| 1. |
- Belitsky, Victor, 1955, et al.
(author)
-
A new 3 mm band receiver for the Onsala 20 m antenna
- 2015
-
In: Astronomy and Astrophysics. - : EDP Sciences. - 0004-6361 .- 1432-0746. ; 580
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- A new receiver for the Onsala 20 m antenna with the possibility of being equipped with 3 mm and 4 mm bands has been built and the 3 mm channel has been commissioned during the Spring 2014. For single-dish operation, the receiver uses an innovative on-source/off-source optical switch. In combination with additional optical components and within the same optical layout, the switch provides two calibration loads (for the 3 mm and 4 mm channels), sideband rejection measurement, and tuning possibilities. The optical layout of the receiver employs all cold (4 K) offset elliptical mirrors for both channels, whereas the on-off switch employs flat mirrors only. The 3 mm channel employs a sideband separation (2SB) dual polarization receiver with orthomode transducer (OMT), 4-8 GHz intermediate frequency (IF), x? 2pol x? upper and lower sidebands (USB? +? LSB). The cryostat has four optical windows made of high density polyethylene (HDPE) with anti-reflection corrugations, two for the signal and two for each frequency band cold load. The cryostat uses a two-stage cryocooler produced by Sumitomo HI? RDK? 408D2 with anti-vibration suspension of the cold-head to minimize impact of the vibrations on the receiver stability. The local oscillator (LO) system is based on a Gunn oscillator with aphase lock loop (PLL) and four mechanical tuners for broadband operation, providing independently tunable LO power for each polarization. This paper provides a technical description of the receiver and its technology and could be useful for instrumentation engineers and observers using the Onsala 20 m telescope.
|
|
| 2. |
- Berg, Charlotte, et al.
(author)
-
Editorial : Wildlife Welfare
- 2020
-
In: Frontiers in Veterinary Science. - : Frontiers Media SA. - 2297-1769. ; 7, s. 1-3
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Animal welfare relates to the feelings, behavior, and the health status of animals. Nevertheless, animal welfare legislation rarely prescribes what animals should feel or experience, but rather what humans should do to protect the animals in their care from unnecessary suffering, and e.g., specifications to provide them with suitable housing conditions and appropriate feed to ensure a reasonably good life. This obviously applies to domesticated animals and wildlife kept in enclosures, but not to free-roaming wildlife. Wildlife welfare has received far less attention than welfare for farm or companion animals, although attempts have been made. In recent years the extent of interest in wildlife welfare has grown, as more people have realized that humans have a substantial influence on the lives and welfare of wildlife individuals. Humans, as individuals and as a species, intentionally or unintentionally influence the welfare of wildlife in many different ways, some of which are discussed in this special issue.
|
|
| 3. |
- Berg, Charlotte, et al.
(author)
-
One Health : Samspelet mellan human-, djur- och ekosystemhälsa
- 2022
-
In: Vård, omsorg och rehabilitering utomhus. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144142364 ; , s. 97-112
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Sambandet mellan människors, djurs och ekosystems hälsa är viktigt för att målet "En gemensam hälsa" skall uppnås. I detta kapitel förklarar vi vad One Health är, vilka teorier som ligger bakom One Health, vilka centrala begrepp och perspektiv som är viktiga för området och forskning om kopplingen mellan människors och djurs hälsa, människors och miljöns hälsa, samt djurens och miljöns hälsa. Vi tar upp olika aspekter rörande lantbruksdjur, sällskapsdjur och vilda djur och hur det sätt vi föder upp och sköter dem på påverkar miljön, och i det långa loppet även människor. Vi beskriver hur djurs sjukdomar kan påverka människors hälsa och omvänt, samt One Health-perspektivets koppling till vård, omsorg och rehabilitering utomhus.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Elmberg, Johan, et al.
(author)
-
Potential disease transmission from wild geese and swans to livestock, poultry and humans : a review of the scientific literature from a One Health perspective
- 2017
-
In: Infection Ecology & Epidemiology. - : Taylor & Francis. - 2000-8686 .- 2000-8686. ; 7:1, s. 1-21
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- There are more herbivorous waterfowl (swans and geese) close to humans, livestock and poultry than ever before. This creates widespread conflict with agriculture and other human interests, but also debate about the role of swans and geese as potential vectors of disease of relevance for human and animal health. Using a One Health perspective, we provide the first comprehensive review of the scientific literature about the most relevant viral, bacterial, and unicellular pathogens occurring in wild geese and swans. Research thus far suggests that these birds may play a role in transmission of avian influenza virus, Salmonella, Campylobacter, and antibiotic resistance. On the other hand, at present there is no evidence that geese and swans play a role in transmission of Newcastle disease, duck plague, West Nile virus, Vibrio, Yersinia, Clostridium, Chlamydophila, and Borrelia. Finally, based on present knowledge it is not possible to say if geese and swans play a role in transmission of Escherichia coli, Pasteurella, Helicobacter, Brachyspira, Cryptosporidium, Giardia, and Microsporidia. This is largely due to changes in classification and taxonomy, rapid development of identification methods and lack of knowledge about host specificity. Previous research tends to overrate the role of geese and swans as disease vectors; we do not find any evidence that they are significant transmitters to humans or livestock of any of the pathogens considered in this review. Nevertheless, it is wise to keep poultry and livestock separated from small volume waters used by many wild waterfowl, but there is no need to discourage livestock grazing in nature reserves or pastures where geese and swans are present. Under some circumstances it is warranted to discourage swans and geese from using wastewater ponds, drinking water reservoirs, and public beaches. Intensified screening of swans and geese for AIV, West Nile virus and anatid herpesvirus is warranted.
|
|
| 6. |
- Elmberg, Johan, et al.
