| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Larsson, Johan, et al.
(författare)
-
Aktivt lärande med verkstäder - Exempel från fysiken
- 2012
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Under övningsverkstäder arbetar studenter tillsammans med förståelsefokuserade övningar om grundläggande modeller och koncept. Övningarna handlar vanligen om vardagssituationer och de föremål som förekommer i övningarna, som t.ex. dricksglas, speglar och modellbilar, finns tillgängliga under verkstadsövningarna. Studenterna diskuterar övningarna i smågrupper omkring en gemensam skrivtavla i centrum där de för anteckningar. Lekfullt och prövande arbete kring problemställningar tydliggör sambanden mellan vetenskapliga förklaringsmodeller och den värld som beskrivs för studenterna. Fritt experimenterande stimulerar också till diskussioner och aktivt lärande.Denna workshop presenterar verkstadsövningarna och de bakomliggande pedagogiska idéerna. Deltagarna får själva pröva övningarna och diskutera dem ur ett lärandeperspektiv. Avslutningsvis diskuteras hur övningsformen kan vidareutvecklas, anpassas och användas även inom andra ämnesområden.Vårt utvecklingsarbete motiverades av att studenterna på inledande kurser saknade djupare förståelse för koncept och samband, även om de kunde lösa problem och klara stora delar av examinationen. Kommentarer från kursvärderingar, diskussioner med studenter och koppling till forskning, tydliggjorde ett särskilt problemområde. Många studenter upplevde att de saknade en möjlighet att tillämpa och diskutera kursernas innehåll praktiskt. Särskilt efterlystes alternativ till de formella och rätt styrda laborationer som förekommer på kurserna.Inspiration till övningsverkstäderna hämtades från det omfattande arbete kring studentaktivt lärande som redan gjorts. Olika studier har visat på ett övertygande sätt att aktivt lärande bidrar konstruktivt till studenternas konceptuella förståelse (se t.ex. Hake, 1996). Ett flertal olika studentaktiva undervisningsformer har utvecklats och prövats (Knight, 2002; Redish, 2003) och det finns en stor mängd resurser att utnyttja och anpassa för de egna behoven.Flera strategier har utvecklats för att vardagskoppla grundläggande fysikkurser samt ersätta traditionella föreläsningar, räkneövningar och lektioner med andra undervisningsformer. Ett initiativ som vi särskilt inspirerats av är Workshop Physics (Laws, 1997). Grundidén bakom denna undervisningsform är att lära genom att göra. Studenterna arbetar sig igenom hela kursen genom att utföra olika aktiva övningar. För våra kurser valde vi att inte byta ut något moment utan i stället låta övningsverkstäderna bli ett komplement till den övriga undervisningen. Tidigare försök med studentaktiv undervisning har visat att våra studenter gärna ser flera olika undervisningsmetoder som stödjer varandra (Andersson, 2011).Övningsverkstäderna uppskattas av både studenter och lärare. Vi tror att de kan utvecklas och användas på många olika sätt. Vår förhoppning är att denna workshop ska väcka nya pedagogiska idéer och inspirera till fortsatt utvecklingsarbete. ReferenserAndersson, S. (Red.) (2011) Rangordningsövningar i naturvetenskap. Uppsala: Uppsala universitetHake, R. H. (1996). Interactive-engagement versus traditional methods: A six-thousand-student survey of mechanics test data for introductory physics courses. American Journal of Physics, 66, 64-74.Knight, R.D. (2002). Five easy lessons: strategies for successful physics teaching. San Francisco: Addison Wesley.Laws, P. (1997). Promoting active learning based on physics education research in introductory physics courses American Journal of Physics 65, pp. 13 - 21Redish, E.F. (2003). Teaching physics: with the physics suite. Hoboken: Wiley.
|
|
| 5. |
- Larsson, Johan, et al.
(författare)
-
Arbeta med rangordningsövningar
- 2011
-
Ingår i: Högre Utbildning. - 2000-7558. ; 1:1, s. 57-64
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Som lärare söker man alltid efter nya undervisningsformer och övningar som ger bättre förutsättningar för studenternas lärande. Ett exempel på detta är rangordningsövningar. Rangordningsövningarna bygger på variation och jämförelse. Läraren väljer vilka egenskaper som varieras och kan rikta studenternas uppmärksamhet mot just de kritiska aspekter man vill uppmärksamma. Under 2010 har vi arbetat med ett pedagogiskt projekt vid Uppsala Universitet där rangordningsövningar prövats i flera olika naturvetenskapliga ämnen. Målet har varit att introducera, utveckla och pröva rangordningsövningar på svenska, där övningarna också breddats, utvecklats och kopplats till aktuell lärandeteori. Rangordningsövningar har visat sig värdefulla inom fysik, biologi, kemi och geologi där de visat sig fungera i flera olika studentaktiverande sammanhang, t.ex. som aktiverande moment under föreläsningar, som uppgifter under laborationer och fältövningar, under räkneövningar och vid examination.Rangordningsövningarna har också visat sig fungera som utgångspunkt för mer kvalitativa vetenskapliga resonemang.
|
|
| 6. |
- Larsson, Johan, et al.
