| 1. |
- Broberg, Åsa, et al.
(författare)
-
Introduktion. Om kvinnors yrkesutbildning i samhällshistoriska sammanhang
- 2022
-
Ingår i: Å. Broberg, V. Lindberg & G-B. Wärvik (red). Kunskapstraditioner och yrkeskunnande. Kvinnors yrkesutbildning i historisk belysning.. - : Makadam Förlag. - 9789170613890
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Ambitionen för antologin är att ge en bred bild av framväxten av yrkesutbildningar, framför allt i Sverige, vilka historiskt sett har dominerats av kvinnor. Antologin består av nio artiklar som beskriver grundläggande yrkesutbildningar för kvinnor inom områdena hushåll, textil, omvårdnad och estetik. Ett av kapitlen berör huslig yrkesutbildning inom en specifik finlandssvensk institution, Högvalla seminarium och husmodersskola. Den forskning som finns om kvinnors yrkesutbildning i Sverige domineras av studier av högskolans olika professionsutbildningar, såsom sjuksköterskeutbildningar och folk-/grundskolelärarutbildningar. Kännetecknande för den är disciplinärt bred och återfinns inom till exempel didaktik, ekonomi/ekonomisk historia, kulturvetenskap, modevetenskap och pedagogik. Vad gäller Finland finns det en del studier av den grundläggande yrkesutbildningens framväxt. Dessa studier gäller främst finskspråkiga sammanhang. Dessa studier har utgjort viktiga källor för författarna i den här antologin. Syftet för det inledande kapitlet är att skapa ett sammanhang för antologin genom att belysa dels flickornas andel i tidig yrkesutbildning, dels bredden i det kunnande som – i Sverige – ryms under det breda paraplyet huslig utbildning. Utöver detta ges en kort sammanfattande presentation av vart och ett av de nio artiklarna.
|
|
| 2. |
- Broberg, Åsa, 1971-, et al.
(författare)
-
Kvinnors yrkesutbildning: en osynlig historia
- 2022
-
Ingår i: Å. Broberg, V. Lindberg & G-B. Wärvik (red). Kunskapstraditioner och yrkeskunnande: Kvinnors yrkesutbildning i historisk belysning. - Göteborg : Makadam. - 9789170613890
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Denna artikel handlar om hur utbildningar som historiskt riktades till kvinnor kom att formeras i förhållande till samhällelig utveckling. Den studerade tidsperioden sträcker sig från 1800-talet till efterkrigstidens framväxande välfärdsstat. Översiktligt behandlas tre huvudområden inom kvinnors yrkesutbildning: hushåll, textil och vård. Kapitlet ger en bild av de samhälleliga behov och motiv som utbildning för kvinnor blev en del av. Ett verksamhetsteoretiskt perspektiv synliggör kvinnors tidiga yrkesutbildningar som en viktig del i flera betydande samhällsprocesser, som fattigdomsbekämpning, arbetsmässig differentiering och socialpolitik. Kvinnors yrkesutbildning kan också kopplas till förskjutningar av ansvar för grundläggande behov från individen och kärnfamiljen till samhällsinstitutioner samt för produktion och privatekonomi i relation till samhällsekonomisk utveckling. Trots detta är det ett föga studerat område. Med denna ingång söker kapitlet, mot bakgrund av utredningar och befintlig forskning, föreslå nya utgångspunkter för en yrkesutbildningshistorisk forskning som i större utsträckning inkluderar kvinnors yrkesutbildning.
|
|
| 3. |
- Choy, Sarojni, et al.
(författare)
-
Considerations for the Integration of Students’ Experiences
- 2018
-
Ingår i: S.Choy, G-B. Wärvik, V. Lindberg (Eds.). Integration of Vocational Education and Training Experiences. Purposes, Practices and Principles. - Singapore : Springer. - 1871-3041 .- 2213-221X. - 9789811088568 ; , s. 345-365
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Educational institutions are fundamentally designed for teaching and learning, whereas learning in workplaces remains a secondary function supported through engagement in routine and nonroutine work tasks, direct and indirect guidance and opportunities and accessibility to a range of work tasks to gain experience (Billett, Stud Contin Educ 23(1):19–35, 2001). Development of skilled workers demands that learning at educational institutions and in workplaces is well connected and integrated. Without deliberate efforts from teachers, guides, mentors or other actors to make connections between learning at different sites, students could likely remain ‘passive bystanders’ during scheduled practice periods in workplaces. It therefore becomes necessary to develop learners’ capacities to help mediate between the curriculum organised by their educational institutions and the curriculum situated in the everyday business of workplaces where they gain vocational experiences. Further to empowering learners to access and engage in learning, there are other considerations necessary for effective integration of learning in different sites. In this chapter we draw on the cases presented in Part II to propose broad considerations for integration around four imperatives: social-cultural arrangements, negotiated curriculum, the roles of stakeholders and learner preparedness. Imperatives and implications for students’ learning are discussed. In the summary of the chapter, we recapitulate the main ideas about supporting integration of learning in educational institutions and workplaces and stress the significance of a collective and reciprocal approach for integration.
|
|
| 4. |
- Choy, Sarojni, et al.
