| 1. |
- Backman-Bister, Anna, 1976-, et al.
(författare)
-
Musikundervisning i grundsärskolan : en pilotstudie för att kartlägga behovet av praxisutvecklande forskning
- 2020
-
Ingår i: Book of abstracts. ; , s. 77-78
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I vårt bidrag presenterar vi ett pilotprojekt som vi genomfört med tre musiklärare i grundsärskolan inför en forskningsansökan. Projektet syftade till att undersöka förutsättningarna för ett praktikutveckande forskningsprojekt och vägleda inriktning och design av projektet. Innan pilotprojektet inleddes genomförde vi en kartläggning av tidigare forskning. Litteratursökningen gjordes dels via en internationell forskningsdatabas, dels via manuella sökningar i ett urval vetenskapliga tidskrifter inom det musikpedagogiska och det specialpedagogiska forskningsfältet. Av totalt 118 artiklar som inkluderades i ett första steg fann vi att musikämnet och musikundervisningen har hamnat i bakgrunden i tidigare forskning om musik och elever med intellektuell funktionsnedsättning. En första kategorisering av studierna visar att de har följande fokus: 1. Musik som stöd för något annat och 2. Musikterapi i syfte att utveckla kommunikativt beteende. För kategori 1 identifierade vi vidare fyra underkategorier. Ingen av artiklarna hade ett ämnesdidaktiskt fokus. De som undervisar i musik i grundsärskolan är ofta antingen musiklärare utan utbildning för grundsärskolan eller speciallärare/specialpedagoger utan utbildning i musik. Dessutom förekommer det lärare som varken är utbildade för särskolan eller för musik. Under läsåret 2019/20 uppgick andelen musiklärare med lärarlegitimation och behörighet i musik till 9,3% (https://siris.skolverket.se). Av internationell forskning framgår att lärarnas kompetens för musikundervisning för elever med IF är snarlik (Darrow 2017). Det saknas en nationell utvärdering av musikämnet i grundsärskolan – en demokratibrist jämfört med grundskolan. Att få uttrycka sig på flera olika sätt, även med olika estetiska uttrycksformer, kan idag ses som en demokratisk rättighet, Ferm Almqvist (2016) och Saether (2008) betonar behovet av en inkluderande musikundervisning där eleverna möter musikvärlden och kan erövra ett kulturellt medborgarskap (jfr FNs konventioner om barns rättigheter och konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning). Carlson (2013) använder uttrycket musical becoming för att betona möjligheten att få uttrycka sig musikaliskt, särskilt för personer med komplicerad språklig kommunikation, och för att påvisa att det kan ta form på olika sätt – som musikkonsument, eller som (med)skapare av musik. Pilotstudie: Med ovan nämnda utgångspunkter kontaktades några musiklärare i grundsärskolan om medverkan i en pilotstudie inför en projektansökan. Tre musiklärare i olika delar av Sverige tackade ja. Pilotstudien planerades bestå av två delar: observation av 1-2 lektioner med efterföljande intervju. Under vt 2020 genomfördes en observation och intervju IRL medan två intervjuer genomfördes via Zoom. Resultat från pilotstudien och kartläggningen är följande: 1. Gemensamma förutsättningar för musikundervisningen var att lärarna saknade ett kollegialt sammanhang där de specifikt kunde diskutera grundsärskolans musikundervisning. 2. organisationen av undervisningen, liksom 3. lokalerna där musikundervisningen genomfördes, utgick från grundskolans snarare än grundsärskolans elever. Vi frågade även om lärarnas innehållsliga fokus utifrån de fyra teman som anges i det centrala innehållet i kursplanen, Lsär11 (Skolverket 2018). 4. Gemensamt för lärarna var att temat musicerande återkom som huvudfokus i samtliga intervjuer medan temat ämnesspecifika begrepp gavs en underordnad plats. Vår slutsats är att projektet bör inledas med en kartläggning av lärarnas nuvarande musikundervisningspraktiker som ingång till en Change Laboratory, modell för formativ studie (Virkkunen & Newnham 2013). Data analyseras tillsammans med lärarna för att ligga till underlag för design av iterativt prövande utifrån det lärarna ser som viktigt att förändra för att åstadkomma en musikundervisning som ger förutsättningar för kulturellt medborgarskap och musical becoming.
|
|
| 2. |
- Backman Bister, Anna, 1976-, et al.
(författare)
-
Uppfattningar om musikundervisningen i grundsärskolan.
