SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Lindberg Viveca) ;mspu:(licentiatethesis)"

Sökning: WFRF:(Lindberg Viveca) > Licentiatavhandling

  • Resultat 1-5 av 5
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Christidis, Maria, 1982- (författare)
  • Ämnesintegrering på vård- och omsorgsprogrammet utifrån ett verksamhetsteoretiskt perspektiv
  • 2014
  • Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The study investigated subject integrated teaching and vocational knowledge in one Health and Social Care program. The material was collected ethnographically, during a period of a school semester (5 months), and analysed according to the Activity-Theoretical concepts actions, goals and tools.The results identified five goals for subject integrated teaching: the legitimacy of Swedish as a school subject; a focus on linguistic prescriptivism; the identity of vocational subjects; a predominant medical focus in vocational subjects; and a professional language. Further six recurrent tools were identified: a fictional book; a teacher-prepared hand-out; a teacher-constructed case report; teacher-examples from health care; and linguistic rules. There was a theoretical kind of vocational knowledge with focus on language issues, on medical aspects of care, and on a professional language.In conclusion, subject integrated teaching contributed with more than each of the specific subjects contributed with and simultaneously tensions between goals representing different subjects were found. However, tools were shared between subjects.
  •  
2.
  • Hugo, Helene (författare)
  • Historiska resonemang på mellanstadiet : En designbaserad studie för att utveckla undervisningen
  • 2023
  • Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Den här studien tar sin utgångspunkt i en av de förändringar som införandet av läroplanen 2011 innebar, nämligen att mellanstadieelever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att föra historiska resonemang. Syftet är att bidra med kunskap om relationen mellan lärares planering för och mellanstadieelevers utveckling av historiskt resonerande och ämneslitteracitet. Genom deltagande observation följdes två lärare när de planerade arbetsområdet medeltiden och när lektionerna genomfördes i en klassi årskurs 5. Det empiriska materialet består av ljudupptagningar och fältanteckningar från planeringstillfällen, helklasslektioner, grupparbeten och elevtexter. Epistemologiskt utgår studien från antagandet att kunskap är socialt situerad, vilket är gemensamt för de teorier som används. Det historiska resonerandet sker i ett socialt sammanhang och ställer krav både på förmågan till historiskt tänkande och på förmågan att uttrycka sig i historia. I studien kombineras därför historiedidaktiska teorier om historiskt tänkande och resonerande med historiespecifik litteracitet.Resultatet visar att eleverna kan föra enkla former av historiska resonemang. Uppgifterna och den stöttning eleverna erbjuds i undervisningen är de redskap med vars hjälp de ges möjligheter att utveckla denna förmåga och att utveckla historiespecifik litteracitet. Uppgifterna i studien domineras av att vara öppna och manar eleverna till att vara aktiva och att samarbeta, men de organiserande begreppen och resonemangsformerna är ofta implicita. Den planerade stöttningen karaktäriseras av att gå från gemensamt arbete med uppgifter i helklass, till i smågrupper och avslutningsvis att genomföra dem individuellt. Eleverna ges med andra ord rika tillfällen till interaktion vilket är ett viktigt stöd i att utveckla det historiska resonerandet, däremot skulle de organiserande begreppen och det historiespecifika skrivandet kunna explicitgöras i större utsträckning.Det nära samarbetet i studien mellan lärarna och forskaren gör att studien kan vara en del i att fylla gapet mellan teori och praktik och mellanrummet mellan akademi och skola. Studien bidrar dessutom till den vetenskapliga grunden för mellanstadiets historieundervisning.
  •  
3.
  • Karlsson, Annika, 1966- (författare)
  • Samhällsguide, individualist och moderator : Samhällskunskapslärares professionella förhållningssätt i betygsättningsrelaterat arbete
  • 2011
  • Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The aim of this study is to highlight civics teachers’ professional attitudes to grade related work in Samhällskunskap A (Civics), a compulsory course at upper secondary school. The methods employed are qualitative interviews and a compilation of tasks forming the basis of assessment in the current course. To gain a greater understanding of teachers’ grading difficulties, grading related dilemmas and strategies to deal with them have been identified. These are divided into three groups; dilemmas connected to the steering documents, dilemmas involving teachers’ own convictions, and dilemmas related to the school subject in question. Both dilemmas and strategies are mainly generic and the overall purpose expressed in the strategies is to help manage a demanding job situation. The professional attitudes reflect three areas of teacher work. The first is PCK aspects of assessment where teachers emphasize fact deepening tasks (faktafördjupare), news discussions and written tests (nyhetsdiskutant), a varied basis of assessment (samhällsguide), or pupils’ involvement through PBL and seminars (katalysator). Concerning the exercise of grading authority, teachers act as informal observers of pupils in the classroom, bureaucrats who clearly inform pupils of the grading criteria, professionals who are dependent on the cooperation with colleagues, and individualists who work alone. The development of democratic competence displays the teacher as a moderator who focuses on having pupils problemising and questioning social issues, as a co-operator who regards pupils as customers, or as a deliberator who emphasizes a permitting and open climate for discussions.
