| 1. |
- Löfgren, Håkan, et al.
(författare)
-
Att ständigt bli bedömd
- 2017. - 1:1
-
Ingår i: Att ständigt bli bedömd. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144115900 ; , s. 175-188
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Backman Bister, Anna, 1976-, et al.
(författare)
-
Uppfattningar om musikundervisningen i grundsärskolan.
- 2022
-
Ingår i: Lärarnas forskningskonferens 2022. ; , s. 41-42
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Uppfattningar om musikundervisningen i grundsärskolanAnna Backman Bister, Kungliga musikhögskolan, Diana Berthén, Stockholms universitet och Viveca Lindberg, Stockholms universitetBakgrund, syfte och frågeställningar: I vårt bidrag presenterar vi en intervjustudie med sex musiklärare i grundsärskolan. Syftet är att undersöka hur lärarna beskriver sin undervisning för denna elevgrupp.Vikten av undervisning där elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) får möta estetiska uttrycksmedel och ges möjlighet att erövra ett kulturellt medborgarskap betonas av flera forskare (jfr Ferm Almqvist, 2016; Sæther, 2008). FN:s barnkonvention om barnets rättigheter, samt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, betonar att personer med IF har rätt att ta plats som fullvärdiga medlemmar av samhället, inte bara för sin egen skull utan också för att berika samhället. Denna rättighet speglas också i skollagen.Det finns ett fåtal internationella studier med fokus på musikundervisning för elever med intellektuella funktionsnedsättningar (IF). Dessa har antingen undersökt undervisning i integrerade klasser, där elever med IF undervisas tillsammans med elever utan IF, eller så är studierna gjorda i relation till musikterapi. Flera av dem är fallstudier baserade på enskilda barn eller ungdomar. Nationellt saknas såväl studier som utvärderingar av musikundervisning i grundsärskolan (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation). Resultatet av vår forskningsöversikt av musikundervisning i grundsärskolan (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation) visar närmast att musiklärarna försöker hantera en situation de oftast saknar kunskaper om och erfarenheter av (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation).Forskningsfrågan för vårt bidrag är vilka uppfattningar musiklärare i Sverige har av musikundervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning och förutsättningarna för denna undervisning i grundsärskolan? Vi har inspirerats av Carlson (2013), som använder uttrycket musical becoming för att betona möjligheten att få uttrycka sig musikaliskt, särskilt för personer med komplicerad språklig kommunikation, och för att påvisa att det kan ta form på olika sätt – som musikkonsument, eller som (med)skapare av musik.Urval och metod: En inbjudan till ett flertal musiklärare skickades ut via den ena forskarens nätverk. Urvalskriterierna var att lärarna skulle ha lärarbehörighet och att de skulle vara aktivt verksamma som musiklärare i grundsärskolan. När det gäller lärarsituationen i grundsärskolan saknas ofta den dubbla kompetens som krävs, dvs musiklärarutbildning och speciallärarutbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Under läsåret 2020/21 uppgick andelen musiklärare med lärarlegitimation och behörighet i musik i grundsärskolan till 6,3 % (https://siris.skolverket.se).Semistrukturerade tematiska intervjuer genomfördes utifrån tre teman. Varje intervju inleddes med frågor som riktades mot lärarens upplevda didaktiska utveckling och faktorer som påverkat denna (jfr life-storytraditionen, Dunpath & Samuel 2009), därefter följde frågor41gällande de förutsättningar respektive skola erbjöd för musikundervisning i grundsärskola. Avslutningsvis ställde vi frågor om lärarnas musikundervisning baserat på kursplanen i musik för grundsärskolan. Medan den första intervjun genomfördes på en av de deltagande lärarnas skola, kom övriga intervjuer att genomföras på Zoom på grund av pandemin. Samtliga lärare informerades om syftet med studien och gav sitt medgivande till att intervjuerna spelades in. Ljudinspelningarna transkriberades och utgör vårt datamaterial. Intervjuerna analyseras fenomenografiskt (se Marton, 1994) för att urskilja återkommande skillnader i mönster av uppfattningar i intervjuerna.Resultatet förväntas bidra med utgångspunkter för en kommande interventionsstudie i grundsärskolans musikundervisning.ReferenserDunpath, R. & Samuel, M. (2009). Life History Research. Epistemology, Methodology and Representation. Sense Publishers.Carlson, L. (2013). Musical becoming: Intellectual disability and the transformative power of music. I: M. Wappett & K. Arndt (eds.) Foundations of Disability Studies (83-103). Palgrave Macmillan.Ferm Almqvist, C. (2016). Cultural Citizenship through aesthetic communication in Swedish schools. European Journal of Philosophy in Arts Education, 1(1), 68-95.Marton, F. (1994). Phenomenography. I T. Husén & T. N. Postlethwaite (Eds.), The International Encyclopedia of Education. 2. ed, Vol 8, 4424–4429. Pergamon.Saether, E. (2008). When minorities are the majority: voices from a teacher/researcher project in a multicultural school in Sweden. Research Studies in Music Education, 30(1), 25–42.
