| 1. |
- Hakalehto, Suvianna, et al.
(författare)
-
Disciplinary measures - Finland and Sweden
- 2021
-
Ingår i: Nordisk socialrättslig tidskrift. ; :27-28, s. 85-120
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Målsättningen med den finska lagen om grundläggande utbildning och den svenska skollagen är att eleverna i skolan ska få en så högkvalitativ utbildning som möjligt. Som ett led för att åstadkomma denna målsättning innehåller dessa lagar bestämmelser om ordning, trygghet och disciplin. Bestämmelserna tar sikte på både förebyggande och tillrättaförande åtgärder. I denna artikel ligger fokus på barn- och ungdomsskolan där främst de tillrättaförande åtgärderna diskuteras. Syftet med artikeln är att presentera och jämföra vilka disciplinära åtgärder som är tillåtna i de två länderna och förutsättningarna för att få vidta sådana åtgärder. Bestämmelsernas utformning diskuteras sedan i ljuset av lagstiftarens målsättning med regleringen.
|
|
| 2. |
- Lerwall, Lotta, 1968-
(författare)
-
Den kommunala likställighetsprincipen
- 2012. - 2
-
Ingår i: Offentligrättsliga principer. - : Iustus förlag. - 9789176788035 ; , s. 163-195
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 3. |
- Lerwall, Lotta, 1968-
(författare)
-
En utökad lagprövningsrätt - en kostym eller tumme?
- 2007
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; :9, s. 827-843
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna uppsats diskuterar författaren Expertgruppens förslag om att avskaffa uppenbarhetsrekvisitet i regeringsformen 11:14 i relation till principerna för statsskicket i första kapitlet regeringsformen. Författarens utgångspunkt är förarbetsuttalanden om förhållandet mellan folksuveränitetens och parlamentarismens principer och lagprövningsrätten. De förmodade effekter som Expertgruppen lyfter fram diskuteras i ljuset av dessa uttalanden. Avslutningsvis diskuterar författaren de effekter som förutspås såsom argument för en förstärkt lagprövningsrätt.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Lerwall, Lotta, 1968-
(författare)
-
Makten över domstolarna : om styrning av oberoende domstolar
- 2014
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; , s. 597-610
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- År 2014 fyller Svea hovrätt 400 år. I samband med hovrättens jubileum hölls den 12 juni 2014 tre rättspolitiska seminarier i Wrangelska palatset. Vid vart och ett av seminarierna medverkande en senior skribent med uppdrag att skriva en kommenterande och reflekterande sammanfattning av seminariet. SvJT publicerar i detta häfte skribenternas texter från seminarierna. Med utgångspunkt från diskussionerna vid seminariet Makten över domstolarna – om styrning av oberoende domstolar. Panelen bestod av præsidenten Bent Carlsen, chefsjustitieombudsmannen Elisabet Fura, ordföranden i Högsta förvaltningsdomstolen justitierådet Mats Melin, lagmannen Stefan Strömberg och generaldirektören Barbro Thorblad. Moderator var justitierådet Anders Eka. behandlas i artikeln bland annat frågor om förhållandet mellan domstolarna och regeringen, behovet av ett s.k. domarråd och tillsynen över domstolarna.
|
|
| 9. |
- Lerwall, Lotta, 1968-, et al.
(författare)
-
Navigating different forms of juridification
- 2024
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The aim of this paper is to contribute to conceptualization of different forms of juridification in education. The text focuses on the enactment of legislation on discrimination (Discrimination Act 2008:567), degrading treatment (Education Act 2010:800) and the Act on the UN Convention on the Rights of the Child (2018:1197, CRC).The result presents and compare two different forms of juridification in education: Accountability-oriented juridification - Acts on Discrimination and Deagrading TreatmentThe results shows that the legislation in combination with different forms of accountability leads to a juridical framing in education that challenges pedagogical practices. Elusive juridification: The Act on the UN Convention on the Rigths of the ChildThe law fills a political symbolic function and is understood as a tool for realizing the commitments in the Convention. However, the data reveals uncertainty on how to implement the law and it is unclear in what way the law should be enacted in pedagogical practises. When comparing accountability-oriented juridification and elusive juridification, differences emerge in how increased legal regulation impacts the education system. The accountability-oriented juridification shows clarity in expectations, but challenges pedagogical practices. Elusive juridification lacks clarity and result in uncertainty on its legal and pedagogical implications. These two examples of juridification highlights the need of navigating different forms of juridification and raises the question on what other forms of juridification that could be identified in the education field.
|
|
| 10. |
|
|
