| 1. |
- Andersson, Ingela, 1963-, et al.
(författare)
-
Elevers formande av arbetsplatsförlagt lärande i svensk gymnasial lärlingsutbildning : [How students in Swedish upper secondary apprenticeship education contribute to form their education in relation to work-based learning]
- 2022
-
Ingår i: Nordic Journal of Vocational Education and Training. - : Linkoping University Electronic Press. - 2242-458X. ; 12:1, s. 1-24
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The article examines how students in Swedish upper secondary apprenticeship education contribute to the shaping of their education through their choices and actions in relation to work-based learning. Activity theory and the notion of interacting activity systems was used to emphasise the students’ perspective as active subjects. Data was collected through observations and interviews with 15 students in their second year of an apprenticeship. An initial qualitative content analysis revealed a pattern of actions that related to both school and work. The result of this analysis was further elaborated with activity theoretical concepts. Thereby dominating rules/norms and tools they made use of, contributed to identifying three potential objects for students’ actions: grades in vocational subjects, development of vocational skills, and inclusion in the workplace community. Depending on what objects the students held as superior and subordinate different outcomes could be achieved – an upper secondary vocational degree, development of vocational skills, and/or being employed while studying. One object did not necessarily exclude the others. It is concluded that the multiple expectations from students, school, and workplaces that coexist in relation to work-based learning need to be continuously communicated among all participants to strengthen the students’ possibility to achieve their desired educational outcome.
|
|
| 2. |
- Andersson, Ingela, 1963, et al.
(författare)
-
Elevers formande av arbetsplatsförlagt lärande i svensk gymnasial lärlingsutbildning : How students in Swedish upper secondary apprenticeship education contribute to form their education in relation to work-based learning
- 2022
-
Ingår i: Nordic Journal of Vocational Education and Training. - 2242-458X. ; 12:1, s. 1-24
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The article examines how students in Swedish upper secondary apprenticeship education contribute to the shaping of their education through their choices and actions in relation to work-based learning. Activity theory and the notion of interacting activity systems was used to emphasize the students’ perspective as active subjects. Data was collected through observations and interviews with 15 students in their second year of an apprenticeship. An initial qualitative content analysis revealed a pattern of actions that related to both school and work. The result of this analysis was further elaborated with activity theoretical concepts. Thereby dominating rules/norms and tools they made use of, contributed to identifying three potential objects for students’ actions: grades in vocational subjects, development of vocational skills, and inclusion in the workplace community. Depending on what objects the students held as superior and subordinate different outcomes could be achieved – an upper secondary vocational degree, development of vocational skills, and/or being employed while studying. One object did not necessarily exclude the others. It is concluded that the multiple expectations from students, school, and workplaces that coexist in relation to work-based learning need to be continuously communicated among all participants to strengthen the students’ possibility to achieve their desired educational outcome.
|
|
| 3. |
- Backman-Bister, Anna, 1976-, et al.
(författare)
-
Musikundervisning i grundsärskolan : en pilotstudie för att kartlägga behovet av praxisutvecklande forskning
- 2020
-
Ingår i: Book of abstracts. ; , s. 77-78
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I vårt bidrag presenterar vi ett pilotprojekt som vi genomfört med tre musiklärare i grundsärskolan inför en forskningsansökan. Projektet syftade till att undersöka förutsättningarna för ett praktikutveckande forskningsprojekt och vägleda inriktning och design av projektet. Innan pilotprojektet inleddes genomförde vi en kartläggning av tidigare forskning. Litteratursökningen gjordes dels via en internationell forskningsdatabas, dels via manuella sökningar i ett urval vetenskapliga tidskrifter inom det musikpedagogiska och det specialpedagogiska forskningsfältet. Av totalt 118 artiklar som inkluderades i ett första steg fann vi att musikämnet och musikundervisningen har hamnat i bakgrunden i tidigare forskning om musik och elever med intellektuell funktionsnedsättning. En första kategorisering av studierna visar att de har följande fokus: 1. Musik som stöd för något annat och 2. Musikterapi i syfte att utveckla kommunikativt beteende. För kategori 1 identifierade vi vidare fyra underkategorier. Ingen av artiklarna hade ett ämnesdidaktiskt fokus. De som undervisar i musik i grundsärskolan är ofta antingen musiklärare utan utbildning för grundsärskolan eller speciallärare/specialpedagoger utan utbildning i musik. Dessutom förekommer det lärare som varken är utbildade för särskolan eller för musik. Under läsåret 2019/20 uppgick andelen musiklärare med lärarlegitimation och behörighet i musik till 9,3% (https://siris.skolverket.se). Av internationell forskning framgår att lärarnas kompetens för musikundervisning för elever med IF är snarlik (Darrow 2017). Det saknas en nationell utvärdering av musikämnet i grundsärskolan – en demokratibrist jämfört med grundskolan. Att få uttrycka sig på flera olika sätt, även med olika estetiska uttrycksformer, kan idag ses som en demokratisk rättighet, Ferm Almqvist (2016) och Saether (2008) betonar behovet av en inkluderande musikundervisning där eleverna möter musikvärlden och kan erövra ett kulturellt medborgarskap (jfr FNs konventioner om barns rättigheter och konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning). Carlson (2013) använder uttrycket musical becoming för att betona möjligheten att få uttrycka sig musikaliskt, särskilt för personer med komplicerad språklig kommunikation, och för att påvisa att det kan ta form på olika sätt – som musikkonsument, eller som (med)skapare av musik. Pilotstudie: Med ovan nämnda utgångspunkter kontaktades några musiklärare i grundsärskolan om medverkan i en pilotstudie inför en projektansökan. Tre musiklärare i olika delar av Sverige tackade ja. Pilotstudien planerades bestå av två delar: observation av 1-2 lektioner med efterföljande intervju. Under vt 2020 genomfördes en observation och intervju IRL medan två intervjuer genomfördes via Zoom. Resultat från pilotstudien och kartläggningen är följande: 1. Gemensamma förutsättningar för musikundervisningen var att lärarna saknade ett kollegialt sammanhang där de specifikt kunde diskutera grundsärskolans musikundervisning. 2. organisationen av undervisningen, liksom 3. lokalerna där musikundervisningen genomfördes, utgick från grundskolans snarare än grundsärskolans elever. Vi frågade även om lärarnas innehållsliga fokus utifrån de fyra teman som anges i det centrala innehållet i kursplanen, Lsär11 (Skolverket 2018). 4. Gemensamt för lärarna var att temat musicerande återkom som huvudfokus i samtliga intervjuer medan temat ämnesspecifika begrepp gavs en underordnad plats. Vår slutsats är att projektet bör inledas med en kartläggning av lärarnas nuvarande musikundervisningspraktiker som ingång till en Change Laboratory, modell för formativ studie (Virkkunen & Newnham 2013). Data analyseras tillsammans med lärarna för att ligga till underlag för design av iterativt prövande utifrån det lärarna ser som viktigt att förändra för att åstadkomma en musikundervisning som ger förutsättningar för kulturellt medborgarskap och musical becoming.
|
|
| 4. |
- Backman Bister, Anna, 1976-, et al.
(författare)
-
Uppfattningar om musikundervisningen i grundsärskolan.
- 2022
-
Ingår i: Lärarnas forskningskonferens 2022. ; , s. 41-42
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Uppfattningar om musikundervisningen i grundsärskolanAnna Backman Bister, Kungliga musikhögskolan, Diana Berthén, Stockholms universitet och Viveca Lindberg, Stockholms universitetBakgrund, syfte och frågeställningar: I vårt bidrag presenterar vi en intervjustudie med sex musiklärare i grundsärskolan. Syftet är att undersöka hur lärarna beskriver sin undervisning för denna elevgrupp.Vikten av undervisning där elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) får möta estetiska uttrycksmedel och ges möjlighet att erövra ett kulturellt medborgarskap betonas av flera forskare (jfr Ferm Almqvist, 2016; Sæther, 2008). FN:s barnkonvention om barnets rättigheter, samt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, betonar att personer med IF har rätt att ta plats som fullvärdiga medlemmar av samhället, inte bara för sin egen skull utan också för att berika samhället. Denna rättighet speglas också i skollagen.Det finns ett fåtal internationella studier med fokus på musikundervisning för elever med intellektuella funktionsnedsättningar (IF). Dessa har antingen undersökt undervisning i integrerade klasser, där elever med IF undervisas tillsammans med elever utan IF, eller så är studierna gjorda i relation till musikterapi. Flera av dem är fallstudier baserade på enskilda barn eller ungdomar. Nationellt saknas såväl studier som utvärderingar av musikundervisning i grundsärskolan (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation). Resultatet av vår forskningsöversikt av musikundervisning i grundsärskolan (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation) visar närmast att musiklärarna försöker hantera en situation de oftast saknar kunskaper om och erfarenheter av (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation).Forskningsfrågan för vårt bidrag är vilka uppfattningar musiklärare i Sverige har av musikundervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning och förutsättningarna för denna undervisning i grundsärskolan? Vi har inspirerats av Carlson (2013), som använder uttrycket musical becoming för att betona möjligheten att få uttrycka sig musikaliskt, särskilt för personer med komplicerad språklig kommunikation, och för att påvisa att det kan ta form på olika sätt – som musikkonsument, eller som (med)skapare av musik.Urval och metod: En inbjudan till ett flertal musiklärare skickades ut via den ena forskarens nätverk. Urvalskriterierna var att lärarna skulle ha lärarbehörighet och att de skulle vara aktivt verksamma som musiklärare i grundsärskolan. När det gäller lärarsituationen i grundsärskolan saknas ofta den dubbla kompetens som krävs, dvs musiklärarutbildning och speciallärarutbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Under läsåret 2020/21 uppgick andelen musiklärare med lärarlegitimation och behörighet i musik i grundsärskolan till 6,3 % (https://siris.skolverket.se).Semistrukturerade tematiska intervjuer genomfördes utifrån tre teman. Varje intervju inleddes med frågor som riktades mot lärarens upplevda didaktiska utveckling och faktorer som påverkat denna (jfr life-storytraditionen, Dunpath & Samuel 2009), därefter följde frågor41gällande de förutsättningar respektive skola erbjöd för musikundervisning i grundsärskola. Avslutningsvis ställde vi frågor om lärarnas musikundervisning baserat på kursplanen i musik för grundsärskolan. Medan den första intervjun genomfördes på en av de deltagande lärarnas skola, kom övriga intervjuer att genomföras på Zoom på grund av pandemin. Samtliga lärare informerades om syftet med studien och gav sitt medgivande till att intervjuerna spelades in. Ljudinspelningarna transkriberades och utgör vårt datamaterial. Intervjuerna analyseras fenomenografiskt (se Marton, 1994) för att urskilja återkommande skillnader i mönster av uppfattningar i intervjuerna.Resultatet förväntas bidra med utgångspunkter för en kommande interventionsstudie i grundsärskolans musikundervisning.ReferenserDunpath, R. & Samuel, M. (2009). Life History Research. Epistemology, Methodology and Representation. Sense Publishers.Carlson, L. (2013). Musical becoming: Intellectual disability and the transformative power of music. I: M. Wappett & K. Arndt (eds.) Foundations of Disability Studies (83-103). Palgrave Macmillan.Ferm Almqvist, C. (2016). Cultural Citizenship through aesthetic communication in Swedish schools. European Journal of Philosophy in Arts Education, 1(1), 68-95.Marton, F. (1994). Phenomenography. I T. Husén & T. N. Postlethwaite (Eds.), The International Encyclopedia of Education. 2. ed, Vol 8, 4424–4429. Pergamon.Saether, E. (2008). When minorities are the majority: voices from a teacher/researcher project in a multicultural school in Sweden. Research Studies in Music Education, 30(1), 25–42.
|
|
| 5. |
- Berglund, Ingrid, 1954-, et al.
(författare)
-
Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning: utmaningar för yrkeslärarna
- 2011
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Försöksverksamheten med en gymnasial lärlingsutbildning startade i Sverige 2008. Gymnasieskolorna ansvarar för lärlingsutbildningens utformning men hälften av utbildningen skall genomföras i arbetslivet. Lärlingsutbildningarna har samma uppdrag (mål) som de nationella programmen. På uppdrag av Skolverket genomfördes en uppföljningsstudie med särskilt fokus på pedagogiskt didaktiska aspekter av lärlingsutbildningen under våren 2010. Studien baserades på intervjuer och informella samtal med elever, lärare och handledare, på olika typer av dokument samt på foton från skolor och arbetsplatser. Tre program (bygg-, handels- och omvårdnadsprogrammen) på tre geografisk spridda orter ingår i studien. Syftet för vårt paper är att beskriva vilka arbetsuppgifter framför allt yrkeslärarna har inom gymnasial lärlingsutbildning och vilka nya kompetenskrav som därmed ställs på dem. Vilka utmaningar har yrkeslärarna att hantera i den gymnasiala lärlingsutbildningen? Vilka krav ställer dessa i sin tur på yrkeslärarutbildningen? De arbetsuppgifter vi sammantaget funnit för yrkeslärarna i den gymnasiala lärlings-utbildningen är följande: att planera utbildningen, utforma uppgifter och uppföljningsunderlag, att rekrytera arbetsplatser som kan engageras i lärlingsutbildningen, att genomföra handledarutbildning och informera handledare på arbetsplatsen, att ordna med alternativa uppgifter och projekt för elever som inte får en lärlingsplats eller befinner sig i skarven mellan två lärlingsplatser, att följa upp elevens yrkesbildningsgång i förhållande till programmets och kursplanernas mål och till arbetsinnehållet på olika arbetsplatser, att fatta beslut om byte av arbetsplats. Vi har också funnit att dessa arbetsuppgifter kan variera mellan programmen och att variationen kan ses i ljuset av programmens olika traditioner. Vidare skapar regionala skillnader i näringslivsstrukturen mellan de tre orterna och skillnader mellan skolornas resurser delvis skilda förutsättningar för genomförandet av lärlings-utbildningen. Till dessa uppgifter krävs en i många stycken annan kompetens än den som krävts tidigare. Det gäller inte minst ett ökande skriftspråkligt kunnande, som några lärare menar att de inte har kompetens för – eller att det är arbetsuppgifter de inte trivs med. Lärlingslärarens arbetsuppgifter skiljer sig från den tidigare yrkeslärarens och ställer nya krav på yrkeslärarutbildningen.
