| 1. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 3. |
- Toren, Kjell, et al.
(författare)
-
Vital capacity and COPD : the Swedish CArdioPulmonary bioImage Study (SCAPIS)
- 2016
-
Ingår i: The International Journal of Chronic Obstructive Pulmonary Disease. - : DOVE MEDICAL PRESS LTD. - 1176-9106 .- 1178-2005. ; 11, s. 927-933
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Spirometric diagnosis of chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is based on the ratio of forced expiratory volume in 1 second (FEV1)/vital capacity (VC), either as a fixed value <0.7 or below the lower limit of normal (LLN). Forced vital capacity (FVC) is a proxy for VC. The first aim was to compare the use of FVC and VC, assessed as the highest value of FVC or slow vital capacity (SVC), when assessing the FEV1/VC ratio in a general population setting. The second aim was to evaluate the characteristics of subjects with COPD who obtained a higher SVC than FVC. Methods: Subjects (n=1,050) aged 50-64 years were investigated with FEV1, FVC, and SVC after bronchodilation. Global Initiative for Chronic Obstructive Lung Disease (GOLD) COPDFVC was defined as FEV1/FVC <0.7, GOLDCOPD(VC) as FEV1/VC <0.7 using the maximum value of FVC or SVC, LLNCOPDFVC as FEV1/FVC below the LLN, and LLNCOPDVC as FEV1/VC below the LLN using the maximum value of FVC or SVC. Results: Prevalence of GOLDCOPD(FVC) was 10.0% (95% confidence interval [CI] 8.2-12.0) and the prevalence of LLNCOPDFVC was 9.5% (95% CI 7.8-11.4). When estimates were based on VC, the prevalence became higher; 16.4% (95% CI 14.3-18.9) and 15.6% (95% CI 13.5-17.9) for GOLDCOPD(VC) and LLNCOPDVC, respectively. The group of additional subjects classified as having COPD based on VC, had lower FEV1, more wheeze and higher residual volume compared to subjects without any COPD. Conclusion: The prevalence of COPD was significantly higher when the ratio FEV1/VC was calculated using the highest value of SVC or FVC compared with using FVC only. Subjects classified as having COPD when using the VC concept were more obstructive and with indications of air trapping. Hence, the use of only FVC when assessing airflow limitation may result in a considerable under diagnosis of subjects with mild COPD.
|
|
| 4. |
- Bergström, Göran, 1964, et al.
(författare)
-
Prevalence of Subclinical Coronary Artery Atherosclerosis in the General Population
- 2021
-
Ingår i: Circulation. - Philadelphia : American Heart Association. - 0009-7322 .- 1524-4539. ; 144:12, s. 916-929
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Early detection of coronary atherosclerosis using coronary computed tomography angiography (CCTA), in addition to coronary artery calcification (CAC) scoring, may help inform prevention strategies. We used CCTA to determine the prevalence, severity, and characteristics of coronary atherosclerosis and its association with CAC scores in a general population.Methods: We recruited 30 154 randomly invited individuals age 50 to 64 years to SCAPIS (the Swedish Cardiopulmonary Bioimage Study). The study includes individuals without known coronary heart disease (ie, no previous myocardial infarctions or cardiac procedures) and with high-quality results from CCTA and CAC imaging performed using dedicated dual-source CT scanners. Noncontrast images were scored for CAC. CCTA images were visually read and scored for coronary atherosclerosis per segment (defined as no atherosclerosis, 1% to 49% stenosis, or ≥50% stenosis). External validity of prevalence estimates was evaluated using inverse probability for participation weighting and Swedish register data.Results: In total, 25 182 individuals without known coronary heart disease were included (50.6% women). Any CCTA-detected atherosclerosis was found in 42.1%; any significant stenosis (≥50%) in 5.2%; left main, proximal left anterior descending artery, or 3-vessel disease in 1.9%; and any noncalcified plaques in 8.3% of this population. Onset of atherosclerosis was delayed on average by 10 years in women. Atherosclerosis was more prevalent in older individuals and predominantly found in the proximal left anterior descending artery. Prevalence of CCTA-detected atherosclerosis increased with increasing CAC scores. Among those with a CAC score >400, all had atherosclerosis and 45.7% had significant stenosis. In those with 0 CAC, 5.5% had atherosclerosis and 0.4% had significant stenosis. In participants with 0 CAC and intermediate 10-year risk of atherosclerotic cardiovascular disease according to the pooled cohort equation, 9.2% had CCTA-verified atherosclerosis. Prevalence estimates had excellent external validity and changed marginally when adjusted to the age-matched Swedish background population.Conclusions: Using CCTA in a large, random sample of the general population without established disease, we showed that silent coronary atherosclerosis is common in this population. High CAC scores convey a significant probability of substantial stenosis, and 0 CAC does not exclude atherosclerosis, particularly in those at higher baseline risk.
|
|
| 5. |
- Bergström, Göran, et al.
