| 1. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 3. |
- Toren, Kjell, et al.
(författare)
-
Vital capacity and COPD : the Swedish CArdioPulmonary bioImage Study (SCAPIS)
- 2016
-
Ingår i: The International Journal of Chronic Obstructive Pulmonary Disease. - : DOVE MEDICAL PRESS LTD. - 1176-9106 .- 1178-2005. ; 11, s. 927-933
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Spirometric diagnosis of chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is based on the ratio of forced expiratory volume in 1 second (FEV1)/vital capacity (VC), either as a fixed value <0.7 or below the lower limit of normal (LLN). Forced vital capacity (FVC) is a proxy for VC. The first aim was to compare the use of FVC and VC, assessed as the highest value of FVC or slow vital capacity (SVC), when assessing the FEV1/VC ratio in a general population setting. The second aim was to evaluate the characteristics of subjects with COPD who obtained a higher SVC than FVC. Methods: Subjects (n=1,050) aged 50-64 years were investigated with FEV1, FVC, and SVC after bronchodilation. Global Initiative for Chronic Obstructive Lung Disease (GOLD) COPDFVC was defined as FEV1/FVC <0.7, GOLDCOPD(VC) as FEV1/VC <0.7 using the maximum value of FVC or SVC, LLNCOPDFVC as FEV1/FVC below the LLN, and LLNCOPDVC as FEV1/VC below the LLN using the maximum value of FVC or SVC. Results: Prevalence of GOLDCOPD(FVC) was 10.0% (95% confidence interval [CI] 8.2-12.0) and the prevalence of LLNCOPDFVC was 9.5% (95% CI 7.8-11.4). When estimates were based on VC, the prevalence became higher; 16.4% (95% CI 14.3-18.9) and 15.6% (95% CI 13.5-17.9) for GOLDCOPD(VC) and LLNCOPDVC, respectively. The group of additional subjects classified as having COPD based on VC, had lower FEV1, more wheeze and higher residual volume compared to subjects without any COPD. Conclusion: The prevalence of COPD was significantly higher when the ratio FEV1/VC was calculated using the highest value of SVC or FVC compared with using FVC only. Subjects classified as having COPD when using the VC concept were more obstructive and with indications of air trapping. Hence, the use of only FVC when assessing airflow limitation may result in a considerable under diagnosis of subjects with mild COPD.
|
|
| 4. |
- Andernord, D., et al.
(författare)
-
Contact allergy to haptens in the Swedish baseline series: Results from the Swedish Patch Test Register (2010 to 2017)
- 2022
-
Ingår i: Contact Dermatitis. - : Wiley. - 0105-1873 .- 1600-0536. ; 86:3, s. 175-188
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background Allergic contact dermatitis has considerable public health impact and causative haptens vary over time. Objectives To report the prevalence of contact allergy to allergens in the Swedish baseline series 2010 to 2017, as registered in the Swedish Patch Test Register. Methods Results and demographic information for patients tested with the Swedish baseline series in 2010 to 2017 were analysed. Results Data for 21 663 individuals (females 69%) were included. Females had significantly more positive patch tests (54% vs 40%). The reaction prevalence rates were highest for nickel sulfate (20.7%), fragrance mix I (7.1%), Myroxylon pereirae (6.9%), potassium dichromate (6.9%), cobalt chloride (6.8%), methylchloroisothiazolinone/methylisothiazolinone (MCI/MI; 6.4%), MI (3.7%), colophonium (3.5%), fragrance mix II (3.2%), and formaldehyde (3.2%). Myroxylon pereirae reaction prevalence increased from 5% in 2010 to 9% in 2017 and that for methyldibromo glutaronitrile from 3.1% to 4.6%. MCI/MI and MI reactions decreased in prevalence after 2014. Nickel reaction prevalence decreased among females aged 10 to 19 years. Conclusions Nickel remains the most common sensitizing agent, with reaction prevalence decreasing among females younger than 20 years. The changes in MCI/MI and MI reaction prevalence mirrored those in Europe. The register can reveal changes in contact allergy prevalence over time among patients patch tested in Sweden.
|
|
| 5. |
- Andersson, Stig J, et al.