(författare)
-
Integration between school and work: developments, conceptions and applications
- 2018
-
Ingår i: S. Choy, G-B. Wärvik and V. Lindberg (eds.). Integration of vocational education and training experiences. Purposes, practises and principles. - Singapore : Springer. - 1871-3041 .- 2213-221X. - 9789811088575 ; , s. 3-18
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Integration of students’ experiences in and between education institutions (as in schools, vocational colleges and universities) and workplaces, to develop vocational competence, is a central tenet of contemporary educational systems and provisions. Educational institutions and workplaces are no longer seen in isolation for pre-employment preparations as well as continuing development of the workforce. However, researchers (e.g. Onstenk J, Blokhuis F, Education + Training, 49(6):489–499, 2007; Billett S, Integrating practice-based experiences into higher education. Springer, Dordrecht, 2015) argue that the concept of ‘integration’ remains underdeveloped, both theoretically and conceptually. In this chapter we summarise some of the more general developments and complexities around integration of students’ learning experiences in schools and work sites. We discuss the historical intentions and progression of pedagogical means into curriculum design and delivery of vocational education to better prepare individuals as skilful and productive workers. The account here outlines conceptualisations and development of processes of integration as vocational education systems transformed in their manifestations, purposes and practices. Examples of different types of integration and typologies and their theoretical bases are summarised. We then outline examples of common applications, i.e. pedagogies and arrangements suited for integration. Three main units of analysis (individual, context and cultural and historical) are also introduced. While integration often has been an issue for two parties, school and workplace, students’ agency is also considered and given a foregrounded position here. An identified challenge in researching integration is to recognise agency intertwined with structure. The concluding section contends that the main aim of integration is to jointly interpret knowledge and knowing in the social cultural contexts of different settings and achieve a ‘common sense of mutuality’ (Edwards A, Revealing relational work. In Edwards (ed) Working relationally in and across practices. A cultural-historical approach to collaboration.
|
|
| 5. |
- Christidis, Maria, 1982, et al.
(författare)
-
Lärares samverkan för yrkeskunnande
- 2017
-
Ingår i: Yrkesdidaktikens mångfald. - Stockholm : Lärarförlaget. - 9789188149213 ; , s. 139-154
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Christidis, Maria, 1982-, et al.
(författare)
-
Lärares samverkan för yrkeskunnande : Engl. translation: Teachers’ Cooperation for Vocational Knowing
- 2017. - 1
-
Ingår i: Yrkesdidaktikens mångfald. - Stockholm : Lärarförlaget. - 9789188149213
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Based on a study of curriculum integration in Swedish upper secondary education, at a Health and Social Care Programme (Christidis, 2014), the issue of this chapter is how general subjects can contribute to vocational knowing in the interaction between teachers and students. Inspired by an ethnographic approach, classroom observations, interviews and documents formed the data, and for the analysis concepts from activity theory were used. Main results were that teachers’ and students’ experiences used in teaching focused three actors’ perspectives: those of nurse-assistants’, patients’ and relatives’. These were expressed in subject specific as well as interdisciplinary teaching of general and vocational subjects. Using subject integration made it possible for both teachers and students to explore connections between the subjects. Furthermore, subject integration contributed to one of the main goals of the Health and Social Care Programme: to develop a holistic view of the human being.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Eriksson, Inger, 1952-, et al.
(författare)
-
Vilket kemiinnehåll görs tillgängligt i finlandssvenska och svenska klassrum? Kemitexter som redskap för naturvetenskapligt lärande
- 2010
-
Ingår i: Resultatdialog 2010. - Stockholm : Vetenskapsrådet. - 9789173071840 ; , s. 51-56
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svenska och finska (och finlandssvenska) elevers naturvetenskapliga prestationer uppvisar markanta skillnader i internationella mätningar som PISA. Mot bakgrund av att Finland och Sverige har ett till synes likartat skolsystem är det inte helt enkelt att förstå varför de finska och finlandssvenska eleverna presterar så mycket bättre än de svenska. Vad är det som skapar sådana skillnader? Många olika förklaringar har förts fram, tex i relation till lärarutbildning. Men vilket kemilärande möjliggörs i svenska och finlandssvenska undervisningspraktiker? Kemiinnehållet i läromedel från Sverige och Finland är i stort det samma och i finlandssvenska skolor fram till 2007 användes ofta svenska läromedel. I projektet genomfördes 20-40h videobandade klassrumsobservationer relaterade till kemiundervisningen i tre skolor vardera i Svenskfinland (2007-08) och Sverige (2009). Observationerna, kombinerade med intervjuer och dokumentationer, fokuserade periodiska systemet och kemiska bindningar. De första analyserna ger en bild av att det finns skillnader i innehållets behandling och vad som karaktäriserar de konstituerade undervisningspraktikerna i de båda länderna. I finlandssvenska skolor fokuseras t.ex. faktareproduktion (memorering), formelskrivning och detaljerade provfrågor, samma läromedel används i alla skolor. I svenska skolor betonas förståelse av vardagsfenomen, diskussioner och prov som skiljer på G, VG och MVG-frågor där G-frågor utgörs av enkla faktakunskaper. Undervisningen i de finlandssvenska skolorna framstår således som mera lika varandra medan undervisningen i de svenska skolorna uppvisar större variation gällande innehållets behandling och klassrumskommunikation.
|
|
| 10. |
- Fejes, Andreas, 1977-, et al.
(författare)
-
Yrkesdidaktisk forskning in i framtiden
- 2017
-
Ingår i: A. Fejes, V. Lindberg & G-B Wärvik (red). Yrkesdidaktikens mångfald. - Stockholm : Lärarförlaget. - 9789188149213 ; , s. 269-275
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
