arkitekter, ingenjörer och fastighetstekniker.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Eriksson, Mats
(författare)
-
Från ingenjörskonst till informatörskonst : studier av PR och riskkommunikation
- 2003
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis discusses the external risk communication of industrial companies. Such risk communication is here viewed as a division of the companies’ PR operations. There are some central weak points in current risk communication research. Up to now, this research has been dominated by a psychometric perspective and is to a great degree perception-oriented and lacking in a wider organisational perspective. A means for reaching a deeper understanding of the importance of organisational aspects in risk communication is to seek theoretical influences outside the traditional risk communication research. In this study, the two adjacent research areas of risk communication and public relations are thus cross-fertilised for the purpose of making such a knowledge contribution.The aim of the study is to examine the importance of the organisational conditions for the management of risk communication as well as to study how risk communication is developed over time. This is effected in the form of a critical analysis by the productivity of Grunig’s PR theory for the risk communication field, applied on empirical findings collected from four companies in the risk management industry (Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co., Rohm and Haas Nordiska, Preem Raffinaderi and Skandinaviska Raffinaderi). The study uses qualitative and comparative case studies, where the empirical data has been collected through interviews and document studies.To summerise the result of the different case studies, I make the following conclusion: (1) The internal-organisational conditions are of great importance to the way in which PR and risk communication is managed and developed. (2) A more mechanical structure and authoritarian attitude towards employees and the public give primarily asymmetrical techniques, methods and strategies (3) A more organic structure and egalitarian attitude give both asymmetrical and symmetrical communication in the proactive work. (4) When development of PR and risk communication is underway, messages are changed longitudinally from being based on facts and positive arguments to more obvious offers of exchange, ethical appeals and invitations to dialogue. (5) When PR and risk communication make for higher levels on the risk communication ladder, prevailing notions and structures in the organisation are also renegotiated.The thesis concludes that Grunig’s theory in some way is productive for risk communication, but it also points out several weak things in Grunig’s concept. Among other things, these concern the fact that the causal thinking about the link between the organisational conditions and the communicative strategies to a high degree appear as circular reasoning. The theory’s division between authoritarian and egalitarian oriented cultures is also debateable as it to a great degree only focuses on instrumental values in the organisation. Even the distinction between asymmetrical and symmetrical communication can be criticised, among other things due to vague operationalisation and its one-dimensional character.In order to develop the organisational dimension of risk communication, a more symbolistic perspective is proposed. The symbolistic perspective signifies, among other things, a more distinct integration of the internal and the external as well as the informal (imaginary) and formal (physical) within the organisations. In addition, the symbolistic perspective reduces the importance of the causal thinking in the Grunig theory and its central distinction between asymmetry and symmetry becomes less important. Instead, the focus is increasingly on the rhetoric and symbolism with leaders, communicators and in information material etc.
|
|
