| 1. |
-
Socialrätt under omvandling : om solidaritet och välfärdsstatens gränser
- 2018
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Välfärdsstatens förverkligande genom rättslig reglering och tillämpning sker idag under de villkor som det postmoderna samhället kan anses lyda under. Dagens socialrätt ska kunna förhålla sig till finansiella kriser, nya sorters regler på olika nivåer, nya sätt att se på distinktionen privat och offentlig och nya legitimeringsgrunder för hur välfärd bör och ska fördelas. Systemet utmanas när människors utsatthet förändras och ser annorlunda ut. Utvecklingen har lett till att förverkligandet av välfärdsstatens ambitioner utmanas på ett annat sätt. Nya parametrar som inte fanns vid välfärdsstatens tillblivelse eller dess framväxt under 1900-talet sätter idag ramarna för hur välfärdsstaten och dess grund i solidaritet, legalitet och rättssäkerhet förvaltas och förverkligas.I boken finns 13 bidrag som utifrån olika rättsvetenskapliga synvinklar studerar och problematiserar den svenska välfärdsrättens samtidsutmaningar. Områden som behandlas är till exempel sociala rättigheter, migration och medborgarskap, assistansersättning, EU-rättens påverkan, utsatta grupper, likabehandling och mänsklig värdighet. Såväl förvaltningsrättsliga som konstitutionellrättsliga perspektiv anläggs på frågekomplex som också aktualiserar civilrättsliga och skatterättsliga frågor. Gemensamt för bidragen är att frågan om solidaritetens och välfärdsstatens gränser i såväl teoretiskt och praktiskt perspektiv står i fokus. Förhoppningen är att boken ska vara till nytta för såväl rättstillämpare och politiker som forskare.
|
|
| 2. |
- Leviner, Pernilla, 1973-
(författare)
-
Barns rättigheter i 2020-talets Sverige : ansvar, utmaningar och möjligheter efter barnkonventionens inkorporering
- 2024
-
Ingår i: Förvaltningsrättslig Tidskrift. - Stockholm. - 0015-8585. ; 1, s. 21-24
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sedan januari 2020 gäller FN:s barnkonvention som svensk lag. Inkorporeringenföregicks av diskussion och debatt där olika synsätt på nödvändighetenoch lämpligheten med att göra konventionen till svensk lag fördes fram.I förarbeten till inkorporeringslagen tydliggjordes att stort ansvar lades pådomstolar och andra rättstillämpare att uttolka vad barnkonventionen somsvensk lag ska betyda och innebära i enskilda fall. Samtidigt betonades attfortsatt transformering, dvs. reformer av svensk rätt, troligen skulle kommaatt behövas för att leva upp till konventionen. De som förespråkade inkorporeringenmenade att barns rättigheter skulle komma att stärkas, medan desom var skeptiska och kritiska menade att konventionen inte är konstrueradför direkt tillämplighet och att inkorporering skulle behöva åtföljas av tydligvägledning till rättstillämparen i olika situationer och kontexter.När några år nu har gått sedan den svenska barnkonventionslagen börjadegälla väcks frågan om hur det står till med barns rättigheter i 2020-taletsSverige? Stärktes barns rättigheter? Har domstolar givit auktoritativa beskedom hur konventionen ska tolkas och tillämpas och har lagstiftaren tagitsitt ansvar för fortsatt transformering? Detta är frågor som denna artikelbehandlar genom några nedslag i rättstillämpning och lagstiftningsinitiativ.Syftet är ytterst att diskutera vilka utmaningar som finns i att realisera ochrespektera barns rättigheter samt vilken roll politik och juridik spelar ochvilket ansvar olika aktörer – lagstiftaren, domstolar och andra rättstillämparepå olika nivåer – har och borde ta i att förverkliga konventionen. Avstamp tasi vad inkorporeringen av barnkonventionen inneburit rent rättsligt, varefteren analys följer om vad åtgärden kan sägas ha medfört mer konkret, dvs.vad som hänt (och inte) i rättstillämpning och lagstiftning. Artikeln avslutasmed en diskussion om utmaningar med att förverkliga barnkonventionenefter inkorporeringen, inklusive relationen mellan juridik och politik, menockså möjligheter. Här diskuteras vilken roll (barn) rättsvetenskapen kanspela för att barns rättigheter ska respekteras och realiseras.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Leviner, Pernilla, 1973-
(författare)
-
Domstolens funktion i LVU-ärenden - behov av specialiserade barndomstolar?
