| 1. |
- Andersson, Ingela, 1963-, et al.
(författare)
-
Elevers formande av arbetsplatsförlagt lärande i svensk gymnasial lärlingsutbildning : [How students in Swedish upper secondary apprenticeship education contribute to form their education in relation to work-based learning]
- 2022
-
Ingår i: Nordic Journal of Vocational Education and Training. - : Linkoping University Electronic Press. - 2242-458X. ; 12:1, s. 1-24
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The article examines how students in Swedish upper secondary apprenticeship education contribute to the shaping of their education through their choices and actions in relation to work-based learning. Activity theory and the notion of interacting activity systems was used to emphasise the students’ perspective as active subjects. Data was collected through observations and interviews with 15 students in their second year of an apprenticeship. An initial qualitative content analysis revealed a pattern of actions that related to both school and work. The result of this analysis was further elaborated with activity theoretical concepts. Thereby dominating rules/norms and tools they made use of, contributed to identifying three potential objects for students’ actions: grades in vocational subjects, development of vocational skills, and inclusion in the workplace community. Depending on what objects the students held as superior and subordinate different outcomes could be achieved – an upper secondary vocational degree, development of vocational skills, and/or being employed while studying. One object did not necessarily exclude the others. It is concluded that the multiple expectations from students, school, and workplaces that coexist in relation to work-based learning need to be continuously communicated among all participants to strengthen the students’ possibility to achieve their desired educational outcome.
|
|
| 2. |
- Andersson, Ingela, 1963, et al.
(författare)
-
Elevers formande av arbetsplatsförlagt lärande i svensk gymnasial lärlingsutbildning : How students in Swedish upper secondary apprenticeship education contribute to form their education in relation to work-based learning
- 2022
-
Ingår i: Nordic Journal of Vocational Education and Training. - 2242-458X. ; 12:1, s. 1-24
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The article examines how students in Swedish upper secondary apprenticeship education contribute to the shaping of their education through their choices and actions in relation to work-based learning. Activity theory and the notion of interacting activity systems was used to emphasize the students’ perspective as active subjects. Data was collected through observations and interviews with 15 students in their second year of an apprenticeship. An initial qualitative content analysis revealed a pattern of actions that related to both school and work. The result of this analysis was further elaborated with activity theoretical concepts. Thereby dominating rules/norms and tools they made use of, contributed to identifying three potential objects for students’ actions: grades in vocational subjects, development of vocational skills, and inclusion in the workplace community. Depending on what objects the students held as superior and subordinate different outcomes could be achieved – an upper secondary vocational degree, development of vocational skills, and/or being employed while studying. One object did not necessarily exclude the others. It is concluded that the multiple expectations from students, school, and workplaces that coexist in relation to work-based learning need to be continuously communicated among all participants to strengthen the students’ possibility to achieve their desired educational outcome.
|
|
| 3. |
- Backman-Bister, Anna, 1976-, et al.
(författare)
-
Musikundervisning i grundsärskolan : en pilotstudie för att kartlägga behovet av praxisutvecklande forskning
- 2020
-
Ingår i: Book of abstracts. ; , s. 77-78