- 2022
-
Ingår i: Lärarnas forskningskonferens 2022. ; , s. 41-42
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Uppfattningar om musikundervisningen i grundsärskolanAnna Backman Bister, Kungliga musikhögskolan, Diana Berthén, Stockholms universitet och Viveca Lindberg, Stockholms universitetBakgrund, syfte och frågeställningar: I vårt bidrag presenterar vi en intervjustudie med sex musiklärare i grundsärskolan. Syftet är att undersöka hur lärarna beskriver sin undervisning för denna elevgrupp.Vikten av undervisning där elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) får möta estetiska uttrycksmedel och ges möjlighet att erövra ett kulturellt medborgarskap betonas av flera forskare (jfr Ferm Almqvist, 2016; Sæther, 2008). FN:s barnkonvention om barnets rättigheter, samt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, betonar att personer med IF har rätt att ta plats som fullvärdiga medlemmar av samhället, inte bara för sin egen skull utan också för att berika samhället. Denna rättighet speglas också i skollagen.Det finns ett fåtal internationella studier med fokus på musikundervisning för elever med intellektuella funktionsnedsättningar (IF). Dessa har antingen undersökt undervisning i integrerade klasser, där elever med IF undervisas tillsammans med elever utan IF, eller så är studierna gjorda i relation till musikterapi. Flera av dem är fallstudier baserade på enskilda barn eller ungdomar. Nationellt saknas såväl studier som utvärderingar av musikundervisning i grundsärskolan (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation). Resultatet av vår forskningsöversikt av musikundervisning i grundsärskolan (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation) visar närmast att musiklärarna försöker hantera en situation de oftast saknar kunskaper om och erfarenheter av (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation).Forskningsfrågan för vårt bidrag är vilka uppfattningar musiklärare i Sverige har av musikundervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning och förutsättningarna för denna undervisning i grundsärskolan? Vi har inspirerats av Carlson (2013), som använder uttrycket musical becoming för att betona möjligheten att få uttrycka sig musikaliskt, särskilt för personer med komplicerad språklig kommunikation, och för att påvisa att det kan ta form på olika sätt – som musikkonsument, eller som (med)skapare av musik.Urval och metod: En inbjudan till ett flertal musiklärare skickades ut via den ena forskarens nätverk. Urvalskriterierna var att lärarna skulle ha lärarbehörighet och att de skulle vara aktivt verksamma som musiklärare i grundsärskolan. När det gäller lärarsituationen i grundsärskolan saknas ofta den dubbla kompetens som krävs, dvs musiklärarutbildning och speciallärarutbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Under läsåret 2020/21 uppgick andelen musiklärare med lärarlegitimation och behörighet i musik i grundsärskolan till 6,3 % (https://siris.skolverket.se).Semistrukturerade tematiska intervjuer genomfördes utifrån tre teman. Varje intervju inleddes med frågor som riktades mot lärarens upplevda didaktiska utveckling och faktorer som påverkat denna (jfr life-storytraditionen, Dunpath & Samuel 2009), därefter följde frågor41gällande de förutsättningar respektive skola erbjöd för musikundervisning i grundsärskola. Avslutningsvis ställde vi frågor om lärarnas musikundervisning baserat på kursplanen i musik för grundsärskolan. Medan den första intervjun genomfördes på en av de deltagande lärarnas skola, kom övriga intervjuer att genomföras på Zoom på grund av pandemin. Samtliga lärare informerades om syftet med studien och gav sitt medgivande till att intervjuerna spelades in. Ljudinspelningarna transkriberades och utgör vårt datamaterial. Intervjuerna analyseras fenomenografiskt (se Marton, 1994) för att urskilja återkommande skillnader i mönster av uppfattningar i intervjuerna.Resultatet förväntas bidra med utgångspunkter för en kommande interventionsstudie i grundsärskolans musikundervisning.ReferenserDunpath, R. & Samuel, M. (2009). Life History Research. Epistemology, Methodology and Representation. Sense Publishers.Carlson, L. (2013). Musical becoming: Intellectual disability and the transformative power of music. I: M. Wappett & K. Arndt (eds.) Foundations of Disability Studies (83-103). Palgrave Macmillan.Ferm Almqvist, C. (2016). Cultural Citizenship through aesthetic communication in Swedish schools. European Journal of Philosophy in Arts Education, 1(1), 68-95.Marton, F. (1994). Phenomenography. I T. Husén & T. N. Postlethwaite (Eds.), The International Encyclopedia of Education. 2. ed, Vol 8, 4424–4429. Pergamon.Saether, E. (2008). When minorities are the majority: voices from a teacher/researcher project in a multicultural school in Sweden. Research Studies in Music Education, 30(1), 25–42.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Berthén, Diana, 1956-, et al.