|
|
| 3. |
- Lindberg, Viveca, et al.
(författare)
-
Lärares bedömningsarbete : en inramning
- 2018
-
Ingår i: Lärares bedömningsarbete. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127823020 ; , s. 5-16
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
-
Lärares bedömningsarbete : förutsättningar, villkor, agens
- 2018
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige hör till de länder i världen som bytt betygssystem oftast, vilket inneburit att vi vid ett flertal tillfällen satt rättssäkerheten gällande bedömning ur spel. Forskning visar nämligen att det tar lång tid att utveckla den förtrogenhet med betygsskala, mål, kriterier, kunskapsområden och nationella prov, som behövs för en välgrundad, likvärdig bedömning. Eftersom lärare vid betygsreformerna i praktiken gjorts till nybörjare i bedömningsarbetet, har utomstående aktörer fått utrymme att dominera debatten. Kritiken gällande felaktiga bedömningar och bristande likvärdighet har då oftast ensidigt riktats mot lärares bedömningsarbete, utan hänsyn till det sammanhang och system som arbetet ingår i. Boken Lärares bedömningsarbete vill balansera bedömningsdebatten genom att öka förståelsen för hur arbetet påverkas av avgörande faktorer som ligger utanför klasslärarens inflytande och ansvar. Boken vänder sig till lärare, lärarstudenter och beslutsfattare i syfte att belysa lärares förutsättningar och villkor för agens att bedriva ett professionellt bedömningsarbete.
|
|
| 5. |
- Löfgren, Ragnhild, 1968, et al.
(författare)
-
Betygens betydelse – nu och för framtiden
- 2017
-
Ingår i: Att ständigt bli bedömd - - elevers berättelser om betyg och nationella prov. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144115900 ; , s. 35-50
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Choy, Sarojni, et al.
(författare)
-
Considerations for the Integration of Students’ Experiences
- 2018
-
Ingår i: S.Choy, G-B. Wärvik, V. Lindberg (Eds.). Integration of Vocational Education and Training Experiences. Purposes, Practices and Principles. - Singapore : Springer. - 1871-3041 .- 2213-221X. - 9789811088568 ; , s. 345-365
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Educational institutions are fundamentally designed for teaching and learning, whereas learning in workplaces remains a secondary function supported through engagement in routine and nonroutine work tasks, direct and indirect guidance and opportunities and accessibility to a range of work tasks to gain experience (Billett, Stud Contin Educ 23(1):19–35, 2001). Development of skilled workers demands that learning at educational institutions and in workplaces is well connected and integrated. Without deliberate efforts from teachers, guides, mentors or other actors to make connections between learning at different sites, students could likely remain ‘passive bystanders’ during scheduled practice periods in workplaces. It therefore becomes necessary to develop learners’ capacities to help mediate between the curriculum organised by their educational institutions and the curriculum situated in the everyday business of workplaces where they gain vocational experiences. Further to empowering learners to access and engage in learning, there are other considerations necessary for effective integration of learning in different sites. In this chapter we draw on the cases presented in Part II to propose broad considerations for integration around four imperatives: social-cultural arrangements, negotiated curriculum, the roles of stakeholders and learner preparedness. Imperatives and implications for students’ learning are discussed. In the summary of the chapter, we recapitulate the main ideas about supporting integration of learning in educational institutions and workplaces and stress the significance of a collective and reciprocal approach for integration.
|
|
| 7. |
- Choy, Sarojni, et al.
