| 1. |
- Cousins, Sara, et al.
(författare)
-
I nattviolens hage
- 2008
-
Ingår i: Olsson, R. (red), Mångfaldsmarker. - Uppsala : Centrum för biologisk mångfald. - 9789189232297 ; , s. 9-28
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I en svensk naturbetesmark kan man hitta över 40 växtarter inom en enda kvadratmeter. Det är världsrekord. En stor del av de arter som finns i betesmarkerna förekommer inte i andra naturtyper. Idag återstår inte mer än en tiondel av den areal naturbetesmarker som fanns i Sverige för drygt 100 år sedan. Igenväxningen hotar inte bara en lång rad arter. Också stora kulturhistoriska värden och vårt vackra, variationsrika odlingslandskap står på spel. Fortsatt hävd förutsätter att det finns en levande landsbygd med bärkraftiga jordbruksföretag.
|
|
| 2. |
- Cousins, Sara, et al.
(författare)
-
I nattviolens hage
- 2008
-
Ingår i: Olsson, R. (red), Mångfaldsmarker. - Uppsala : Centrum för biologisk mångfald. ; , s. 9-28
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I en svensk naturbetesmark kan man hitta över 40 växtarter inom en enda kvadratmeter. Det är världsrekord. En stor del av de arter som finns i betesmarkerna förekommer inte i andra naturtyper. Idag återstår inte mer än en tiondel av den areal naturbetesmarker som fanns i Sverige för drygt 100 år sedan. Igenväxningen hotar inte bara en lång rad arter. Också stora kulturhistoriska värden och vårt vackra, variationsrika odlingslandskap står på spel. Fortsatt hävd förutsätter att det finns en levande landsbygd med bärkraftiga jordbruksföretag.
|
|
| 3. |
- Ebenhard, Torbjörn, et al.
(författare)
-
Lågskogsbruk – biobränsleproduktion i samklang med miljömål
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lågskogsbruk går ut på att återkommande hugga lövträd som slår skott från en gemensam stubb-bas eller sockel. Lågskogens två huvudtyper, skottskogar och hamlingsskogar, kan ses som halvnaturliga biotoper med lång historia och egna utvecklade organismsamhällen, däribland många naturvårdsintressanta arter, som ursprungligen levde i naturliga biotoper som inte längre existerar. Lågskogen erbjuder gamla strukturer och substrat utan att miljön blir kontinuerligt skuggig som i högskog. Det är både möjligt och önskvärt att bedriva ett modernt lågskogsbruk för biomassaproduktion, i synnerhet på marker som idag inte används för skogsbruk eller jordbruksproduktion. Vi bedömer att det finns totalt ca en halv miljon hektar av skyddade områden, restmarker i jordbrukslandskapet, ängs- och hagmarker, väg- och järnvägsområden, kraftledningsgator, samt tätortsnära parker och friluftsområden där lågskogsbruk skulle vara lämpligt. Med en produktion av 2-5 ton biomassa per hektar och år skulle detta kunna ge 10-24 MWh energi per hektar och år, sammanlagt för landet 5-12 TWh per år. Jämfört med de bästa biomassagrödorna (Salix, Miscanthus) har lågskogen inte samma potential som bränsleproducent, men den står sig väl mot raps. Lågskogen är dock mer effektiv än vanliga biomassagrödor med avseende på utsläpp av växthusgaser per producerad energienhet, snabbheten i återinlagring av kol, och gynnandet av biologisk mångfald.
|
|