(författare)
-
In-service training as cognitive apprenticeship
- 2007
-
Ingår i: Sociocultural perspectives on teacher education and development: New directions for research – SOCIOTED, 7-8 April 2008 in Oxford University, England.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The issue of this paper is to present and discuss a project for in-service training of some teachers employed within advanced vocational education (AVE), part of higher education in Finland. The political visions of an increased proportion of people with higher education, not only in Finland but in the Western world as a whole, have contributed to teachers encountering with new groups of students with non-academic backgrounds. These students have been accepted for studies but an increasing proportion fail in examinations. Especially language teachers at this specific AVE, a small polytechnic institution, were concerned about how the situation had developed. According to their understanding, an increasing amount of the students had dyslexia. Therefore the had attended courses and lectures, which however did not provide them with the tools they needed. An expert was enrolled, in order to work with the students. Instead of working with remedial programmes, her work focused on students; reading and writing strategies, which became a success. As a result, the school wanted her to work with an increasing number of students. Instead an in-service training project that would provide the teachers with the competence of the expert was initiated. The project was designed based on socio-cultural perspectives on learning, drawing on the concepts distributed expertise (Palinscar & Brown, 1984), literacy practices (Street, 1984; Gee, 1996; Lea & Street, 1998) and cognitive apprenticeship (Rogoff, 1984, 1990). As a whole, the project consisted of two parts: firstly, the experts work with the students, and secondly, the in-service training for teachers. Here, the main focus is on in-service training for the teachers but as the content of this in-service training is students' reading and writing strategies, it is necessary to describe part of the project directed towards the students as well. The aim of the work directed to students at risk was on the one hand related to trying out and developing appropriate tools for identifying students at risk, and to explore their current reading and writing strategies and making the students aware of and other, more relevant strategies as well as helping them to change their current strategies on the other. The expert's findings about students' current strategies contribute to the picture of the characteristics of readers and writers inadequate strategies for reading and writing. Her work also included identifying what kind of reading and writing was expected from the students within each of the eight programmes included in the project. In all, 112 students were tested, 57 of these were offered the programme, 41 students accepted joining the programme and 29 finished it. The aim of the in-service training was to make it possible for the teachers to appropriate the competencies of the expert. Therefore the in-service project was designed on ideas of cognitive apprenticeship and distributed expertise. In other words, the expertise was to be distributed to the teachers attending the in-service programme. The programme started with only two teachers; a year later they were expected to take over some of the work and new teachers were accepted for the programme as newcomers, and after one more year further teachers were invited. As a complement to apprenticeship, seminars related to specific texts were offered. In manual work, apprenticeship is organised in relation to a production that involves material, tools, and techniques - in a way this work is transparent. When it comes to cognitive work, the material, tools and techniques are opaque rather than transparent, therefore the design of cognitive apprenticeship must involve possibilities for making the competence underlying planning, decision-making and reflection more transparent. The text seminars mentioned were one means offered in order to make the expert's competencies visible. In the paper these ideas are further developed. The results of the project are discussed on two levels. Firstly in relation to teachers' knowledge formation - that is their struggle with their strong contemporary conception of these students' as suffering from dyslexia on the one hand and with their emerging insights of the relational and contextual aspects of what it means to become literate within a specific AVE-programme. Secondly, the results are related to organisational conditions for these teachers to use the competence they have appropriated. Finally, we discuss the relation between the practice-concept in New Literacy Studies and that used in studies based on socio-cultural and activity theoretical studies.
|
|
| 5. |
- Berthén, Diana, 1956-, et al.
(författare)
-
Musikundervisning för grundsärskolan? – en forskningsöversikt
- 2022
-
Ingår i: Nordic Research in Music Education. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2703-8041. ; 3, s. 21-50
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Det övergripande syftet med denna artikel är att bidra med en översikt som kartlägger internationell forskning om musikundervisning för barn och ungdomar (F–9) med intellektuell funktionsnedsättning (IF). I Sverige får elever som bedöms inte kunna nå grundskolans lärandemål vanligen sin utbildning i den skilda skolformen grundsärskolan. En konfigurativ översikt har genomförts och 26 utvalda artiklar har analyserats med fokus på musikundervisningens mål. Resultatet redovisas i tre teman: Attityder och förhållningssätt, Undervisning och lärande samt Kritiska studier för empowerment och diskuteras mot kulturhistorisk teori och begrepp såsom musical becoming. Artikeln bekräftar tidigare översikters resultat: behovet av klassrumsstudier i grundsärskolan.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Eriksson, Inger, 1952, et al.
