| 1. |
- Baraldi, Enrico, et al.
(författare)
-
Controlling the commercialisation of science across inter-organisational borders : Four cases from two major Swedish universities
- 2014
-
Ingår i: Industrial Marketing Management. - : Elsevier BV. - 0019-8501 .- 1873-2062. ; 43:3, s. 382-391
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of this paper is to analyse howdifferent types of control are applied in different mechanisms for commercialisingscience, according to the inter-organisational interactions involved. To achievethis purpose, we followed a multiple-case study design and selected four casesfrom Uppsala University and the Karolinska Institutet that provided variationin the commercialisation mechanisms (PET Centre, Ångström Materials Academy,Actar, and Karolinska Development). We find that action and resultcontrols dominate in linear ‘spin-out’ funnel mechanisms, while interactive mechanismsentail a combination of action, result and personalcontrols. However, the inter-organisational interactions also impact whichcontrols are applied in a commercialisation mechanism: conflicting goals between a few closely related organisations or limited external interactions are associated with result controls, whileaction controls dominate in the absence of external interactions if timeand efficiency are key goals. Result controls also assume very different roles, depending on the inter-organisational context of a specific commercialisation mechanism.
|
|
| 2. |
- Baraldi, Enrico, et al.
(författare)
-
Governance and control of the commercialization of science. Examples from two major Swedish universities
- 2011
-
Ingår i: Uppsala Public Management Seminar.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper analyses four episodes of commercialization of science taken from the innovation practices of two major Swedish universities, Karolinska Institutet and Uppsala University. The four mini-cases (PET center, Ångström Materials Academy, Actar AB, and Karolinska Development) were selected to provide variation in the commercialization mechanisms and goals. Our purpose is to relate the patterns of control and governance in each episode with its goal and commercialization mechanism. In doing this we also discuss the impact that the number and typology of actors involved, as well as their relationships, have on how control is exerted in each commercialization episode.
|
|
| 3. |
- Baraldi, E., et al.
(författare)
-
The commercialization of science as an embedding process : The case of PET radiotracers at Uppsala University
- 2013
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper discusses the commercialization of science as an embedding process within a complex network of technical and social resources resources. We rely on a single in-depth case study over the commercialization and de-commercialization of Uppsala PET center in order to identify how PET radiotracers, our focal piece of science, are interfaced with other resources and how they are connected to the three settings of developing, producing and using. We find that the twists and turns in the innovation journey of the PET center depend on deep technical interfaces, problematic mixed interfaces that create conflicts between the involved actors, and shallow organizational interfaces
|
|
| 4. |
- Launberg, Anna
(författare)
-
Creating value from science : Interaction between academia, business and healthcare in the Uppsala PET Centre case
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Recent decades have seen greater focus, both national and global, on universities’ role in boosting economic growth. Besides teaching and conducting research, universities are urged to contribute directly to the economy by commercialising research findings and interacting with industry.This thesis explores the dynamics and effects of such interplay by concentrating on a particular case of interaction involving Uppsala University, Uppsala University Hospital and a large multinational corporation. More specifically, the aim of the study was to investigate how use of science and value creation from science are affected when actors belonging to disparate spheres interact closely. The thesis recounts the evolution of the Uppsala PET Centre, established as a University research institute in 1989, which has served both as a site for pre-clinical and clinical research and as an important resource in routine clinical work. The whole Centre was commercialised when a large firm acquired it in 2002, only to be decommercialised and returned to the University and the University Hospital less than a decade later.Using a network perspective, this thesis analyses the journey of the Uppsala PET Centre by studying interfaces between physical and organisational resources. The basic argument is that to understand the effects of inter-sphere interaction on science use, one must consider the materiality of science and differences between the interacting actor spheres in terms of preferences, norms and goals – ‘schemes of valuation’ in the present work. The study shows that the materiality of science has a restrictive impact on flexibility of science use, and different actors’ simultaneous use of science is therefore severely constrained. Because of these constraints, the actor spheres involved struggle to control physical scientific resources in ways aligned with their particular schemes of valuation. Sharing, turn-taking and efforts to separate overlapping use contexts become the means of managing the restricted scope for science use.Further, this thesis demonstrates that while interfaces containing physical resources are controllable and always result in some kind of value (albeit not necessarily on the scale expected), the outcomes of combinations of organisational resources connected with disparate schemes of valuation are impossible to anticipate and control.The thesis concludes that there are reasons to rethink our expectations of the short-term economic and social effects of university–industry interaction, a complicated affair that encompasses opportunities and unforeseeable challenges alike.
|
|
| 5. |
- Launberg, Anna
(författare)
-
Digitalisering i organisation och arbete : Nya förutsättningar för svenska företag inom Metalliska material
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport sammanfattar iakttagelserna från de sju delstudier som under 2017 utfördes inom DAO-projektet, ett Vinnova-finansierat projekt vars mål är att stärka innovationsförmågan hos företag inom SIP Metalliska material genom digitalisering.Rapporten syftar till att vägleda svenska metallföretag i den organisatoriska omställningen till en digitaliserad verksamhet. Detta görs genom en samling rekommendationer som arbetats fram utifrån delstudiernas empiriska resultat. Rekommendationerna är uppdelade i tre kategorier: arbetets utformning, organisering och ledarskap. Inom dessa kategorier berörs frågor som bedöms som centrala i företagens digitaliseringsarbete; kunskap och kompetens, användning av data, kommunikation, mångfaldsarbete, yrkesstolthet och beslutsfattande är några av de punkter som behandlas. Sammantaget beskriver rekommendationerna vad som krävs för att möjliggöra omvandlingen till en digitaliserad verksamhet där medarbetare trivs och är engagerade, där rätt kunskap finns tillgänglig och där den digitala tekniken utnyttjas till fullo.Ett av DAO-projektets viktigaste observationer är att delaktighet är av avgörande betydelse för att bygga en sådan organisation. Delaktighet kan skapas genom att involvera medarbetare från produktionen i beslut och i utvecklingen av nya lösningar, och genom att låta dem ta del av information som rör företaget och dess planer. Delaktighet främjas också genom formaliserade karriärvägar och utbildningsprogram, och genom att bygga upp en förståelse för att alla inom verksamheten är del av en och samma process. Detta är själva kärnan i det organisatoriska förändringsarbete som svenska metallföretag i och med digitaliseringen nu står inför.För att lyckas i detta arbete behöver metallföretag utmana organisatoriska gränser: horisontellt och vertikalt, mellan enheter, avdelningar, olika yrkesgrupper och chefer. På så vis skapas förutsättningar för kunskapsspridning, gemensamt beslutsfattande och gemensam problemlösning. Som en del i detta identifierar DAO-projektet även det kulturella och tekniska gapet mellan OT (operational technology) och IT som ytterligare en gräns som behöver luckras upp för att bättre utnyttja digitaliseringens möjligheter.
|
|