(författare)
-
Integration between school and work: developments, conceptions and applications
- 2018
-
Ingår i: S. Choy, G-B. Wärvik and V. Lindberg (eds.). Integration of vocational education and training experiences. Purposes, practises and principles. - Singapore : Springer. - 1871-3041 .- 2213-221X. - 9789811088575 ; , s. 3-18
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Integration of students’ experiences in and between education institutions (as in schools, vocational colleges and universities) and workplaces, to develop vocational competence, is a central tenet of contemporary educational systems and provisions. Educational institutions and workplaces are no longer seen in isolation for pre-employment preparations as well as continuing development of the workforce. However, researchers (e.g. Onstenk J, Blokhuis F, Education + Training, 49(6):489–499, 2007; Billett S, Integrating practice-based experiences into higher education. Springer, Dordrecht, 2015) argue that the concept of ‘integration’ remains underdeveloped, both theoretically and conceptually. In this chapter we summarise some of the more general developments and complexities around integration of students’ learning experiences in schools and work sites. We discuss the historical intentions and progression of pedagogical means into curriculum design and delivery of vocational education to better prepare individuals as skilful and productive workers. The account here outlines conceptualisations and development of processes of integration as vocational education systems transformed in their manifestations, purposes and practices. Examples of different types of integration and typologies and their theoretical bases are summarised. We then outline examples of common applications, i.e. pedagogies and arrangements suited for integration. Three main units of analysis (individual, context and cultural and historical) are also introduced. While integration often has been an issue for two parties, school and workplace, students’ agency is also considered and given a foregrounded position here. An identified challenge in researching integration is to recognise agency intertwined with structure. The concluding section contends that the main aim of integration is to jointly interpret knowledge and knowing in the social cultural contexts of different settings and achieve a ‘common sense of mutuality’ (Edwards A, Revealing relational work. In Edwards (ed) Working relationally in and across practices. A cultural-historical approach to collaboration.
|
|
| 8. |
- Christidis, Maria, 1982-, et al.
(författare)
-
Mathematics as an aspect of vocational knowing in animal caregiving, from a student perspective
- 2024
-
Ingår i: Learning, Culture and Social Interaction. - : Elsevier. - 2210-6561 .- 2210-657X. ; 45
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of this study was to explore whether and how students experience mathematics as an aspect of vocational knowing in the Swedish upper secondary Natural Resource Programme, in the orientation of animal care, and in the vocation. Data for the study comprised teacher's documented planning, student interviews, followed by a validation of the interviews. Data were initially analysed thematically. Thereafter, the themes were analysed with theoretical concepts from the theory of practice architectures (sayings, doings, and relatings), and interpreted in terms of characteristic arrangements (cultural-discursive, material-economic, and social-political). Themes identified in the student interviews were: 1) Vocational knowing in animal caregiving 2) Mathematics as vocational knowing 3) Mathematics as part of vocational language, and 4) Mathematics as a foundation subject. Sayings were also related to doings, because of the accessibility and character of data. It was evident that students recognized mathematics as an aspect of vocational knowing, but there was also a tension between this mathematics and for the school/as a foundation subject. Relatings represented the recurrent contexts of school, animal facilities, workplace learning but also laws and regulations for contemporary animal care. Further analysis was made to historical traces of previous education within the area and to political decisions.
|
|
| 9. |
- Fejes, Andreas, 1977-, et al.
(författare)
-
Yrkesdidaktisk forskning in i framtiden
- 2017
-
Ingår i: A. Fejes, V. Lindberg & G-B Wärvik (red). Yrkesdidaktikens mångfald. - Stockholm : Lärarförlaget. - 9789188149213 ; , s. 269-275
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Lindberg, Viveca, et al.
(författare)
-
Vad är ett yrkesämne?
- 2017
-
Ingår i: A. Fejes, V. Lindberg & G-B Wärvik (red). Yrkesdidaktikens mångfald. - Stockholm : Lärarförlaget. - 9789188149213 ; , s. 23-58
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
