| 1. |
- Blomqvist, Per, 1972-
(författare)
-
Samtal om skrivbedömning : Lärares normer, beslut och samstämmighet
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis reports and discusses results from a qualitative study of Swedish teachers' writing assessment in upper secondary school. Based on teacher group discussions, the study investigates teachers' interactions, expressions of norms and decisions when assessing and grading students' writing in the subject of Swedish.The aim of the study is to describe and analyze how teachers interact and what they pay attention to when discussing writing assessment. In relation to this aim the following three research questions were posed: (1) What characterizes the teachers' conversations about writing assessment? (2) What assessment norms do the teachers express? (3) What decisions do they make?The theoretical perspectives are dialogical and pedagogical. From a dialogical point of view, the assessment conversations are considered as social acts where teachers in interaction collectively create meaning. Furthermore, the assessment conversations are considered as pedagogical, as a part of teachers' reflective work to discuss how to assess students' work and how to make decisions about further instructions and grading. The methods used to describe and analyze interactional patterns, expressions of norms and decisions in these assessment conversations are topic analysis and initiative-response-analysis.The empirical data consists of audio and video recordings from three teacher groups' conversations about writing assessment, comprising a total of 17 Swedish teachers from three upper secondary schools. Data was also collected via a questionnaire with the individual teacher's grading of the students' writing and evaluation of the assessment conversations.The results show that teachers' assessments of students' writing focus on much more, and partly other, criteria than their pedagogical decisions. The quality standards that teachers express in the discussions about student texts focus mostly on communicative quality, language style and text structure but also on content and the use of sources. The pedagogical decisions, on the other hand, almost exclusively focus on text structure and the use of sources.The results also show that shortcomings in the students' texts are crucial for teachers' summative assessments. Meanwhile, the teachers also express that students' age, their writing development in the course and the national test must be considered. These assessment norms can be compensatory and have a substantial impact on these teachers' decisions on summative assessments. The teacher groups show considerable variation in the basis for their decisions regarding summative assessment of students' writing.Finally, the teachers demonstrate a high degree of consistency within each teacher group when discussing summative assessment of students' writing. However, the assessments that individual teachers make after the discussions comply only to some extent with the group's decisions. The least degree of consistency was shown by the teacher group who, in the discussion, seemed the most consistent. Decision-making processes in these discussions are characterized by low intensity, where few assessment alternatives are being considered. The overall assessment consistency between the teacher groups was found to be low.
|
|
| 2. |
- Gåfvels, Camilla, et al.
(författare)
-
Theorising craft practices through sketching : The case of Swedish post-compulsory floristry and textile education.
- 2021
-
Ingår i: FORMakademisk. - Oslo : OsloMet - Oslo Metropolitan University. - 1890-9515. ; 14:2, s. 1-15
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article explores how craft practice is theorised through sketching, by comparing narratives about the role of sketching from interviewed Swedish upper secondary textile design and floristry education teachers, and aiming to discern connection to curriculum. The theory and methods used in the article are influenced by Ivor Goodson's work on subject knowledge and curriculum change (1998). Empirical data was obtained from multiple sources, including interviews with four teachers. The findings reveal that, while sketching has been intrinsic to textile design and seamstress vocational knowing for considerable time, sketching is a relatively new phenomenon within floristry vocational knowing and education; essentially dating from the 2011 Swedish educational reform. The discussion claims that sketching provides means to theorise craft practice, through providing an intermediary level between the abstract (theory) and the concrete (objects) within the practice. [ABSTRACT FROM AUTHOR]
|
|
| 3. |
- Backman Bister, Anna, 1976-, et al.
(författare)
-
Uppfattningar om musikundervisningen i grundsärskolan.