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I vårt bidrag presenterar vi ett pilotprojekt som vi genomfört med tre musiklärare i grundsärskolan inför en forskningsansökan. Projektet syftade till att undersöka förutsättningarna för ett praktikutveckande forskningsprojekt och vägleda inriktning och design av projektet. Innan pilotprojektet inleddes genomförde vi en kartläggning av tidigare forskning. Litteratursökningen gjordes dels via en internationell forskningsdatabas, dels via manuella sökningar i ett urval vetenskapliga tidskrifter inom det musikpedagogiska och det specialpedagogiska forskningsfältet. Av totalt 118 artiklar som inkluderades i ett första steg fann vi att musikämnet och musikundervisningen har hamnat i bakgrunden i tidigare forskning om musik och elever med intellektuell funktionsnedsättning. En första kategorisering av studierna visar att de har följande fokus: 1. Musik som stöd för något annat och 2. Musikterapi i syfte att utveckla kommunikativt beteende. För kategori 1 identifierade vi vidare fyra underkategorier. Ingen av artiklarna hade ett ämnesdidaktiskt fokus. De som undervisar i musik i grundsärskolan är ofta antingen musiklärare utan utbildning för grundsärskolan eller speciallärare/specialpedagoger utan utbildning i musik. Dessutom förekommer det lärare som varken är utbildade för särskolan eller för musik. Under läsåret 2019/20 uppgick andelen musiklärare med lärarlegitimation och behörighet i musik till 9,3% (https://siris.skolverket.se). Av internationell forskning framgår att lärarnas kompetens för musikundervisning för elever med IF är snarlik (Darrow 2017). Det saknas en nationell utvärdering av musikämnet i grundsärskolan – en demokratibrist jämfört med grundskolan. Att få uttrycka sig på flera olika sätt, även med olika estetiska uttrycksformer, kan idag ses som en demokratisk rättighet, Ferm Almqvist (2016) och Saether (2008) betonar behovet av en inkluderande musikundervisning där eleverna möter musikvärlden och kan erövra ett kulturellt medborgarskap (jfr FNs konventioner om barns rättigheter och konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning). Carlson (2013) använder uttrycket musical becoming för att betona möjligheten att få uttrycka sig musikaliskt, särskilt för personer med komplicerad språklig kommunikation, och för att påvisa att det kan ta form på olika sätt – som musikkonsument, eller som (med)skapare av musik. Pilotstudie: Med ovan nämnda utgångspunkter kontaktades några musiklärare i grundsärskolan om medverkan i en pilotstudie inför en projektansökan. Tre musiklärare i olika delar av Sverige tackade ja. Pilotstudien planerades bestå av två delar: observation av 1-2 lektioner med efterföljande intervju. Under vt 2020 genomfördes en observation och intervju IRL medan två intervjuer genomfördes via Zoom. Resultat från pilotstudien och kartläggningen är följande: 1. Gemensamma förutsättningar för musikundervisningen var att lärarna saknade ett kollegialt sammanhang där de specifikt kunde diskutera grundsärskolans musikundervisning. 2. organisationen av undervisningen, liksom 3. lokalerna där musikundervisningen genomfördes, utgick från grundskolans snarare än grundsärskolans elever. Vi frågade även om lärarnas innehållsliga fokus utifrån de fyra teman som anges i det centrala innehållet i kursplanen, Lsär11 (Skolverket 2018). 4. Gemensamt för lärarna var att temat musicerande återkom som huvudfokus i samtliga intervjuer medan temat ämnesspecifika begrepp gavs en underordnad plats. Vår slutsats är att projektet bör inledas med en kartläggning av lärarnas nuvarande musikundervisningspraktiker som ingång till en Change Laboratory, modell för formativ studie (Virkkunen & Newnham 2013). Data analyseras tillsammans med lärarna för att ligga till underlag för design av iterativt prövande utifrån det lärarna ser som viktigt att förändra för att åstadkomma en musikundervisning som ger förutsättningar för kulturellt medborgarskap och musical becoming.
|
|
| 4. |
- Backman Bister, Anna, 1976-, et al.
(författare)
-
Uppfattningar om musikundervisningen i grundsärskolan.
- 2022
-
Ingår i: Lärarnas forskningskonferens 2022. ; , s. 41-42
