| 1. |
- Godhe, Anna-Lena, et al.
(författare)
-
Making sense of making : Critical issues in the integration of maker education into schools
- 2019
-
Ingår i: Technology, Pedagogy and Education. - London, UK : Taylor & Francis. - 1475-939X .- 1747-5139. ; 28:3, s. 317-328
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article considers growing calls for the integration of so-called ‘maker technologies’ and associated ‘maker’ practices into schools and other formal education settings. Moving on from the largely celebratory literature in this area, the article seeks to further explore the tensions between the educational potential of maker technology and the realities of its use in school and classroom contexts. In particular, the article focuses on fundamental – but so far little acknowledged – tensions surrounding the social, cultural, political contexts of maker education, alongside the epistemological and pedagogical characteristics of maker technologies as tools for learning. It is concluded that maker education must not be seen as a ready fit with formal schooling. Instead, teachers and schools are likely to require sustained support to make the most of maker technologies within the demands and constraints of contemporary school contexts. © 2019 Association for Information Technology in Teacher Education.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Lilja, Patrik, 1973-, et al.
(författare)
-
Lost in Abstraction? : Uses of Epistemological Metaphors in the Teaching of Computational Thinking
- 2018
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This conceptual paper addresses the uses of epistemological metaphors (Thagard & Beam, 2004) in an emerging educational domain with the key areas of computational thinking, programming and data science. The point of departure of the analysis is descriptions of abstraction, widely considered to be a core aspect of computational thinking. Abstraction in this context is often described as the removal of ‘irrelevant’ details to make a problem accessible to algorithmic solutions. Some authors, most notably Stephen Wolfram, further claim that computational thinking makes the world and by extension content in different school subjects more transparent and easier to understand. This yields the impression that the result of abstraction is simply a better or more useful picture of the world or subject matter, not a picture from a very specific point of view. The use of visual metaphors by Wolfram are further analysed drawing on Robert Romanyshyn´s (1989) study of the development of the linear perspective in art and its radical consequences for cultural understandings of the relationship between the world, humans and technology. The conceptual analysis also describes alternative metaphors grounded in empirical work in the field of data science, including Roth´s (2013) analysis of scientists’ recontextualizations of abstracted data and Philip, Olivares-Pasillas and Rocha’s (2016) study of racial aspects of visualizations that emphasizes dispute and antagonism. In response to these and Wolfram´s approach, a reflexive pedagogy of computational thinking is considered that raises the question, can what is lost in abstraction become the figure?
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Lilja, Patrik, 1973-, et al.
(författare)
-
Samverkan för utveckling av Lärarprofessionens digitala kompetens (SamLär)
- 2022
-
Ingår i: Praktiknära, skolbaserade och samverkansdrivna forskningsprojekt. - Halmstad : Högskolan i Halmstad. ; , s. 17-28
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samverkansprojektet SamLär syftar till att bidra till utvecklingen av programmering och digital kompetens som kunskapsområden i ett professionsövergripande perspektiv, genom att utveckla en modell för hur olika delar av lärarprofessionen kan mötas för att lära, reflektera och utbyta erfarenheter. Projektets nav är de utbildningsaktiviteter som organiseras av den ideella föreningen KomTek. KomTek är en teknik- och entreprenörsskola med syfte att väcka intresse för teknik och entreprenörskap med fokus på barn och ungdomar. Forskarna har deltagit i och spelat in samtliga aktiviteter KomTek genomfört med lärarstudenter (både digitalt och fysiskt) under 2021. Vidare har lärarstudenters analyser av sitt eget lärande kring digital kompetens studerats. Den vetenskapliga delen av projektet är förankrad i praktikteori med fokus på Stephen Kemmis arbeten. Videodata har analyserats för att undersöka relationer mellan olika praktiksammanhang inom lärarprofessionen. Forskargruppens expertis inom interaktionsanalys har även varit en utgångspunkt under planering, datainsamling och analys. Preliminära resultat anger att aktiviteterna på KomTek fyller ett behov av praktiska erfarenheter och inspirerande undervisningsupplägg kring programmering som studenter upplever sig sakna på utbildningen i övrigt. I ett lärarutbildningsperspektiv blir det samtidigt viktigt att studenter kan motivera pedagogiska upplägg och val av teknologier med teoretiskt, empiriskt och begreppsligt underbyggda argument. De erfarenheter som görs på KomTek kan inte förväntas leda till detta och de behöver behandlas inom andra moment inom ramen för lärarutbildningen. Dessa preliminära resultat visar på relevansen av en modell där studenter, lärare och forskare kan mötas för att på ett teoretiskt underbyggt sätt ägna sig åt reflektion och erfarenhetsutbyte.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Lilja, Patrik, 1973, et al.
(författare)
-
Wrestling with globalisation and international justice in the classroom. Discursive challenges for students and teachers when bringing in arguments from the world wide web
- 2009
-
Ingår i: Paper presented at 13th Biennal EARLI conference, Amsterdam, The Netherlands..
