| 1. |
- Adolphsen, Caroline, et al.
(författare)
-
Barneretten i de nordiske land : Temaer i tiden
- 2019
-
Ingår i: Barn - Forskning om barn og barndom i Norden. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2535-5449 .- 0800-1669. ; 3-4, s. 15-39
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I 2017 holdt ”Nordiske nettverk av barnerettsforskere” sitt første seminar. Der ble det holdt eninnledning fra hvert land om hva man var opptatt av i barneretten for tiden, og hvor den var påvei. I denne artikkelen presenteres disse bidragene fra Sverige, Danmark og Norge, i oppdatertform og med kobling til barnekonvensjonen. Sveriges bidrag dreier seg for det meste om inkorporering av barnekonvensjonen i svensk rett, noe som har vært kontroversielt, men som nå erbestemt. Danmarks bidrag tar for seg barnets beste i familiesaker, barnevennlig strafferettspleienår barnet er fornærmet (offer), forlengelse av foreldelsesreglene for overgrep mot barn medtilbakevirkende kraft, og det nye ”Ungdomskriminalitetsnævn” for barn under 15 år som begårdet som betegnes som kriminalitet. I det norske bidraget behandles barns rettsvern mot vold ogseksuelle overgrep, barn i fengsel og de norske barnevernssakene som står for Den europeiskemenneskerettighetsdomstol. Alt i alt ser vi at det er ganske stort fokus på bedring av barns rettsstilling i de nordiske land, ut fra barnekonvensjonen. Men landene velger ulike måter å gjøre detpå, og temaer og løsninger er ikke nødvendigvis de samme.
|
|
| 2. |
- Daly, Aoife, et al.
(författare)
-
UN Convention on the Rights of the Child, Article 2 and Discrimination on the Basis of Childhood : The CRC Paradox?
- 2022
-
Ingår i: Nordic Journal of International Law. - : Brill. - 0902-7351 .- 1571-8107. ; 91:3, s. 419-452
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The crc as an instrument calls attention to children as a group. Yet paradoxically it has not resulted in explicit consideration of discrimination against children on the basis of childhood (i.e. detrimental treatment for being young/under 18) in the same way that has happened for other groups like women and ethnic minorities in instruments drafted specifically for their rights. Children are more likely to suffer poverty and violence than adults, and under-18s are largely excluded from national legislation prohibiting unfair discrimination. In this article the jurisprudence of the Committee on the Rights of the Child is examined and it is established that even though child-specific discriminatory practices such as corporal punishment are criticised by the Committee, they are seldom labelled ‘discrimination’ as such. The Committee reserves consideration of Article 2, which enshrines the principle of non-discrimination, for traditionally disadvantaged groups of children such as girls and ethnic minorities. It is concluded that Article 2 has great potential for drawing attention to detrimental treatment for being young/under 18, but that the phenomenon must be more explicitly referenced with greater frequency in law, practice, and scholarship.
|
|
| 3. |
- Holappa, Tim, 1989-, et al.
(författare)
-
Barns villkorade rätt till skälig levnadsstandard : – om rättsligt osynliggörande av barn i ärenden om ekonomiskt bistånd
- 2022
-
Ingår i: Förvaltningsrättslig Tidskrift. - 0015-8585. ; 2022:2, s. 239-263
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Barn har enligt barnkonventionen och flera andra rättsakter rätt till skälig levnadsstandard. Trots detta och att Sverige är ett av världens rikaste länder är tyvärr barnfattigdom ett problem även här. Mot denna bakgrund ställs i artikeln frågor om vad barns rätt till skälig levnadsstandard egentligen betyder och om det finns rättsliga problem som kan förhindra förverkligandet av denna rättighet för alla barn i Sverige idag. Genom att analysera barns rätt till skälig levnadsstandard och regleringen av det yttersta skyddsnätet ur ett kritiskt rättsvetenskapligt perspektiv, är syftet i denna artikel att avtäcka underliggande antaganden och villkor som begränsar möjligheterna att förverkliga alla barns rättigheter. Vår analys visar att det finns problematiska aspekter i såväl barnkonventionen som den svenska nationella regleringen som innebär ett ”tyst” accepterande av att vissa barns rätt till skälig levnadsstandard inte tillförsäkras i ett av världens rikaste länder.