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Uppfattningar om musikundervisningen i grundsärskolanAnna Backman Bister, Kungliga musikhögskolan, Diana Berthén, Stockholms universitet och Viveca Lindberg, Stockholms universitetBakgrund, syfte och frågeställningar: I vårt bidrag presenterar vi en intervjustudie med sex musiklärare i grundsärskolan. Syftet är att undersöka hur lärarna beskriver sin undervisning för denna elevgrupp.Vikten av undervisning där elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) får möta estetiska uttrycksmedel och ges möjlighet att erövra ett kulturellt medborgarskap betonas av flera forskare (jfr Ferm Almqvist, 2016; Sæther, 2008). FN:s barnkonvention om barnets rättigheter, samt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, betonar att personer med IF har rätt att ta plats som fullvärdiga medlemmar av samhället, inte bara för sin egen skull utan också för att berika samhället. Denna rättighet speglas också i skollagen.Det finns ett fåtal internationella studier med fokus på musikundervisning för elever med intellektuella funktionsnedsättningar (IF). Dessa har antingen undersökt undervisning i integrerade klasser, där elever med IF undervisas tillsammans med elever utan IF, eller så är studierna gjorda i relation till musikterapi. Flera av dem är fallstudier baserade på enskilda barn eller ungdomar. Nationellt saknas såväl studier som utvärderingar av musikundervisning i grundsärskolan (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation). Resultatet av vår forskningsöversikt av musikundervisning i grundsärskolan (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation) visar närmast att musiklärarna försöker hantera en situation de oftast saknar kunskaper om och erfarenheter av (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation).Forskningsfrågan för vårt bidrag är vilka uppfattningar musiklärare i Sverige har av musikundervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning och förutsättningarna för denna undervisning i grundsärskolan? Vi har inspirerats av Carlson (2013), som använder uttrycket musical becoming för att betona möjligheten att få uttrycka sig musikaliskt, särskilt för personer med komplicerad språklig kommunikation, och för att påvisa att det kan ta form på olika sätt – som musikkonsument, eller som (med)skapare av musik.Urval och metod: En inbjudan till ett flertal musiklärare skickades ut via den ena forskarens nätverk. Urvalskriterierna var att lärarna skulle ha lärarbehörighet och att de skulle vara aktivt verksamma som musiklärare i grundsärskolan. När det gäller lärarsituationen i grundsärskolan saknas ofta den dubbla kompetens som krävs, dvs musiklärarutbildning och speciallärarutbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Under läsåret 2020/21 uppgick andelen musiklärare med lärarlegitimation och behörighet i musik i grundsärskolan till 6,3 % (https://siris.skolverket.se).Semistrukturerade tematiska intervjuer genomfördes utifrån tre teman. Varje intervju inleddes med frågor som riktades mot lärarens upplevda didaktiska utveckling och faktorer som påverkat denna (jfr life-storytraditionen, Dunpath & Samuel 2009), därefter följde frågor41gällande de förutsättningar respektive skola erbjöd för musikundervisning i grundsärskola. Avslutningsvis ställde vi frågor om lärarnas musikundervisning baserat på kursplanen i musik för grundsärskolan. Medan den första intervjun genomfördes på en av de deltagande lärarnas skola, kom övriga intervjuer att genomföras på Zoom på grund av pandemin. Samtliga lärare informerades om syftet med studien och gav sitt medgivande till att intervjuerna spelades in. Ljudinspelningarna transkriberades och utgör vårt datamaterial. Intervjuerna analyseras fenomenografiskt (se Marton, 1994) för att urskilja återkommande skillnader i mönster av uppfattningar i intervjuerna.Resultatet förväntas bidra med utgångspunkter för en kommande interventionsstudie i grundsärskolans musikundervisning.ReferenserDunpath, R. & Samuel, M. (2009). Life History Research. Epistemology, Methodology and Representation. Sense Publishers.Carlson, L. (2013). Musical becoming: Intellectual disability and the transformative power of music. I: M. Wappett & K. Arndt (eds.) Foundations of Disability Studies (83-103). Palgrave Macmillan.Ferm Almqvist, C. (2016). Cultural Citizenship through aesthetic communication in Swedish schools. European Journal of Philosophy in Arts Education, 1(1), 68-95.Marton, F. (1994). Phenomenography. I T. Husén & T. N. Postlethwaite (Eds.), The International Encyclopedia of Education. 2. ed, Vol 8, 4424–4429. Pergamon.Saether, E. (2008). When minorities are the majority: voices from a teacher/researcher project in a multicultural school in Sweden. Research Studies in Music Education, 30(1), 25–42.
|
|
| 5. |
- Berglund, Ingrid, 1954-, et al.