(författare)
-
General practitioners' conceptions about treatment of depression and factors that may influence their practice in this area. A postal survey
- 2005
-
Ingår i: BMC Family Practice. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1471-2296. ; 6:21
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: The way GPs work does not appear to be adapted to the needs of depressive patients. Therefore we wanted to examine Swedish GPs' conceptions of depressive disorders and their treatment and GPs' ideas of factors that may influence their manner of work with depressive patients. METHODS: A postal questionnaire to a stratified sample of 617 Swedish GPs. RESULTS: Most respondents assumed antidepressive drugs effective and did not assume that psychotherapy can replace drugs in depression treatment though many of them looked at psychotherapy as an essential complement. Nearly all respondents thought that clinical experiences had great importance in decision situations, but patients' own preferences and official clinical guidelines were also regarded as essential. As influences on their work, almost all surveyed GPs regarded experiences from general practice very important, and a majority also emphasised experiences from private life. Courses arranged by pharmaceutical companies were seen as essential sources of knowledge. A majority thought that psychiatrists did not provide sufficient help, while most respondents perceived they were well backed up by colleagues. CONCLUSION: GPs tend to emphasize experiences, both from clinical work and private life, and overlook influences of collegial dealings and ongoing CME as well as the effects of the pharmaceutical companies' marketing activities. Many GPs appear to need more evidence based knowledge about depressive disorders. Interventions to improve depression management have to be supporting and interactive, and should be combined with organisational reforms to improve co-operation with psychiatrists.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Austeng, Dordi, et al.
(författare)
-
Incidence of and risk factors for neonatal morbidity after active perinatal care : extremely preterm infants study in Sweden (EXPRESS)
- 2010
-
Ingår i: Acta Paediatrica. - : Wiley. - 0803-5253 .- 1651-2227. ; 99:7, s. 978-992
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aims: The aim of this study was to determine the incidence of neonatal morbidity in extremely preterm infants and to identify associated risk factors. Methods: Population based study of infants born before 27 gestational weeks and admitted for neonatal intensive care in Sweden during 2004-2007. Results: Of 638 admitted infants, 141 died. Among these, life support was withdrawn in 55 infants because of anticipation of poor long-term outcome. Of 497 surviving infants, 10% developed severe intraventricular haemorrhage (IVH), 5.7% cystic periventricular leucomalacia (cPVL), 41% septicaemia and 5.8% necrotizing enterocolitis (NEC); 61% had patent ductus arteriosus (PDA) and 34% developed retinopathy of prematurity (ROP) stage >= 3. Eighty-five per cent needed mechanical ventilation and 25% developed severe bronchopulmonary dysplasia (BPD). Forty-seven per cent survived to one year of age without any severe IVH, cPVL, severe ROP, severe BPD or NEC. Tocolysis increased and prolonged mechanical ventilation decreased the chances of survival without these morbidities. Maternal smoking and higher gestational duration were associated with lower risk of severe ROP, whereas PDA and poor growth increased this risk. Conclusion: Half of the infants surviving extremely preterm birth suffered from severe neonatal morbidities. Studies on how to reduce these morbidities and on the long-term health of survivors are warranted.
|
|
| 9. |
- Baldanzi, Gabriel, et al.