|
|
| 4. |
- Leviner, Pernilla, 1973-
(författare)
-
Barnkonventionen som svensk lag : en diskussion om utmaningar och möjligheter för att förverkliga barns rättigheter
- 2018
-
Ingår i: Förvaltningsrättslig Tidskrift. - Stockholm. - 0015-8585. ; :2
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att Sverige som stat har ett ansvar för att efterleva och förverkliga barns rättigheterså som de formuleras i FN:s konvention om barnets rättigheter är något som deallra flesta tycker är självklart och viktigt. Det råder dock oenighet om hur dettabäst uppnås. Inkorporering av barnkonventionen ses som lösningen av bl.a. barnrättsorganisationer ochmånga politiker, men när den s.k. Barnrättighetsutredningen la fram ett förslagom just detta framkom skepsism, kritik och motstånd från en rad remissinstanser,inte minst juridiska sådana. Lagrådet lämnade också ett yttrande som knappastkan ses som något annat än en totalsågning. Trots detta har regeringen i mars2018 lagt fram en proposition med förslag om att barnkonventionen ska ges statussom svensk lag. Därefter har dock flera motioner lämnats in med förslag om attriksdagen helt eller delvis ska avslå regeringens proposition och/eller förslag omvissa tillägg eller alternativa åtgärder för att förstärka barns rättigheter. Det ärdärmed inte helt säkert hur det blir, men inkorporering kan nog efter omröstningi riksdagen i juni 2018 förväntas genomföras i januari 2020. Syftet med dennaartikel är att diskutera vad inkorporering av barnkonventionen på det sätt somregeringen nu föreslås kan komma att innebära för barns rättigheter i svensk rätt.Diskussionen är ett försök att analysera inkorporeringsfrågan bortom de polariseradeställningstaganden som framkommit i debatten.Det kan övergripande konstateras att det faktiskt är osäkert vad inkorporeringkommer att innebära. I Sverige har vi inte särskilt stor vana vid att inkorporerainternationella konventioner och vad det kan komma att innebära berorförstås på vilka andra åtgärder som vidtas och vilket tolkningsstöd som kommeratt tas fram. Även om det kan bli som förespråkarna hävdar – att konventionensställning kommer att tydliggöras, att ett barnrättsbaserat synsätt kommer att fågenomslag i rättstillämpningen samt att transformering av konventionens artiklarkommer att påskyndas, ser jag ett problem i att det faktiskt saknas en diskussionom vad det mer exakt är som regeringen vill uppnå genom inkorporering, och tillvilket pris. Jag menar att förhoppningarna är något naiva och att det finns en radproblem med inkorporering i enlighet med regeringens förslag. Det finns enligtmin mening också en risk för vad som kan kallas för politisk problemdumpning,dvs. att ansvaret för avvägningar och prioriteringar som i grunden är politiska288 Pernilla LevinerFörvaltningsrättslig tidskrift 2018lämnas över till rättstillämparen genom inkorporeringen. Ett förstärkande avbarns rättigheter kräver politiskt ansvar och initiativ och avsaknaden av dettakan leda till att barns rättigheter i praktiken försvagas.
|
|
| 5. |
- Leviner, Pernilla, 1973-
(författare)
-
Barns rättigheter i 2020-talets Sverige : ansvar, utmaningar och möjligheter efter barnkonventionens inkorporering
- 2024
-
Ingår i: Förvaltningsrättslig Tidskrift. - Stockholm. - 0015-8585. ; 1, s. 21-24
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sedan januari 2020 gäller FN:s barnkonvention som svensk lag. Inkorporeringenföregicks av diskussion och debatt där olika synsätt på nödvändighetenoch lämpligheten med att göra konventionen till svensk lag fördes fram.I förarbeten till inkorporeringslagen tydliggjordes att stort ansvar lades pådomstolar och andra rättstillämpare att uttolka vad barnkonventionen somsvensk lag ska betyda och innebära i enskilda fall. Samtidigt betonades attfortsatt transformering, dvs. reformer av svensk rätt, troligen skulle kommaatt behövas för att leva upp till konventionen. De som förespråkade inkorporeringenmenade att barns rättigheter skulle komma att stärkas, medan desom var skeptiska och kritiska menade att konventionen inte är konstrueradför direkt tillämplighet och att inkorporering skulle behöva åtföljas av tydligvägledning till rättstillämparen i olika situationer och kontexter.När några år nu har gått sedan den svenska barnkonventionslagen börjadegälla väcks frågan om hur det står till med barns rättigheter i 2020-taletsSverige? Stärktes barns rättigheter? Har domstolar givit auktoritativa beskedom hur konventionen ska tolkas och tillämpas och har lagstiftaren tagitsitt ansvar för fortsatt transformering? Detta är frågor som denna artikelbehandlar genom några nedslag i rättstillämpning och lagstiftningsinitiativ.Syftet är ytterst att diskutera vilka utmaningar som finns i att realisera ochrespektera barns rättigheter samt vilken roll politik och juridik spelar ochvilket ansvar olika aktörer – lagstiftaren, domstolar och andra rättstillämparepå olika nivåer – har och borde ta i att förverkliga konventionen. Avstamp tasi vad inkorporeringen av barnkonventionen inneburit rent rättsligt, varefteren analys följer om vad åtgärden kan sägas ha medfört mer konkret, dvs.vad som hänt (och inte) i rättstillämpning och lagstiftning. Artikeln avslutasmed en diskussion om utmaningar med att förverkliga barnkonventionenefter inkorporeringen, inklusive relationen mellan juridik och politik, menockså möjligheter. Här diskuteras vilken roll (barn) rättsvetenskapen kanspela för att barns rättigheter ska respekteras och realiseras.
|
|
| 6. |
- Leviner, Pernilla, 1973-
(författare)
-
Child Participation in the Swedish Child Protection System : Child-Friendly Focus but Limited Child Influence on Outcomes
- 2018
-
Ingår i: The International Journal of Children's Rights. - : Brill. - 0927-5568 .- 1571-8182. ; 26:1, s. 136-158
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article deals with children's right to participation through legal representatives in the Swedish child protection system, with a specific focus on if and how children are given the possibility to influence decisions made about them in this context. An overall question is whether the regulation is clear as to what should be achieved when it comes to participation for children and what weight children's wishes and views should be given. Based on a critical legal analysis it is shown that the Swedish system, although having a clear 'child-friendly image', is problematic in both these aspects. At present, child participation in the Swedish system is emphasised in theory and in goal-oriented statutes, while at the same time, children to a large extent are 'legally protected' from involvement, not the least from influencing decisions made. It is suggested that, for the Swedish child protection system to truly meet its "child-friendly" image and honestly look into how to become more child-inclusive, there is a need to re-think how to best achieve participation for children and also clarify what participation is intended to mean in practice.
|
|
| 7. |
- Leviner, Pernilla, 1973-
(författare)
-
Child protection under Swedish law—legal duality and uncertainty : [Barnskydd i Sverige—rättsliga dilemman]
- 2014
-
Ingår i: European Journal of Social Work. - : Informa UK Limited. - 1369-1457 .- 1468-2664. ; 17:2, s. 206-220
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Society’s responsibility to protect children from harm as prescribed by the UN Child Convention raises complex questions about the fundamental rights of both children and parents, as well as when and how authorities are to intervene in order to protect children from maltreatment. Many child protection systems around the world attract considerable criticism, due in part to how the law responds to child protection matters. This article examines the Swedish child protection system from a critical legal perspective with the ideas conveyed within Therapeutic Jurisprudence as a theoretical starting point. The aim is to describe and analyze the legal challenges and dilemmas that meet this system. A legal ambiguity about when and how responsible authorities are to intervene, leading to significant uncertainty for both children and parents, is identified. Furthermore, the strong focus by Swedish authorities on voluntary measures to resolve child protection matters can lead to vulnerable children not receiving the protection to which they are entitled. Certain of the challenges and dilemmas described here are specific to the Swedish system due to its legal context and family support approach. However, other aspects resonate across legal systems and therefore may be of a more general interest.
|
|
| 8. |
- Leviner, Pernilla, 1973-
(författare)
-
Domstolens funktion i LVU-ärenden - behov av specialiserade barndomstolar?
- 2012
-
Ingår i: Nordisk socialrättslig tidskrift. - 2000-6500. ; :5-6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article discusses the need for specialized courts within the field of child protection in Sweden. The UN Committee on the Rights of the Child has recently pronounced that the signatory states to the Child Convention are to consider the establishment of specialized courts to handle such cases. Consequently, as a signatory state, a discussion of this is necessary in Sweden, where general administrative courts, without requirements of specific knowledge or experience, review and decide child protection cases. The overall aim of this article is to raise the legal issues that need to be analyzed and considered in order to properly evaluate whether such specialized children’s courts need to be established, and if so, what function such courts should have. The starting point of the article is a comparison between the Swedish system and the system in the Australian state of Victoria, where specialized children’s courts deal with cases concerning child protection. Descriptions of both systems are given, put in an overall international context with regards to different legal traditions and the different approaches to specialized courts. Thereafter the two systems are compared with a special focus on judicial proceedings. By comparing the two systems, overall aspects of significant importance for the legitimacy of the child protection system as a whole are elucidated. These aspects are divided first into issues of more specific significance within child protection, i.e. a more defined analysis of the right to a fair trial, the impact of the principle of the best interest of the child and a child's right to be heard, as well as the requirements of a complete decisional basis in child protection cases. Second, issues concerning the role and function of the courts in the legal system as a whole are raised, including the distribution of power as set out and defined in politics, law and other fields. The article concludes with proposals for the current Swedish system.
|
|
| 9. |
- Leviner, Pernilla, 1973-
(författare)
-
En analys av LVU-rekvisitet ”socialt nedbrytande beteende” i ljuset av HFD 2015 ref. 7 : förutsättningar för att omhänderta unga vuxna på grund av risk för hedersrelaterat våld och förtryck i svensk rätt
- 2017
-
Ingår i: Nordisk socialrättslig tidskrift. - 2000-6500. ; :15-16
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Att omhänderta och placera barn eller unga utanför hemmet mot vårdnadshavares och beslutsmogna barns vilja är en av de mest ingripande åtgärder som staten genom dess ansvariga myndigheter kan vidta. Höga krav måste därmed ställas på lagstiftaren och på tillämparen. Beslut i enskilda ärenden måste fattas med beaktande av bl.a. legalitets-, objektivitets- och proportionalitetsprincipen och lagstiftaren måste vara tillräckligt tydlig. Förutsättningarna för beredande av tvångsvård av barn i svensk rätt ges i lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Ingripanden får bara ske i allvarliga fall när frivilliga åtgärder inte är möjliga eller tillräckliga. Det måste visas att det enskilda barnet/ungdomen lever under missförhållanden, antingen kopplat till att hemmiljön är mycket bristfällig och skadlig och/eller genom att barnet eller den unge uppvisar ett eget destruktivt beteende som innebär en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas. När det gäller omhändertaganden på grund av missförhållanden i hemmet (2 §), kan sådana bara vidtas och fortgå fram tills barnet är 18 år, medan vård på grund av ungas egna destruktiva beteende (3 §) kan inledas fram till det att den unge fyller 20 år och avslutas senast när denne fyllt 21 år (1 §).
|
|
| 10. |
|
|