(författare)
-
Assessment of vocational knowing : experiences from the Swedish pilot project with upper secondary apprenticeship 2008-2011
- 2012
-
Ingår i: Bulletin of Institute of Vocational and Technical Education. - 1348-4893. ; :9, s. 24-34
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In 2008, a pilot project with apprenticeship as an alternative pathway of upper secondary vocational education (USVE) started in Sweden. This paper is based on a follow-up study 2009-2011, funded by the Swedish National Agency for Education (SNAE) focusing on pedagogical aspects of apprenticeship. We interpreted ‘pedagogical aspects’ as concerning teachers’ curriculum work, i.e. the organisation and design of apprenticeship in relation to following aspects: division of labour between school and work; the content; the roles of teacher and supervisor; and follow-up and assessment of students’ development regarding vocational knowing in relation to the Swedish national curriculum for each of the programmes. In this article, we present results related to assessment in upper secondary VET apprenticeship. The issue for this article is to illuminate conditions for assessment in USVE-apprenticeship, the foci of assessment and the tools used for assessment.According to regulations of apprenticeship, trilateral assessment sessions (teacher-supervisor-apprentice) are to be held regularly for follow-up and, at the end of a course, marking students knowing. As a representative for the education authority, the teacher is responsible for marking, but the supervisor is to provide the teacher with the information needed for follow-up and marking. The assumption is that during these sessions, there will be a dialogue between supervisor, apprentice, and teacher that will contribute to both follow-up and marking.The results presented in this paper build on interviews with teachers, apprentices and supervisors, as well as some audio-recorded trilateral sessions for assessment. Our preliminary results show that these trilateral sessions are one of the critical situations in USVE-apprenticeship. A main result is that assessment was either focused on social and behavioural aspects or on vocational knowing. Which one that dominated was related to firstly, the qualifications of the teacher; secondly, to the division of labour on the workplace; and thirdly, to the local history of USVE-apprenticeship. These results and the consequences of them will be further developed in our article.
|
|
| 6. |
- Berglund, Ingrid, 1954-, et al.
(författare)
-
Challenges for Swedish VET-teachers in upper secondary apprenticeship.
- 2012
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- After several decades with little or no interest in apprenticeship as an alternative to upper secondary vocational education (Lundahl 1998), the first attempts to re-introduce apprenticeship were made during the 1990’s. Characteristic for these was that they were embedded in school-based VET, offering an extended period of work-based learning for potential drop-outs or as individualized programmes. The political motive relates to studies showing that youth with incomplete upper secondary education were significantly more often unemployed than was the case for those who had completed a programme (Olofsson 2008). However, an informal apprenticeship has existed for several decades, especially in vocational areas related to construction and electricity. In these cases, apprenticeship is regarded as a necessary complement to the 3-year school-based VET-programmes. The respective training boards have established these requirements. In order to become what is labelled as “fully qualified” (in terms of fully paid), apprenticeship adds another three years to upper secondary education (Berglund 2009).Apprenticeship in connection to and as an alternative track for upper secondary vocational programmes was implemented in Sweden as a 3-year probation in 2008. The schools are responsible for the designing and organisation of upper secondary apprenticeship but there are two central conditions: firstly that minimum half of the programme must be realized in a workplace, and secondly that the same objectives apply for the programmes, are they given in the form of school based VET or as apprenticeship. This paper is based on a study of pedagogical aspects of apprenticeship during the second and third year of the probation (Berglund & Lindberg 2012). Here we focus on VET-teachers’ work within the apprenticeship form of upper secondary vocational education. The main issue of our paper is to illuminate the consequences and challenges for VET-teachers’ work within upper secondary apprenticeship.
|
|
| 7. |
- Berglund, Ingrid, 1954-, et al.
(författare)
-
Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning: utmaningar för yrkeslärarna
- 2011
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Försöksverksamheten med en gymnasial lärlingsutbildning startade i Sverige 2008. Gymnasieskolorna ansvarar för lärlingsutbildningens utformning men hälften av utbildningen skall genomföras i arbetslivet. Lärlingsutbildningarna har samma uppdrag (mål) som de nationella programmen. På uppdrag av Skolverket genomfördes en uppföljningsstudie med särskilt fokus på pedagogiskt didaktiska aspekter av lärlingsutbildningen under våren 2010. Studien baserades på intervjuer och informella samtal med elever, lärare och handledare, på olika typer av dokument samt på foton från skolor och arbetsplatser. Tre program (bygg-, handels- och omvårdnadsprogrammen) på tre geografisk spridda orter ingår i studien. Syftet för vårt paper är att beskriva vilka arbetsuppgifter framför allt yrkeslärarna har inom gymnasial lärlingsutbildning och vilka nya kompetenskrav som därmed ställs på dem. Vilka utmaningar har yrkeslärarna att hantera i den gymnasiala lärlingsutbildningen? Vilka krav ställer dessa i sin tur på yrkeslärarutbildningen? De arbetsuppgifter vi sammantaget funnit för yrkeslärarna i den gymnasiala lärlings-utbildningen är följande: att planera utbildningen, utforma uppgifter och uppföljningsunderlag, att rekrytera arbetsplatser som kan engageras i lärlingsutbildningen, att genomföra handledarutbildning och informera handledare på arbetsplatsen, att ordna med alternativa uppgifter och projekt för elever som inte får en lärlingsplats eller befinner sig i skarven mellan två lärlingsplatser, att följa upp elevens yrkesbildningsgång i förhållande till programmets och kursplanernas mål och till arbetsinnehållet på olika arbetsplatser, att fatta beslut om byte av arbetsplats. Vi har också funnit att dessa arbetsuppgifter kan variera mellan programmen och att variationen kan ses i ljuset av programmens olika traditioner. Vidare skapar regionala skillnader i näringslivsstrukturen mellan de tre orterna och skillnader mellan skolornas resurser delvis skilda förutsättningar för genomförandet av lärlings-utbildningen. Till dessa uppgifter krävs en i många stycken annan kompetens än den som krävts tidigare. Det gäller inte minst ett ökande skriftspråkligt kunnande, som några lärare menar att de inte har kompetens för – eller att det är arbetsuppgifter de inte trivs med. Lärlingslärarens arbetsuppgifter skiljer sig från den tidigare yrkeslärarens och ställer nya krav på yrkeslärarutbildningen.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Berthén, Diana, 1956-, et al.