- 2022
-
Ingår i: Lärarnas forskningskonferens 2022. ; , s. 41-42
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Uppfattningar om musikundervisningen i grundsärskolanAnna Backman Bister, Kungliga musikhögskolan, Diana Berthén, Stockholms universitet och Viveca Lindberg, Stockholms universitetBakgrund, syfte och frågeställningar: I vårt bidrag presenterar vi en intervjustudie med sex musiklärare i grundsärskolan. Syftet är att undersöka hur lärarna beskriver sin undervisning för denna elevgrupp.Vikten av undervisning där elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) får möta estetiska uttrycksmedel och ges möjlighet att erövra ett kulturellt medborgarskap betonas av flera forskare (jfr Ferm Almqvist, 2016; Sæther, 2008). FN:s barnkonvention om barnets rättigheter, samt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, betonar att personer med IF har rätt att ta plats som fullvärdiga medlemmar av samhället, inte bara för sin egen skull utan också för att berika samhället. Denna rättighet speglas också i skollagen.Det finns ett fåtal internationella studier med fokus på musikundervisning för elever med intellektuella funktionsnedsättningar (IF). Dessa har antingen undersökt undervisning i integrerade klasser, där elever med IF undervisas tillsammans med elever utan IF, eller så är studierna gjorda i relation till musikterapi. Flera av dem är fallstudier baserade på enskilda barn eller ungdomar. Nationellt saknas såväl studier som utvärderingar av musikundervisning i grundsärskolan (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation). Resultatet av vår forskningsöversikt av musikundervisning i grundsärskolan (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation) visar närmast att musiklärarna försöker hantera en situation de oftast saknar kunskaper om och erfarenheter av (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation).Forskningsfrågan för vårt bidrag är vilka uppfattningar musiklärare i Sverige har av musikundervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning och förutsättningarna för denna undervisning i grundsärskolan? Vi har inspirerats av Carlson (2013), som använder uttrycket musical becoming för att betona möjligheten att få uttrycka sig musikaliskt, särskilt för personer med komplicerad språklig kommunikation, och för att påvisa att det kan ta form på olika sätt – som musikkonsument, eller som (med)skapare av musik.Urval och metod: En inbjudan till ett flertal musiklärare skickades ut via den ena forskarens nätverk. Urvalskriterierna var att lärarna skulle ha lärarbehörighet och att de skulle vara aktivt verksamma som musiklärare i grundsärskolan. När det gäller lärarsituationen i grundsärskolan saknas ofta den dubbla kompetens som krävs, dvs musiklärarutbildning och speciallärarutbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Under läsåret 2020/21 uppgick andelen musiklärare med lärarlegitimation och behörighet i musik i grundsärskolan till 6,3 % (https://siris.skolverket.se).Semistrukturerade tematiska intervjuer genomfördes utifrån tre teman. Varje intervju inleddes med frågor som riktades mot lärarens upplevda didaktiska utveckling och faktorer som påverkat denna (jfr life-storytraditionen, Dunpath & Samuel 2009), därefter följde frågor41gällande de förutsättningar respektive skola erbjöd för musikundervisning i grundsärskola. Avslutningsvis ställde vi frågor om lärarnas musikundervisning baserat på kursplanen i musik för grundsärskolan. Medan den första intervjun genomfördes på en av de deltagande lärarnas skola, kom övriga intervjuer att genomföras på Zoom på grund av pandemin. Samtliga lärare informerades om syftet med studien och gav sitt medgivande till att intervjuerna spelades in. Ljudinspelningarna transkriberades och utgör vårt datamaterial. Intervjuerna analyseras fenomenografiskt (se Marton, 1994) för att urskilja återkommande skillnader i mönster av uppfattningar i intervjuerna.Resultatet förväntas bidra med utgångspunkter för en kommande interventionsstudie i grundsärskolans musikundervisning.ReferenserDunpath, R. & Samuel, M. (2009). Life History Research. Epistemology, Methodology and Representation. Sense Publishers.Carlson, L. (2013). Musical becoming: Intellectual disability and the transformative power of music. I: M. Wappett & K. Arndt (eds.) Foundations of Disability Studies (83-103). Palgrave Macmillan.Ferm Almqvist, C. (2016). Cultural Citizenship through aesthetic communication in Swedish schools. European Journal of Philosophy in Arts Education, 1(1), 68-95.Marton, F. (1994). Phenomenography. I T. Husén & T. N. Postlethwaite (Eds.), The International Encyclopedia of Education. 2. ed, Vol 8, 4424–4429. Pergamon.Saether, E. (2008). When minorities are the majority: voices from a teacher/researcher project in a multicultural school in Sweden. Research Studies in Music Education, 30(1), 25–42.
|
|
| 4. |
- Berthén, Diana, 1956-, et al.
(författare)
-
Musikundervisning för grundsärskolan? – en forskningsöversikt
- 2022
-
Ingår i: Nordic Research in Music Education. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2703-8041. ; 3, s. 21-50
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Det övergripande syftet med denna artikel är att bidra med en översikt som kartlägger internationell forskning om musikundervisning för barn och ungdomar (F–9) med intellektuell funktionsnedsättning (IF). I Sverige får elever som bedöms inte kunna nå grundskolans lärandemål vanligen sin utbildning i den skilda skolformen grundsärskolan. En konfigurativ översikt har genomförts och 26 utvalda artiklar har analyserats med fokus på musikundervisningens mål. Resultatet redovisas i tre teman: Attityder och förhållningssätt, Undervisning och lärande samt Kritiska studier för empowerment och diskuteras mot kulturhistorisk teori och begrepp såsom musical becoming. Artikeln bekräftar tidigare översikters resultat: behovet av klassrumsstudier i grundsärskolan.
|
|
| 5. |
- Eriksson, Inger, 1952-, et al.