(författare)
-
The expansive learning cycle transformed into a tool for educational design
- 2017
-
Ingår i: ISCAR 5th International Congress August 28th - September 1st 2017 Quebec, Canada.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this presentation is to give an empirical example of what can be an indicator of transformative agency in a Change Laboratory (CL). The idea of a CL is to empower the participants to enable transformative agency and changes in their activity. The researchers are supposed to both provoke and sustain the work of the participants. We argue that the issue of agency – both relational and transformative – is of great importance in a CL but that sustaining participants’ agency is a demanding task. Furthermore, participants’ agency must be analysed empirically. A CL-project at the Swedish Manilla-school (grades 1-10), a special school for students with impaired hearing aimed at qualifying math-teaching. The team consisted of teachers in all grades and a group of researchers. The researchers produced mirror data. The teachers prepared themselves by reading the epistemology underpinning the national curriculum. At the end of the project, teachers created a new way of using the expansive learning cycle and the process of change laboratory, fit for their purposes, for designing, developing and assessing their math-teaching. This we see as an indicator of a transformative agency
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Lindberg, Viveca, 1954-, et al.
(författare)
-
Emerging educational action? Diploma project in Maritime higher education
- 2011
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper is framed within a 3-year R&D-project at the Åland University of Applied Sciences (ÅUAS), aiming at changing the current practice related to the final diploma project (a thesis of 15 credit points) for the bachelor degree. A survey preceding the project showed that a majority of students within the Maritime programme never completed their studies. This has become a problem on three levels: firstly, the individuals experience failure in their studies and thus they don’t get the job they where aiming at by attending the education. Secondly, on the organisational level the student drop-out is defined as a quality problem. Thirdly, the shipping industry cannot, due to international security regulations, employ these students as anything but seamen. Well aware of the problem, ÅUAS had already made efforts to improve their education. Rhetorically, the thesis (although a problem) was considered an important part of the education. Based on an activity theoretical perspective the diploma project was presented as an educational action central to the Maritime programme (Engeström, 1987; Leont’ev, 1978). Being described as a central action the problems can be seen as somewhat contradictory (Engeström, 1987).The R&D-project, here presented, was initiated by ÅUAS. A short-term aim was to help this group of students to complete their thesis and thereby finishing their studies whit a bachelor degree as master mariners. The long-term aim was to identify needs and initiate changes in the educational practice.The project started with an investigation aiming at mapping the problem from the perspective of central actors. Teachers and management ascribed the problem as related to academization of the education, resulting in a diploma project “of no use” for students’ future career as master mariners on the one hand, and in students’ “lack of motivation and laziness” on the other (Berthén, Eriksson & Lindberg, 2006; Haggis, 2003; Hagström, 2005; Mulligan & Kirkpartick, 2000).Interviews with students, however, gave a different picture, indicating that the diploma project was peripheral to the programme. Students were scheduled for the diploma project during three semesters in total, but mostly for random free periods and a few occasional days. Further, these periods and days were cancelled when time was needed for something else. Also, it was common that students had no idea of who their supervisor was and no supervision was scheduled. According to the students, asking for help meant increasing the burden of the teachers.Based on these findings, intervention studies on three levels were designed: hands-on teachers’ supervision work (intervention in action), in-service course on diploma projects and supervision as part of polytechnics/professional higher education (intervention for action), and organising for diploma project (organisational level, intervention for action).The issue of this paper is to discuss the indications of change that we have identified at the end of the project. The preliminary result shows that teachers’ conceptions of the diploma project have changed. This is shown in their talk and actions when meeting the students. Both those enrolled in the project and those that still are participating in the education. The diploma project is now seen as a possibility instead of as a problem. In addition, the teachers’ have started to address the management with requests of time – scheduled supervision with students, time for teachers to develop their supervision collaboratively. Based on these indicators, we argue that the project has contributed to the diploma project have (at least partly) becoming a central educational action. Instead of leaving the students to their fate when it comes to accomplishing a thesis – on their spare-time and beside the regular programme – it seems to becoming a part of the programme and supervision something more than certifying whether the students have managed on their own or not.
|
|
| 10. |
- Lindberg, Viveca, 1954-, et al.
(författare)
-
In-service training as cognitive apprenticeship
- 2008
-
Ingår i: Lifelong Learning in Europe. - 1239-6826. ; XIII:4, s. 266-272
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The issue of this article is to present and discuss a project for in-service training of teachers employed by a school for vocational higher education (VHE). The basis for the project was an emerging need among teachers. Political visions of an increased proportion of people with higher education have contributed to teachers encountering new groups of students who have been accepted for studies but fail in examinations. Teachers at this specific VHE were concerned about how the situation had developed. As their initial understanding was that an increasing amount of the students had dyslexia, they attended in-service training on this. However, the information did not help them in their everyday work. An expert was enrolled, in order to work with the students. Her work, focusing students’ reading and writing actions, became a success. Therefore, the school wanted her to work with increasingly more students. Instead an in-service training project, aiming at the teachers appropriating the competence of the expert, was initiated. The project was designed based on socio-cultural perspectives on learning, drawing on the concepts distributed expertise (Palinscar & Brown, 1984) and cognitive apprenticeship (Rogoff, 1990). The results of the project are discussed on two levels: competence as an individual vs. a collective/organisational matter.
|
|