- 2012
-
Ingår i: Nordisk socialrättslig tidskrift. - 2000-6500. ; :5-6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article discusses the need for specialized courts within the field of child protection in Sweden. The UN Committee on the Rights of the Child has recently pronounced that the signatory states to the Child Convention are to consider the establishment of specialized courts to handle such cases. Consequently, as a signatory state, a discussion of this is necessary in Sweden, where general administrative courts, without requirements of specific knowledge or experience, review and decide child protection cases. The overall aim of this article is to raise the legal issues that need to be analyzed and considered in order to properly evaluate whether such specialized children’s courts need to be established, and if so, what function such courts should have. The starting point of the article is a comparison between the Swedish system and the system in the Australian state of Victoria, where specialized children’s courts deal with cases concerning child protection. Descriptions of both systems are given, put in an overall international context with regards to different legal traditions and the different approaches to specialized courts. Thereafter the two systems are compared with a special focus on judicial proceedings. By comparing the two systems, overall aspects of significant importance for the legitimacy of the child protection system as a whole are elucidated. These aspects are divided first into issues of more specific significance within child protection, i.e. a more defined analysis of the right to a fair trial, the impact of the principle of the best interest of the child and a child's right to be heard, as well as the requirements of a complete decisional basis in child protection cases. Second, issues concerning the role and function of the courts in the legal system as a whole are raised, including the distribution of power as set out and defined in politics, law and other fields. The article concludes with proposals for the current Swedish system.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Leviner, Pernilla, 1973-
(författare)
-
Socialtjänstens ansvar för barn och unga
- 2018. - 3
-
Ingår i: Juridik för socialt arbete. - Lund : Gleerups Utbildning AB. - 9789140678263
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Ramberg, Christina, 1962-, et al.
(författare)
-
Rättskällor : en introduktion i kritiskt tänkande
- 2018
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna bok syftar till att hjälpa studenter som är nya på juristprogrammetatt förhålla sig kritiskt till rättskällor genom att förklaravarje rättskällas styrkor och svagheter samt hur rättskällorna samverkar.Boken behandlar:• Författningar• Rättspraxis• Förarbeten• Handelsbruk• Analogier och motsatsslut• Soft law och vägledande råd• Juridisk litteratur• Utländsk rätt• Grundläggande principer och fria lämplighetsöverväganden
|
|
| 8. |
- Reichel, Jane, 1971-, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2023
-
Ingår i: Kreativitet, strategi och etik i rättsvetenskap. - Visby : eddy.se. - 9789188929846 ; , s. 9-12
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här boken handlar om kreativitet, strategi och etik i rättsvetenskaplig forskning. Rättsvetenskapens uppgift och väsen problematiseras. Fokus ligger på de eviga frågorna om vägval som varje rättsvetare ställs inför när det gäller teori, metod och material men också hur de påverkas av rättens och samhällets utveckling. En övergripande fråga är hur vi går från intuition och känsla för hur ett rättsligt problem ska hanteras, till ett medvetet och strukturerat sätt att identifiera och angripa forskningsfrågor. I boken har forskare vid Juridiska fakulteten, Stockholms universitet, samlats för att ge sin syn på saken i kapitel som behandlar:Forskningsetik för rättsvetareRättsvetenskapens kärna och gränser samt vikten av att redovisa metodologiska och teoretiska ställningstagandenForskarens eget förhållande till sin uppgift, skrivprocesser och handledares roll.Boken utgör kurslitteratur i doktorandkursen Kreativitet, strategi och etik i rättsvetenskaplig forskning, men riktar sig även till disputerade forskare i rättsvetenskap, liksom till övriga med intresse att förstå rättsvetenskapens uppgift och förutsättningar.
|
|
| 9. |
- Adolphsen, Caroline, et al.
(författare)
-
Barneretten i de nordiske land : Temaer i tiden
- 2019
-
Ingår i: Barn - Forskning om barn og barndom i Norden. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2535-5449 .- 0800-1669. ; 3-4, s. 15-39
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I 2017 holdt ”Nordiske nettverk av barnerettsforskere” sitt første seminar. Der ble det holdt eninnledning fra hvert land om hva man var opptatt av i barneretten for tiden, og hvor den var påvei. I denne artikkelen presenteres disse bidragene fra Sverige, Danmark og Norge, i oppdatertform og med kobling til barnekonvensjonen. Sveriges bidrag dreier seg for det meste om inkorporering av barnekonvensjonen i svensk rett, noe som har vært kontroversielt, men som nå erbestemt. Danmarks bidrag tar for seg barnets beste i familiesaker, barnevennlig strafferettspleienår barnet er fornærmet (offer), forlengelse av foreldelsesreglene for overgrep mot barn medtilbakevirkende kraft, og det nye ”Ungdomskriminalitetsnævn” for barn under 15 år som begårdet som betegnes som kriminalitet. I det norske bidraget behandles barns rettsvern mot vold ogseksuelle overgrep, barn i fengsel og de norske barnevernssakene som står for Den europeiskemenneskerettighetsdomstol. Alt i alt ser vi at det er ganske stort fokus på bedring av barns rettsstilling i de nordiske land, ut fra barnekonvensjonen. Men landene velger ulike måter å gjøre detpå, og temaer og løsninger er ikke nødvendigvis de samme.
|
|
| 10. |
|
|