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- A common contemporary idea is that the Internet and digital sources of information can provide material previously unavailable in educational settings, making possible new kinds of relations between events and issues in the outside world and classroom discourse and activity. This kind of material, however, includes discourses with premises and types of argument that potentially differ significantly from those found in media produced for institutional school use. The aim of this study is thus to analyse how students approach discourses found in material produced outside school, and how teachers approach and respond to students’ work with such discourses. The empirical material was collected through an ethnographic fieldwork in a Swedish upper secondary school. The student group analysed in this study is engaged in project work, dealing with the basics of international economy and global financial politics. Approaching this material from a discursive and sociocultural perspective, the analysis focus details in the discursive work, such as the establishing of facticity (Edwards, 1997; Potter, 1996), and the qualification of arguments (Mäkitalo & Säljö 2002). Through the www, printed material and talk, the students take part of perspectives, norms and ways of arguing that differ from, and sometimes overtly criticise, the way of framing and discussing the same issues in international economics, which is simultaneously part of subject matter supposed to appropriated by the students. In discussions with the teachers, students bring up ideas promoted by non-governmental organisations these as suggestions of alternative arguments. The teachers engage in these discussions, generally keeping to traditions of arguing common in international economics. The tensions between institutionally sanctioned and diverging types of arguments become local discursive problems for students and teachers to deal with in this complex discursive situation.
|
|
| 8. |
- Lilja Skånberg, Patrik, 1973-, et al.
(författare)
-
Actionkameror som redskap för att synliggöra elevers lärande i undervisningsutveckling
- 2021
-
Ingår i: Framtidens Digitala Lärande i Skolan (FDLIS). - Halmstad : Högskolan i Halmstad. - 9789151982410 - 9789151982403 ; , s. 155-169
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I kapitlet har forskaren Patrik Lilja Skånberg tillsammans med Magnus Lindblad, Christian Lorentzen, Kristofer Karlsson och Karin Wilsson från Varbergs kommun undersökt hur digital video erbjuder möjligheter till systematiskt undersökande, kontinuerlig formativ ämnesdidaktisk undervisningsutveckling där elevernas lärande är i centrum.
|
|
| 9. |
- Lilja Skånberg, Patrik, 1973-, et al.
(författare)
-
Gränsöverskridande programmering
- 2021
-
Ingår i: Framtidens Digitala Lärande i Skolan (FDLIS). - Halmstad : Högskolan i Halmstad. - 9789151982410 - 9789151982403 ; , s. 75-91
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta kapitel beskriver forskaren Patrik Lilja Skånberg tillsammans med Martin Petersson och Henrik Widaeus från Laholm kommun samt Christian Hanke från Högskolan i Kristianstad ett projekt om en undervisningsmiljö i vilken programmering integreras på ett naturligt och produktivt sätt i undervisningen.
|
|
| 10. |
- Lilja Skånberg, Patrik, 1973-, et al.
(författare)
-
Samverkan för utveckling av Lärarprofessionens digitala kompetens (SamLär) – Projektrapport : ULF 2021
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samverkansprojektet SamLär syftar till att bidra till utvecklingen av programmering och digital kompetens som kunskapsområden i ett professionsövergripande perspektiv, genom att utveckla en modell för hur olika delar av lärarprofessionen kan mötas för att lära, reflektera och utbyta erfarenheter.Projektets nav är de utbildningsaktiviteter som organiseras av den ideella föreningen KomTek. KomTek är en teknik- och entreprenörsskola med syfte att väcka intresse för teknik och entreprenörskap med fokus på barn och ungdomar. Forskarna har deltagit i och spelat in samtliga aktiviteter KomTek genomfört med lärarstudenter (både digitalt och fysiskt) under 2021. Vidare har lärarstudenters analyser av sitt eget lärande kring digital kompetens studerats.Den vetenskapliga delen av projektet är förankrad i praktikteori med fokus på Stephen Kemmis arbeten. Videodata har analyserats för att undersöka relationer mellan olika praktiksammanhang inom lärarprofessionen. Forskargruppens expertis inom interaktionsanalys har även varit en utgångspunkt under planering, datainsamling och analys.Preliminära resultat anger att aktiviteterna på KomTek fyller ett behov av praktiska erfarenheter och inspirerande undervisningsupplägg kring programmering som studenter upplever sig sakna på utbildningen i övrigt. I ett lärarutbildningsperspektiv blir det samtidigt viktigt att studenter kan motivera pedagogiska upplägg och val av teknologier med teoretiskt, empiriskt och begreppsligt underbyggda argument. De erfarenheter som görs på KomTek kan inte förväntas leda till detta och de behöver behandlas inom andra moment inom ramen för lärarutbildningen. Dessa preliminära resultat visar på relevansen av en modell där studenter, lärare och forskare kan mötas för att på ett teoretiskt underbyggt sätt ägna sig åt reflektion och erfarenhetsutbyte.
|
|