(författare)
-
Prevalence of Subclinical Coronary Artery Atherosclerosis in the General Population
- 2021
-
Ingår i: Circulation. - : Wolters Kluwer. - 0009-7322 .- 1524-4539. ; 144:12, s. 916-929
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Early detection of coronary atherosclerosis using coronary computed tomography angiography (CCTA), in addition to coronary artery calcification (CAC) scoring, may help inform prevention strategies. We used CCTA to determine the prevalence, severity, and characteristics of coronary atherosclerosis and its association with CAC scores in a general population.Methods: We recruited 30 154 randomly invited individuals age 50 to 64 years to SCAPIS (the Swedish Cardiopulmonary Bioimage Study). The study includes individuals without known coronary heart disease (ie, no previous myocardial infarctions or cardiac procedures) and with high-quality results from CCTA and CAC imaging performed using dedicated dual-source CT scanners. Noncontrast images were scored for CAC. CCTA images were visually read and scored for coronary atherosclerosis per segment (defined as no atherosclerosis, 1% to 49% stenosis, or ≥50% stenosis). External validity of prevalence estimates was evaluated using inverse probability for participation weighting and Swedish register data.Results: In total, 25 182 individuals without known coronary heart disease were included (50.6% women). Any CCTA-detected atherosclerosis was found in 42.1%; any significant stenosis (≥50%) in 5.2%; left main, proximal left anterior descending artery, or 3-vessel disease in 1.9%; and any noncalcified plaques in 8.3% of this population. Onset of atherosclerosis was delayed on average by 10 years in women. Atherosclerosis was more prevalent in older individuals and predominantly found in the proximal left anterior descending artery. Prevalence of CCTA-detected atherosclerosis increased with increasing CAC scores. Among those with a CAC score >400, all had atherosclerosis and 45.7% had significant stenosis. In those with 0 CAC, 5.5% had atherosclerosis and 0.4% had significant stenosis. In participants with 0 CAC and intermediate 10-year risk of atherosclerotic cardiovascular disease according to the pooled cohort equation, 9.2% had CCTA-verified atherosclerosis. Prevalence estimates had excellent external validity and changed marginally when adjusted to the age-matched Swedish background population.Conclusions: Using CCTA in a large, random sample of the general population without established disease, we showed that silent coronary atherosclerosis is common in this population. High CAC scores convey a significant probability of substantial stenosis, and 0 CAC does not exclude atherosclerosis, particularly in those at higher baseline risk.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Ekström, Magnus Pär, et al.
(författare)
-
The association of body mass index, weight gain and central obesity with activity-related breathlessness : the Swedish Cardiopulmonary Bioimage Study
- 2019
-
Ingår i: Thorax. - : BMJ Publishing Group Ltd. - 0040-6376 .- 1468-3296. ; 74:10, s. 958-964
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction: Breathlessness is common in the population, especially in women and associated with adverse health outcomes. Obesity (body mass index (BMI) >30 kg/m(2)) is rapidly increasing globally and its impact on breathlessness is unclear.Methods: This population-based study aimed primarily to evaluate the association of current BMI and self-reported change in BMI since age 20 with breathlessness (modified Research Council score >= 1) in the middle-aged population. Secondary aims were to evaluate factors that contribute to breathlessness in obesity, including the interaction with spirometric lung volume and sex.Results: We included 13 437 individuals; mean age 57.5 years; 52.5% women; mean BMI 26.8 (SD 4.3); mean BMI increase since age 20 was 5.0 kg/m(2); and 1283 (9.6%) reported breathlessness. Obesity was strongly associated with increased breathlessness, OR 3.54 (95% CI, 3.03 to 4.13) independent of age, sex, smoking, airflow obstruction, exercise level and the presence of comorbidities. The association between BMI and breathlessness was modified by lung volume; the increase in breathlessness prevalence with higher BMI was steeper for individuals with lower forced vital capacity (FVC). The higher breathlessness prevalence in obese women than men (27.4% vs 12.5%; p<0.001) was related to their lower FVC. Irrespective of current BMI and confounders, individuals who had increased in BMI since age 20 had more breathlessness.Conclusion: Breathlessness is independently associated with obesity and with weight gain in adult life, and the association is stronger for individuals with lower lung volumes.
|
|
| 8. |
- Engström, Gunnar, et al.
