| 1. |
- Lennartsson, Tommy, et al.
(författare)
-
Skötselplanering i skogsbetesmarker : vägledning
- 2021
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För endast ett sekel sedan täckte skogsbetesmarker och andra naturbeten mycket stora arealer och utgjorde en grundförutsättning för landets försörjning och livsmedelsproduktion. Formade av århundraden av bete och lokalt mångbruk fanns en bred palett av skogsbetesmarker. Idag är det svårt att föreställa sig hur ett visst skogsbete kan ha sett ut och nyttjats, men det är ändå det vi behöver veta så mycket som möjligt om, för att förstå vad som har gett upphov till de natur- och kulturmiljövärden som finns kvar idag.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Ebenhard, Torbjörn, et al.
(författare)
-
Lågskogsbruk – biobränsleproduktion i samklang med miljömål
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lågskogsbruk går ut på att återkommande hugga lövträd som slår skott från en gemensam stubb-bas eller sockel. Lågskogens två huvudtyper, skottskogar och hamlingsskogar, kan ses som halvnaturliga biotoper med lång historia och egna utvecklade organismsamhällen, däribland många naturvårdsintressanta arter, som ursprungligen levde i naturliga biotoper som inte längre existerar. Lågskogen erbjuder gamla strukturer och substrat utan att miljön blir kontinuerligt skuggig som i högskog. Det är både möjligt och önskvärt att bedriva ett modernt lågskogsbruk för biomassaproduktion, i synnerhet på marker som idag inte används för skogsbruk eller jordbruksproduktion. Vi bedömer att det finns totalt ca en halv miljon hektar av skyddade områden, restmarker i jordbrukslandskapet, ängs- och hagmarker, väg- och järnvägsområden, kraftledningsgator, samt tätortsnära parker och friluftsområden där lågskogsbruk skulle vara lämpligt. Med en produktion av 2-5 ton biomassa per hektar och år skulle detta kunna ge 10-24 MWh energi per hektar och år, sammanlagt för landet 5-12 TWh per år. Jämfört med de bästa biomassagrödorna (Salix, Miscanthus) har lågskogen inte samma potential som bränsleproducent, men den står sig väl mot raps. Lågskogen är dock mer effektiv än vanliga biomassagrödor med avseende på utsläpp av växthusgaser per producerad energienhet, snabbheten i återinlagring av kol, och gynnandet av biologisk mångfald.
|
|
| 5. |
- Lennartsson, Tommy
(författare)
-
The contribution of roadsides to connect grassland habitat patches for butterflies in landscapes of contrasting permeability
- 2022
-
Ingår i: Journal of Environmental Management. - : Elsevier BV. - 0301-4797 .- 1095-8630. ; 311
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Roadsides, in particular those being species-rich and of conservation value, are considered to improve landscape permeability by providing corridors among habitat patches and by facilitating species' dispersal. However, little is known about the potential connectivity offered by such high-value roadsides. Using circuit theory, we modelled connectivity provided by high-value roadsides in landscapes with low or high permeability in southcentral Sweden, with 'permeability' being measured by the area of semi-natural grasslands. We modelled structural connectivity and, for habitat generalists and specialists, potential functional connectivity focusing on butterflies. We further assessed in which landscapes grassland connectivity is best enhanced through measures for expanding the area of high-value roadsides. Structural connectivity provided by high-value roadsides resulted in similar patterns to those of a functional approach, in which we modelled habitat generalists. In landscapes with low permeability, all target species showed higher movements within compared to between grasslands using high-value roadsides. In landscapes with high permeability, grassland generalists and specialists showed the same patterns, whereas for habitat generalists, connectivity provided by high-value roadsides and grasslands was similar. Increasing the ratio of high-value roadsides can thus enhance structural and functional connectivity in landscapes with low permeability. In contrast, in landscapes with high permeability, roadsides only supported movement of specialised species. Continuous segments of high-value roadsides are most efficient to increase connectivity for specialists, whereas generalists can utilize also short segments of high-value roadsides acting as stepping-stones. Thus, land management should focus on the preservation and restoration of existing seminatural grasslands. Management for enhancing grassland connectivity through high-value roadsides should aim at maintaining and creating high-value roadside vegetation, preferably in long continuous segments, especially in landscapes with low permeability.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Gustavsson, Eva, 1970, et al.
(författare)
-
Land use more than 200 years ago explains current grassland plant diversity in a Swedish agricultural landscape
- 2007
-
Ingår i: Biological Conservation. - : Elsevier BV. - 0006-3207. ; 138, s. 47-59
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The reformation of the Swedish agricultural system, about 150 years ago, drastically changed the use of semi-natural grasslands. Grassland plant diversity has declined due to abandonment, changed management methods and production intensification. Current diversity patterns are thus a result of historical and current land use in combination. In this study we investigate the relative importance of historical grassland management and current land use for grassland plant diversity. The distribution of 128 grassland plant species in an agricultural landscape in southwest Sweden was analysed in relation to current land use and land use in three historical time periods; the 18th and the 19th century and around 1960. Land use during the three historical periods was also combined into land-use sequences. Four diversity estimates were used: number of grassland species, number of grassland specialists, Shannon-Wiener index on the specialists and total cover/hectare of specialists. Historical land use - especially 18th century and the land-use sequences - explained more of the variation among study sites than did current land use. Continuity of a specific management type was important for grassland plants as indicated by highest diversities being found in pastures continuously grazed since the 18th century. Former hay meadows, currently grazed, did not differ in any diversity estimate from abandoned hay meadows, indicating that change of management from mowing to grazing a century ago may cause diversity declines similar to abandonment some 40 years ago. Limited artificial fertilisation in the managed areas may have contributed to this effect. Further decline in grassland biodiversity in the agricultural landscape is expected because a substantial proportion of grassland plant populations occur in abandoned areas. © 2007 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