  •  
4.
  • Norberg, Anna-Maija (författare)
  • Undervisning och bedömning i svenska på högstadiet : Elever i årskurs 7 skriver saga och recension
  • 2015
  • Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The present study aims to investigate instruction and assessment in Swedish during two writing units, a fairytale and a book review, in lower secondary school, year seven. The research questions that guide the study deal with aspects such as what subject content appears to be important in the classroom instruction, how this content is highlighted, and what appears to be the purpose of the assessment. The answers to the research questions contribute in giving a description of the predominant writing discourse and they provide a basis for an overall comparison of what is emphasized in instruction and in assessment respectively, thus shedding light on the alignment between classroom instruction and assessment.Data were collected from multiple sources: video and audio recordings of twenty lessons, material based “observiews” (observations of the teacher while assessing students’ final texts aloud), assessment rubrics, and the teacher’s lesson materials.The classroom practice is explored as a literacy practice, based on the idea that reading and writing are always situated within specific social practices, and as an assessment practice, based on the idea that classroom assessment is an important part of the classroom atmosphere and helps students to form concepts of themselves as learners as well as of what is important to learn. In the data, literacy events and assessment events are analyzed through a framework of writing discourses. With the analytical focus on literacy events and assessment events, the study also contributes to the research field as to if and how these concepts are related.The main findings suggest that there is an overall agreement between instruction, formative assessment and summative assessment in the studied practice. However, a contradiction between tradition and change can be seen in assessment of texts. During the fairytale unit, a contradiction can be seen between a genre discourse and a creativity discourse. During the book review unit, a contradiction can be seen between a genre discourse and a skills discourse. Assessment events tend to occur in literacy events when important content comes up. Eleven assessment events have been identified according to the purpose they seem to have in relation to the subject contents and requested ways of knowing. 
  •  
5.
  • Wettergren, Sanna (författare)
  • SAM-tal om bedömning och matematikkunnighet : En studie av lärares tankestilar
  • 2013
  • Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Inom ramen för svensk grundskola har enskilda lärare varit betrodda med en högre grad av autonomi än lärare i många andra europeiska länder. Exempelvis har lärare givits ett stort ansvar att bedöma och betygssätta elevers kunskaper. Hur lärares bedömningar går till eller hur dessa bedömningar speglar en elevs kunskap framstår inte alltid tydligt för elever. Som en följd av att svenska elevers resultat i t.ex. matematik sjunkit i internationella kunskapsmätningar, har utvärdering av skolor, lärare och elevernas prestationer ökat – därmed har lärares bedömningsarbete fått mer uppmärksamhet i den skolpolitiska debatten, i såväl partipolitik som media. Utifrån de sjunkande resultaten har flera omfattande reformer inom skolan trätt i kraft sedan juli 2011. Som exempel på dessa reformer kan nämnas en ny skollag, en reviderad läroplan för grundskolan, samt nya föreskrifter för kunskapskrav för grundskolans ämnen med ny betygsskala vilka alla är styrande för lärares undervisning och bedömning av elevers kunskaper fr.o.m. årskurs 1 t.o.m. årskurs 9. Studien beskriver och analyserar svenska matematiklärares tankestilar om bedömning och matematikkunnighet. Det teoretiska ramverk som använts är relaterat till Flecks begrepp tankekollektiv och tankestil. För att studera lärares professionella samtal om bedömning och matematikkunnighet genomfördes semistrukturerade, materialbaserade fokusgruppsintervjuer. Materialet var elevers arbete, t.ex. prov- och matematikuppgifter. Fokusgruppsintervjuerna var sekventiella, dvs. inför respektive intervju användes föregående intervjus utskrift som underlag vid planering av nya frågor. Två fokusgrupper med matematiklärare i årskurs 4-6 från två skolor intervjuades sammanlagt vid åtta tillfällen under ett år. Detta betyder att det genomfördes fyra intervjuer på respektive skola. Intervjuerna ljudinspelades och transkriberades. Lärarna från de två skolorna hade olika förutsättningar i sitt arbete. På en av skolorna fanns redan et fungerande ämneslärarlag – lärarna träffades och samverkade återkommande varje vecka för att planera och diskutera matematik. På den andra skolan hade lärarna endast kommit samman för att delta i fokusgruppsintervjuerna. Resultaten visar att även om respektive lärargrupp hade olika förutsättningar, så kan grupperna ändå betraktas som ett tankekollektiv. Resultaten visar också att två övergripande tankestilar har urskilts: bedömning som borde göras kontinuerligt och matematikkunnighet är när du kan visa och redogöra för ditt resonemang. I återkommande kollegiala samtal kan tankestilen om bedömning och matematikkunnighet synliggöras. I samtalet finns möjlighet att utmana rådande traditioner genom att formulera och omformulera den kunskap och erfarenhet som redan finns för att bygga vidare på ny. Samtalen ger även möjlighet till att problematisera och utveckla lärarnas professionella språk samt visualisera lärarnas bedömningsarbete, vilket bidrar till att utveckla matematikundervisningen.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-5 av 5

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy