| 1. |
- Eriksson, Inger, 1952-, et al.
(författare)
-
Vilket kemiinnehåll görs tillgängligt i finlandssvenska och svenska klassrum? Kemitexter som redskap för naturvetenskapligt lärande
- 2010
-
Ingår i: Resultatdialog 2010. - Stockholm : Vetenskapsrådet. - 9789173071840 ; , s. 51-56
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svenska och finska (och finlandssvenska) elevers naturvetenskapliga prestationer uppvisar markanta skillnader i internationella mätningar som PISA. Mot bakgrund av att Finland och Sverige har ett till synes likartat skolsystem är det inte helt enkelt att förstå varför de finska och finlandssvenska eleverna presterar så mycket bättre än de svenska. Vad är det som skapar sådana skillnader? Många olika förklaringar har förts fram, tex i relation till lärarutbildning. Men vilket kemilärande möjliggörs i svenska och finlandssvenska undervisningspraktiker? Kemiinnehållet i läromedel från Sverige och Finland är i stort det samma och i finlandssvenska skolor fram till 2007 användes ofta svenska läromedel. I projektet genomfördes 20-40h videobandade klassrumsobservationer relaterade till kemiundervisningen i tre skolor vardera i Svenskfinland (2007-08) och Sverige (2009). Observationerna, kombinerade med intervjuer och dokumentationer, fokuserade periodiska systemet och kemiska bindningar. De första analyserna ger en bild av att det finns skillnader i innehållets behandling och vad som karaktäriserar de konstituerade undervisningspraktikerna i de båda länderna. I finlandssvenska skolor fokuseras t.ex. faktareproduktion (memorering), formelskrivning och detaljerade provfrågor, samma läromedel används i alla skolor. I svenska skolor betonas förståelse av vardagsfenomen, diskussioner och prov som skiljer på G, VG och MVG-frågor där G-frågor utgörs av enkla faktakunskaper. Undervisningen i de finlandssvenska skolorna framstår således som mera lika varandra medan undervisningen i de svenska skolorna uppvisar större variation gällande innehållets behandling och klassrumskommunikation.
|
|
| 2. |
- Lindberg, Viveca, et al.
(författare)
-
Prov, vitsord och bedömning som aspekter av kemilärares bedömningspraktik
- 2011
-
Ingår i: Ämnesdidaktik - dåtid, nutid och framtid. Bidrag från femte rikskonferensen i ämnesdidaktik vid Linköpings universitet 26-27 maj 2010. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789173931823 ; , s. 41-50
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Under temat ”Ämnesdidaktik – dåtid, nutid och framtid” samlades i Linköping den 26 – 27 maj 2010 ett 90-tal forskare, forskarstuderande och lärare för att delta i den femte nationella rikskonferensen i ämnesdidaktik. Arrangör var det nationella nätverket för ämnesdidaktik och Linköpings universitet. De nationella konferenserna har gått från att vara årliga till att hållas vartannat år. Från 2007, med början i Oslo, varvas nämligen de nationella konferenserna med nordiska konferenser.Kännetecknande för dessa konferenser, både de nationella och de nordiska, är att de utgör en mötesplats över didaktiska ämnesgränser utan att man för den skull tvingas söka sig till det allmändidaktiska fältet för att finna gemenskap. De olika ämnesdidaktiska inriktningarna skapar en vetenskaplig bred..
|
|
| 3. |
- Lindberg, Viveca, et al.
(författare)
-
Provkonstruktion och bedömning som aspekter av kemilärares bedömningspraktik
- 2010. - 8
-
Ingår i: Innehållet i fokus - kemiinnehållet i finlandssvenska klassrum. - Stockholm : Stockholms universitets förlag. - 9789176566657 ; , s. 175-189
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I flera jämförande internationella studier hamnar de finska eleverna i toppen. Hur bedrivs kemiundervisningen i finlandssvenska klassrum? Rapporten består av sex kapitel där författarna bl.a. tar upp följande frågor:Vad kännetecknar undervisningspraktiken i en finlandssvensk klass?Vilka texter används i klassrummet?Vad betraktas som viktig respektive mindre viktig kunskap?I ett av kapitlen analyseras vilka frågor läraren ställer till eleverna och vilken feedback som ges. I studien ingick fyra lärare, och i det avslutande kapitlet analyseras deras provkonstruktion och bedömningsarbete.Texterna vänder sig till alla som är intresserade av bedömningsfrågor, kunskapsfrågor, lärande och undervisning. Forskningsprojektet är finansierat av Vetenskapsrådet
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Lindberg, Viveca, et al.
(författare)
-
Vad krävs för godkänt i kemi?
- 2011
-
Ingår i: Kemiundervisning, text och textbruk i finlandssvenska och svenska skolor. - Stockholm : Stockholms universitets förlag. - 9789176566787 ; , s. 114-158
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilka kemikunskaper prioriteras i svenska och finlandssvenska klassrum? Vad finns det för kulturella skillnader i sättet att undervisa?Den här studien har bland annat tillkommit till följd av att finska elevers resultat är bland de främsta i flera jämförande internationella studier. Rapporten består av sju kapitel som alla på olika sätt analyserar videobandade klassrumsobservationer, intervjuer och texter från tre svenska och fyra finlandssvenska klassrum. De olika analyserna som presenteras i denna rapport ger mångsidiga beskrivningar av hur ett specifikt naturvetenskapligt innehåll tar form i undervisningen. Sammantaget ger texterna ett underlag för en fördjupad diskussion om vad som utgör skillnader och likheter i undervisningen i de två länderna.Texterna vänder sig till alla som är intresserade av frågor om undervisning, textbruk, kunskap, lärande och bedömning, med speciellt fokus på kemi. Forskningsprojektet har finansierats av Vetenskapsrådet.
|
|
| 7. |
- Lindberg, Viveca, et al.
(författare)
-
Vilket kemikunnade efterfrågas och görs tillgängligt för eleverna? - Frågor, svar och feedback i kemiklassrummet
- 2010
-
Ingår i: Innehållet i fokus - kemiundervisning i finlandssvenska klassrum. - Stockholm : Stockholms universitets förlag. - 9789176566657 ; , s. 145-173
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I flera jämförande internationella studier hamnar de finska eleverna i toppen. Hur bedrivs kemiundervisningen i finlandssvenska klassrum? Rapporten består av sex kapitel där författarna bl.a. tar upp följande frågor: Vad kännetecknar undervisningspraktiken i en finlandssvensk klass? Vilka texter används i klassrummet? Vad betraktas som viktig respektive mindre viktig kunskap? I ett av kapitlen analyseras vilka frågor läraren ställer till eleverna och vilken feedback som ges. I studien ingick fyra lärare, och i det avslutande kapitlet analyseras deras provkonstruktion och bedömningsarbete.Texterna vänder sig till alla som är intresserade av bedömningsfrågor, kunskapsfrågor, lärande och undervisning. Forskningsprojektet är finansierat av Vetenskapsrådet
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Löfgren, Håkan, et al.
(författare)
-
Att ständigt bli bedömd
- 2017. - 1:1
-
Ingår i: Att ständigt bli bedömd. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144115900 ; , s. 175-188
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Löfgren, Håkan, 1968-, et al.
(författare)
-
Elevers berättelser om betyg och nationella prov i årskurs 6
- 2018
-
Ingår i: Resultatdialog 2018. - Stockholm : Vetenskapsrådet. - 9789173073745 ; , s. 91-94
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I och med att betyg i årskurs 6 och nationella prov i samhälls- och naturorienterande ämnen infördes lades ansvaret att prestera mer på eleverna själva. För att lyckas som elev blev det centralt att förstå bedömningssystemet. Intervjuer med elever visar att såväl de som deras lärare och föräldrar de första åren talade mycket om bedömning och lade mycket kraft på att hantera det nya – även om elevernas engagemang varierade beroende på de vuxnas. I en tid då utbildningssystemet orienteras mot att mäta kunskaper och jämföra resultat är det särskilt viktigt att lyssna till eleverna. Vi vill med vår studie bidra till en diskussion om hur uppdraget att bedöma ska viktas i relation till andra delar av skolans samhällsuppdrag.
|
|