(författare)
-
Pulmonary function and atherosclerosis in the general population : causal associations and clinical implications
- 2024
-
Ingår i: European Journal of Epidemiology. - : Springer Nature. - 0393-2990 .- 1573-7284.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Reduced lung function is associated with cardiovascular mortality, but the relationships with atherosclerosis are unclear. The population-based Swedish CArdioPulmonary BioImage study measured lung function, emphysema, coronary CT angiography, coronary calcium, carotid plaques and ankle-brachial index in 29,593 men and women aged 50–64 years. The results were confirmed using 2-sample Mendelian randomization. Lower lung function and emphysema were associated with more atherosclerosis, but these relationships were attenuated after adjustment for cardiovascular risk factors. Lung function was not associated with coronary atherosclerosis in 14,524 never-smokers. No potentially causal effect of lung function on atherosclerosis, or vice versa, was found in the 2-sample Mendelian randomization analysis. Here we show that reduced lung function and atherosclerosis are correlated in the population, but probably not causally related. Assessing lung function in addition to conventional cardiovascular risk factors to gauge risk of subclinical atherosclerosis is probably not meaningful, but low lung function found by chance should alert for atherosclerosis.
|
|
| 9. |
- Malinovschi, Andrei, 1978-, et al.
(författare)
-
Assessment of Global Lung Function Initiative (GLI) reference equations for diffusing capacity in relation to respiratory burden in the Swedish CArdioPulmonary bioImage Study (SCAPIS)
- 2020
-
Ingår i: European Respiratory Journal. - Lausanne, Switzerland : European Respiratory Society (ERS). - 0903-1936 .- 1399-3003. ; 56:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Global Lung Function Initiative (GLI) has recently published international reference values for diffusing capacity of the lung for carbon monoxide (DLCO). Lower limit of normal (LLN), i.e. the 5th percentile, usually defines impaired DLCO. We examined if the GLI LLN for DLCO differs from the LLN in a Swedish population of healthy, never-smoking individuals and how any such differences affect identification of subjects with respiratory burden.Spirometry, DLCO, chest high-resolution computed tomography (HRCT) and questionnaires were obtained from the first 15 040 participants, aged 50–64 years, of the Swedish CArdioPulmonary bioImage Study (SCAPIS). Both GLI reference values and the lambda-mu-sigma (LMS) method were used to define the LLN in asymptomatic never-smokers without respiratory disease (n=4903, of which 2329 were women).Both the median and LLN for DLCO from SCAPIS were above the median and LLN from the GLI (p<0.05). The prevalence of DLCO DLCO >GLI LLN but DLCO >GLI LLN but versus 4.5%, p<0.001), chronic airflow limitation (8.5% versus 3.9%, p<0.001) and chronic bronchitis (8.3% versus 4.4%, p<0.01) than subjects (n=13 600) with normal DLCO (>GLI LLN and >SCAPIS LLN). No differences were found with regard to physician-diagnosed asthma.The GLI LLN for DLCO is lower than the estimated LLN in healthy, never-smoking, middle-aged Swedish adults. Individuals with DLCO above the GLI LLN but below the SCAPIS LLN had, to a larger extent, an increased respiratory burden. This suggests clinical implications for choosing an adequate LLN for studied populations.
|
|
| 10. |
- Sundström, Johan, Professor, 1971-, et al.
(författare)
-
Risk factors for subarachnoid haemorrhage : a nationwide cohort of 950 000 adults
- 2019
-
Ingår i: International Journal of Epidemiology. - : Oxford University Press. - 0300-5771 .- 1464-3685. ; 48:6, s. 2018-2025
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Subarachnoid haemorrhage (SAH) is a devastating disease, with high mortality rate and substantial disability among survivors. Its causes are poorly understood. We aimed to investigate risk factors for SAH using a novel nationwide cohort consortium.METHODS: We obtained individual participant data of 949 683 persons (330 334 women) between 25 and 90 years old, with no history of SAH at baseline, from 21 population-based cohorts. Outcomes were obtained from the Swedish Patient and Causes of Death Registries.RESULTS: During 13 704 959 person-years of follow-up, 2659 cases of first-ever fatal or non-fatal SAH occurred, with an age-standardized incidence rate of 9.0 [95% confidence interval (CI) (7.4-10.6)/100 000 person-years] in men and 13.8 [(11.4-16.2)/100 000 person-years] in women. The incidence rate increased exponentially with higher age. In multivariable-adjusted Poisson models, marked sex interactions for current smoking and body mass index (BMI) were observed. Current smoking conferred a rate ratio (RR) of 2.24 (95% CI 1.95-2.57) in women and 1.62 (1.47-1.79) in men. One standard deviation higher BMI was associated with an RR of 0.86 (0.81-0.92) in women and 1.02 (0.96-1.08) in men. Higher blood pressure and lower education level were also associated with higher risk of SAH.CONCLUSIONS: The risk of SAH is 45% higher in women than in men, with substantial sex differences in risk factor strengths. In particular, a markedly stronger adverse effect of smoking in women may motivate targeted public health initiatives.
|
|