(författare)
-
Rangordningsövningar för grundläggande fysikkurser
- 2010
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Variationsteori är en modell för lärande som hävdar att man lär sig genom upplevelsen av variationer eftersom variation är en nödvändighet för att man skall kunna särskilja de olika kritiska aspekterna hos det man skall lära sig (Se exempelvis Marton och Trigwell, 2000). I denna workshop kommer vi att arbeta med rangordningsövningar - en typ av uppgifter som på ett mycket effektivt sätt kan användas för att rikta studenternas uppmärksamhet mot just de kritiska aspekter som vi vill uppmärksamma dem på.I rangordningsövningar får studenter jämföra olika alternativ och rangordna dem i förhållande till varandra. Övningarna kan exempelvis användas som studentaktiverande moment under föreläsningar och lektioner eller som examinationsuppgifter. Rangordningsövningar introducerades av David Maloney (1987) och har förekommit i drygt tjugo år, men det är först på senare tid de börjat användas mer utbrett. Detta skedde till stor del på grund av boken ”Ranking Task Excercices in Physics” av O’Kuma, Maloney och Hieggelke (2000). Under 2010 genomförs ett pedagogiskt projekt vid Uppsala universitet med syfte att introducera och utveckla rangordningsövningar på svenska.Rangordningsövningar, baserade på Maloneys modell, har än så länge främst förekommit inom fysiken. Dock bör de vara användbara även inom andra ämnen. I rangordningsövningarna ställs studenterna framför uppgifter med ett antal olika variationer av liknande situationer. Där blir de tvungna att förstå hur olika aspekter påverkar det som sker i systemet. Detta är ett sätt att tänka och lära som kopplar väl till variationsteorin och som bör vara mycket konstruktivt för deras lärande.Workshopen är strukturerad i tre delar. Under workshopens första del (ca 30 minuter) illustreras metodens grundprinciper med utvalda uppgifter som deltagarna arbetar med och diskuterar i grupp. Under andra delen (ca 30 minuter) används nya uppgifter för att illustrera både möjligheter och begränsningar med metoden. Under sista delen (ca 45 minuter) kommer deltagarna att utforma egna rangordningsövningar och diskutera dessa.Målgruppen för workshopen är främst universitetslärare som är nyfikna på den här typen av övningsuppgifter.ReferenserMaloney, D.P. (1987). Ranking Tasks; A New Type of Test Item, Journal of College Science Teaching 16(6):510.Marton, F. & Trigwell, K. (2000). Variatio est mater studiorum. Higher Education Research and Development, 19:381-395.O’Kuma, T.L., Maloney, D.P., Hieggelke, C.J., (2000). Ranking task excercises in physics. Pearson Education Inc.
|
|
| 7. |
- Larsson, Johan, et al.
(författare)
-
Övningsverkstäder i fysik för aktivt lärande
- 2012
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under övningsverkstäder arbetar studenter tillsammans med förståelsefokuserade övningar om grundläggande modeller och koncept. Övningarna beskriver vardagssituationer och de föremål som förekommer i övningarna finns tillgängliga. Studenterna diskuterar i smågrupper omkring en gemensam skrivtavla där anteckningar förs. Lekfullt och prövande arbete tydliggör sambanden mellan vetenskapliga förklaringsmodeller och den värld som beskrivs för studenterna samt stimulerar aktivt lärande (Knight, 2004).Vårt utvecklingsarbete motiverades av att studenterna saknade djupare förståelse för koncept och samband, även om de kunde lösa problem och klara stora delar av examinationen. Ett väl beprövat sätt att komma åt detta är olika typer av studentaktivt lärande (Hake, 1996). Många studenter upplevde också att de saknat möjligheter att tillämpa och diskutera kursernas innehåll praktiskt. Övningsverkstäderna har införts som ett komplement till övrig undervisning eftersom tidigare försök med studentaktiv undervisning har visat att våra studenter gärna ser flera olika undervisningsmetoder som stödjer varandra (Andersson, 2011).Övningsverkstäderna uppskattas av både studenter och lärare. Vi tror att de kan utvecklas och användas på många olika sätt.
|
|