(författare)
-
Vilket kemiinnehåll görs tillgängligt i finlandssvenska och svenska klassrum? Kemitexter som redskap för naturvetenskapligt lärande
- 2010
-
Ingår i: Resultatdialog 2010. - Stockholm : Vetenskapsrådet. - 9789173071840 ; , s. 51-56
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svenska och finska (och finlandssvenska) elevers naturvetenskapliga prestationer uppvisar markanta skillnader i internationella mätningar som PISA. Mot bakgrund av att Finland och Sverige har ett till synes likartat skolsystem är det inte helt enkelt att förstå varför de finska och finlandssvenska eleverna presterar så mycket bättre än de svenska. Vad är det som skapar sådana skillnader? Många olika förklaringar har förts fram, tex i relation till lärarutbildning. Men vilket kemilärande möjliggörs i svenska och finlandssvenska undervisningspraktiker? Kemiinnehållet i läromedel från Sverige och Finland är i stort det samma och i finlandssvenska skolor fram till 2007 användes ofta svenska läromedel. I projektet genomfördes 20-40h videobandade klassrumsobservationer relaterade till kemiundervisningen i tre skolor vardera i Svenskfinland (2007-08) och Sverige (2009). Observationerna, kombinerade med intervjuer och dokumentationer, fokuserade periodiska systemet och kemiska bindningar. De första analyserna ger en bild av att det finns skillnader i innehållets behandling och vad som karaktäriserar de konstituerade undervisningspraktikerna i de båda länderna. I finlandssvenska skolor fokuseras t.ex. faktareproduktion (memorering), formelskrivning och detaljerade provfrågor, samma läromedel används i alla skolor. I svenska skolor betonas förståelse av vardagsfenomen, diskussioner och prov som skiljer på G, VG och MVG-frågor där G-frågor utgörs av enkla faktakunskaper. Undervisningen i de finlandssvenska skolorna framstår således som mera lika varandra medan undervisningen i de svenska skolorna uppvisar större variation gällande innehållets behandling och klassrumskommunikation.
|
|
| 6. |
- Hugo, Helene
(författare)
-
Historiska resonemang på mellanstadiet : En designbaserad studie för att utveckla undervisningen
- 2023
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här studien tar sin utgångspunkt i en av de förändringar som införandet av läroplanen 2011 innebar, nämligen att mellanstadieelever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att föra historiska resonemang. Syftet är att bidra med kunskap om relationen mellan lärares planering för och mellanstadieelevers utveckling av historiskt resonerande och ämneslitteracitet. Genom deltagande observation följdes två lärare när de planerade arbetsområdet medeltiden och när lektionerna genomfördes i en klassi årskurs 5. Det empiriska materialet består av ljudupptagningar och fältanteckningar från planeringstillfällen, helklasslektioner, grupparbeten och elevtexter. Epistemologiskt utgår studien från antagandet att kunskap är socialt situerad, vilket är gemensamt för de teorier som används. Det historiska resonerandet sker i ett socialt sammanhang och ställer krav både på förmågan till historiskt tänkande och på förmågan att uttrycka sig i historia. I studien kombineras därför historiedidaktiska teorier om historiskt tänkande och resonerande med historiespecifik litteracitet.Resultatet visar att eleverna kan föra enkla former av historiska resonemang. Uppgifterna och den stöttning eleverna erbjuds i undervisningen är de redskap med vars hjälp de ges möjligheter att utveckla denna förmåga och att utveckla historiespecifik litteracitet. Uppgifterna i studien domineras av att vara öppna och manar eleverna till att vara aktiva och att samarbeta, men de organiserande begreppen och resonemangsformerna är ofta implicita. Den planerade stöttningen karaktäriseras av att gå från gemensamt arbete med uppgifter i helklass, till i smågrupper och avslutningsvis att genomföra dem individuellt. Eleverna ges med andra ord rika tillfällen till interaktion vilket är ett viktigt stöd i att utveckla det historiska resonerandet, däremot skulle de organiserande begreppen och det historiespecifika skrivandet kunna explicitgöras i större utsträckning.Det nära samarbetet i studien mellan lärarna och forskaren gör att studien kan vara en del i att fylla gapet mellan teori och praktik och mellanrummet mellan akademi och skola. Studien bidrar dessutom till den vetenskapliga grunden för mellanstadiets historieundervisning.
|
|
| 7. |
- Lennartson-Hokkanen, Ingrid, 1967-
(författare)
-
Organisation, attityder, lärandepotential : Ett skrivpedagogiskt samarbete mellan en akademisk utbildning och en språkverkstad
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation examines Swedish writing centers’ pedagogical positions in relation to surrounding conditions through a case study of organization, attitudes and learning potential in a pedagogical collaboration project on writing with many multilingual students. The data consists of steering documents, students’ texts, interviews, observations, and recorded tutorials. The general aim of the thesis is to explore the learning potential for participants in the collaborative project. The theoretical framework has a sociocultural approach drawn from New Literacy Studies, Wenger’s Social Learning Theory and Dialogism.Three studies are included. The first study examines organizational conditions in the specific context and shows that the writing center and its tutors have marginalized positions separated from relevant research. The second study finds that conceptions of writing as a skill, alongside those of writing as a process limit students’ opportunity for meaning-making and contesting. The third study focuses on tutorial interaction and results show that tutors support students by i) discussing norms and conventions, ii) strengthening students as writers and second language learners and iii) stimulating meaning making and participation, which seems to increase potential for negotiation and developing academic writing.General conclusions suggest that writing centers have potential to be sites for pedagogical development where tutors can share, with students and staff, their expertise gained when working with a diverse student population. To strengthen writing centers’ position at universities professionalization of tutors is needed and most importantly research needs to be conducted in writing centers. Students from diverse backgrounds are entering higher education and to value their knowledge and experiences is crucial, not least from a democratic perspective. The writing center can play an important role in this effort.
|
|