(författare)
-
Musikundervisning för grundsärskolan? – en forskningsöversikt
- 2022
-
Ingår i: Nordic Research in Music Education. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2703-8041. ; 3, s. 21-50
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Det övergripande syftet med denna artikel är att bidra med en översikt som kartlägger internationell forskning om musikundervisning för barn och ungdomar (F–9) med intellektuell funktionsnedsättning (IF). I Sverige får elever som bedöms inte kunna nå grundskolans lärandemål vanligen sin utbildning i den skilda skolformen grundsärskolan. En konfigurativ översikt har genomförts och 26 utvalda artiklar har analyserats med fokus på musikundervisningens mål. Resultatet redovisas i tre teman: Attityder och förhållningssätt, Undervisning och lärande samt Kritiska studier för empowerment och diskuteras mot kulturhistorisk teori och begrepp såsom musical becoming. Artikeln bekräftar tidigare översikters resultat: behovet av klassrumsstudier i grundsärskolan.
|
|
| 10. |
- Björklund Boistrup, Lisa, 1960-, et al.
(författare)
-
A framework for analysing assessment in working life and vocational education
- 2019
-
Ingår i: Nofa7 Abstracts. - Stockholm, Sweden : Stockholm University. ; , s. 36-36
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In this paper we aim to discuss a research framework for analysing assessment in working life. We view assessment as a broad notion, taking place formally, through tests, coursework and the like, and informally through for example feedback during ongoing work. We argue that education, and significantly vocational education, has much to learn from taking knowledge about assessment as part of working life into account.Assessment in working life is in this paper viewed as a teaching content in vocational education. For students in vocational programmes, part of Swedish upper secondary school, it is highly relevant to learn about how working competence may be evaluated in their future occupations. Moreover, teachers carrying out assessment within the vocational programmes have much to learn from the ways assessment may be ‘done’ in working life. To assess vocational competence, also within vocational education, is different from formal educational assessment, since it is about capturing contextual knowing in action. In these actions, there are different logics (see Ellström, 2010) to pay attention to. One logic is a logic of production, where conformity and regulations are essential, and one is a logic of development, where problem solving and creativity are essential. So far, not much research has focused on assessment in working life in a broad sense, with relevance for vocational education.Assessment of vocational knowing is a field of research shared by disciplines like education, linguistics, economics and sociology. One theme in the literature addresses assessment for employment. This part of the research field is dominated by economists focusing on management issues, such as tests designed for selection of employees. Another theme is rather new in this field of research; assessment in skills competitions. A third theme is assessment in workplaces. Apart from some studies on assessment of employees’ performances and behaviour, there are few studies (eg. Kvale, 2007; Tanggaard & Elmholt, 2008) on assessment of vocational knowing at work.When discussing a framework for analysing assessment in working life, we will draw on theoretical considerations and make critical connections to previous research. In our theoretical considerations we incorporate three levels of practice: personal, interpersonal, and community processes (Rogoff, 2008), all in relation to assessment. To further examine aspects of vocational content in assessment, we adopt a framework of praxeology by Chevallard (2006), where praxis corresponds to ‘know-how’ and logos to ‘know-why’.
|
|