(author)
-
Sprider gäss och svanar smittsamma sjukdomar?
- 2018
-
In: Fakta för förvaltare: gäss och svanar. - Stockholm : Naturvårdsverket. - 9789162087937 ; , s. 49-65
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- INLEDNING• Gäss och svanar förekommer idag i större antal nära fler människor än någonsin tidigare, i Sverige och i övriga Västeuropa.• De ökande antalen leder ibland till problem och konflikter. På jordbruksmark kan gäss och svanar orsaka kostsamma skador på oskördade grödor. Hårt bete kan också påverka naturlig växtlighet och då bli ett naturvårdsproblem.• Gäss och svanar är vegetarianer och äter enbart blad, stjälkar, frön och rotdelar från växter, både på land och i vatten.• Bete på växande grödor kan också skapa intressekonflikter i områden där gäss samlas i stora antal, till exempel vid skyddade och restaurerade våtmarker.• Samtidigt bidrar gässen med många ekosystemtjänster, bland andra i form av naturupplevelser, jakt och kött.GÄSS OCH SVANAR SOM SMITTSPRIDARE• Många smittämnen är kända hos vilda gäss och svanar. Det handlar om virus, bakterier och encelliga parasiter.• En del av dessa smittämnen har förmåga att infektera också andra fågelarter och ibland däggdjur.• Gäss och svanar är rörliga och uppträder ofta nära människor och i jordbrukslandskapet. Därför misstänks de ibland för att sprida sjukdomar till människor och våra tamdjur.SMITTSPRIDNING TILL MÄNNISKOR OCH TAMDJUR• En genomgång av forskningen inom detta fält visar att gäss och svanar ytterst sällan utgör en hälsorisk för människor, men något oftare för tamdjur och då främst fjäderfän.• I vissa fall tycks gäss och svanar kunna bidra till spridning av följande sjukdomar till tamdjur eller människa: fågelinfluensavirus, campylobacter, salmonella (gäller främst smitta till fjäderfä) och antibiotikaresistenta bakterier. I samtliga fall är dock andra smittkällor än gäss och svanar betydligt vanligare.• Forskningen har däremot inte funnit några belägg för att gäss och svanar sprider till exempel Newcastle-virus, West Nile virus, botulism, papegojsjuka eller borrelia till tamdjur eller människa.• För några smittämnen, till exempel E. coli och cryptosporidier, är det fortfarande oklart om gäss och svanar alls har någon betydelse för spridning till tamdjur eller människa.• Klimatförändringar och en allt bättre förståelse för de olika smittämnenas variation i förekomst och farlighet gör det viktigt att vi fortsätter att övervaka dem samt har beredskap för att omvärdera deras betydelse.• Att tamboskap och gäss betar sida vid sida har inga kända risker från smittsynpunkt, inte heller på strandängar.• Trots slutsatserna om en relativt låg smittorisk kan det vara klokt att iaktta försiktighetsåtgärder vid djurhållning, till exempel att förse tamdjur med rent vatten och att hålla fjäderfä avskilda från vilda gäss och svanar. För människans del kan man minska riskerna genom att sätta upp nät för att hindra fåglarna att ta sig upp på badstränder. Om man badar i sjöar där det vistas mycket gäss eller svanar är detklokt att tvätta sig efter badet och att undvika kallsupar.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
-
Hästen och den mänskliga hälsan
- 2020. - uppl
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Relationen mellan häst och människa är grundmurad och hästen är idag en omistlig medarbetare inom vård, socialt behandlingsarbete och i pedagogik. Men vilken är egentligen hästens roll i människovårdande relationer?En rad forskare och lärare med omfattande kunskaper och erfarenheter ger en historisk tillbakablick och granskar hästen läkande och hälsofrämjande insatser i vår tid. De visar hur hästen på olika sätt kan bidra som tredje part i hästunderstödda insatser.I boken analyseras den terapeutiska relationen, vilken roll hästen har och hur man kan beskriva vad som händer i mötet mellan människa och häst. Här ingår också en checklista baserad på befintlig kunskap som kan användas när hästunderstödda insatser ska utformas i praktiken eller undersökas i forskningen.
|
|
| 9. |
- Lerner, Henrik, 1975-
(author)
-
Almfröfrossa?
- 2007
-
In: Fauna och flora / Naturhistoriska riksmuseet. - 0014-8903. ; 102:4, s. 46-46
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 10. |
- Lerner, Henrik, 1975-
(author)
-
Att hata djur
- 2007
-
In: Människan och faunan. Etnobiologin i Sverige 3. - Stockholm : Wahlström & Widstrand. ; , s. 162-164
-
Book chapter (pop. science, debate, etc.)
|
|