(författare)
-
OSA Is Associated With the Human Gut Microbiota Composition and Functional Potential in the Population-Based Swedish CardioPulmonary bioImage Study
- 2023
-
Ingår i: Chest. - : Elsevier. - 0012-3692 .- 1931-3543. ; 164:2, s. 503-516
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Obstructive sleep apnea (OSA) is a common sleep-breathing disorder linked to increased risk of cardiovascular disease. Intermittent hypoxia and intermittent airway obstruction, hallmarks of OSA, have been shown in animal models to induce substantial changes to the gut microbiota composition and subsequent transplantation of fecal matter to other animals induced changes in blood pressure and glucose metabolism.RESEARCH QUESTION: Does obstructive sleep apnea in adults associate with the composition and metabolic potential of the human gut microbiota?STUDY DESIGN AND METHODS: We used respiratory polygraphy data from up to 3,570 individuals aged 50-64 from the population-based Swedish CardioPulmonary bioImage Study combined with deep shotgun metagenomics of fecal samples to identify cross-sectional associations between three OSA parameters covering apneas and hypopneas, cumulative sleep time in hypoxia and number of oxygen desaturation events with gut microbiota composition. Data collection about potential confounders was based on questionnaires, on-site anthropometric measurements, plasma metabolomics, and linkage with the Swedish Prescribed Drug Register.RESULTS: We found that all three OSA parameters were associated with lower diversity of species in the gut. Further, the OSA-related hypoxia parameters were in multivariable-adjusted analysis associated with the relative abundance of 128 gut bacterial species, including higher abundance of Blautia obeum and Collinsela aerofaciens. The latter species was also independently associated with increased systolic blood pressure. Further, the cumulative time in hypoxia during sleep was associated with the abundance of genes involved in nine gut microbiota metabolic pathways, including propionate production from lactate. Lastly, we observed two heterogeneous sets of plasma metabolites with opposite association with species positively and negatively associated with hypoxia parameters, respectively.INTERPRETATION: OSA-related hypoxia, but not the number of apneas/hypopneas, is associated with specific gut microbiota species and functions. Our findings lay the foundation for future research on the gut microbiota-mediated health effects of OSA.
|
|
| 10. |
- Bergström, Göran, 1964, et al.
(författare)
-
Prevalence of Subclinical Coronary Artery Atherosclerosis in the General Population
- 2021
-
Ingår i: Circulation. - Philadelphia : American Heart Association. - 0009-7322 .- 1524-4539. ; 144:12, s. 916-929
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Early detection of coronary atherosclerosis using coronary computed tomography angiography (CCTA), in addition to coronary artery calcification (CAC) scoring, may help inform prevention strategies. We used CCTA to determine the prevalence, severity, and characteristics of coronary atherosclerosis and its association with CAC scores in a general population.Methods: We recruited 30 154 randomly invited individuals age 50 to 64 years to SCAPIS (the Swedish Cardiopulmonary Bioimage Study). The study includes individuals without known coronary heart disease (ie, no previous myocardial infarctions or cardiac procedures) and with high-quality results from CCTA and CAC imaging performed using dedicated dual-source CT scanners. Noncontrast images were scored for CAC. CCTA images were visually read and scored for coronary atherosclerosis per segment (defined as no atherosclerosis, 1% to 49% stenosis, or ≥50% stenosis). External validity of prevalence estimates was evaluated using inverse probability for participation weighting and Swedish register data.Results: In total, 25 182 individuals without known coronary heart disease were included (50.6% women). Any CCTA-detected atherosclerosis was found in 42.1%; any significant stenosis (≥50%) in 5.2%; left main, proximal left anterior descending artery, or 3-vessel disease in 1.9%; and any noncalcified plaques in 8.3% of this population. Onset of atherosclerosis was delayed on average by 10 years in women. Atherosclerosis was more prevalent in older individuals and predominantly found in the proximal left anterior descending artery. Prevalence of CCTA-detected atherosclerosis increased with increasing CAC scores. Among those with a CAC score >400, all had atherosclerosis and 45.7% had significant stenosis. In those with 0 CAC, 5.5% had atherosclerosis and 0.4% had significant stenosis. In participants with 0 CAC and intermediate 10-year risk of atherosclerotic cardiovascular disease according to the pooled cohort equation, 9.2% had CCTA-verified atherosclerosis. Prevalence estimates had excellent external validity and changed marginally when adjusted to the age-matched Swedish background population.Conclusions: Using CCTA in a large, random sample of the general population without established disease, we showed that silent coronary atherosclerosis is common in this population. High CAC scores convey a significant probability of substantial stenosis, and 0 CAC does not exclude atherosclerosis, particularly in those at higher baseline risk.
|
|