|
|
| 6. |
- Berthén, Diana, 1956-, et al.
(författare)
-
Musikundervisning för grundsärskolan? – en forskningsöversikt
- 2022
-
Ingår i: Nordic Research in Music Education. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2703-8041. ; 3, s. 21-50
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Det övergripande syftet med denna artikel är att bidra med en översikt som kartlägger internationell forskning om musikundervisning för barn och ungdomar (F–9) med intellektuell funktionsnedsättning (IF). I Sverige får elever som bedöms inte kunna nå grundskolans lärandemål vanligen sin utbildning i den skilda skolformen grundsärskolan. En konfigurativ översikt har genomförts och 26 utvalda artiklar har analyserats med fokus på musikundervisningens mål. Resultatet redovisas i tre teman: Attityder och förhållningssätt, Undervisning och lärande samt Kritiska studier för empowerment och diskuteras mot kulturhistorisk teori och begrepp såsom musical becoming. Artikeln bekräftar tidigare översikters resultat: behovet av klassrumsstudier i grundsärskolan.
|
|
| 7. |
- Blomqvist, Per, 1972-, et al.
(författare)
-
Vad behöver eleverna undervisning i för att utveckla sitt skrivande? Förväntningsnormer och didaktiska beslut i svensklärares bedömningssamtal
- 2016
-
Ingår i: Acta Didactica Norge - tidsskrift for fagdidaktisk forsknings- og utviklingsarbeid i Norge. - : University of Oslo Library. - 1504-9922. ; 10:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I studien samtalar tre lärargrupper om elevers skrivande och skrivundervisning i ämnet svenska på gymnasiet. Det teoretiska perspektiv som läggs på dessa samtal är didaktiskt och inriktas på hur lärare formulerar och använder bedömningsinformation om elevers skrivande för beslut om skrivundervisningens innehåll. Resultatet visar att lärares bedömningar av elevers skrivande behandlar fler och delvis andra aspekter av skrivförmåga än vad deras didaktiska beslut sedan omfattar. De kvalitetsuppfattningar och förväntningsnormer som lärarna uttrycker i sina bedömningar av elevers skrivande inriktas huvudsakligen på texters kommunikativa kvaliteter, den stilistiska utformningen och textuppbyggnaden, följt av ämnesinnehåll och källanvändning. De didaktiska beslut som fattas utifrån bedömningen av elevers texter inriktas däremot i stort sett enbart på att eleverna behöver skrivundervisning i att disponera text och att använda källor. Detta gör att överensstämmelsen är låg mellan lärarnas beslut om skrivundervisningens inriktning och deras förväntningar på vad eleverna ska kunna. De didaktiska besluten omfattar i begränsad utsträckning den bedömningsinformation som lärarna själva har formulerat.
|
|
| 8. |
- Broberg, Åsa, et al.
(författare)
-
Introduktion. Om kvinnors yrkesutbildning i samhällshistoriska sammanhang
- 2022
-
Ingår i: Å. Broberg, V. Lindberg & G-B. Wärvik (red). Kunskapstraditioner och yrkeskunnande. Kvinnors yrkesutbildning i historisk belysning.. - : Makadam Förlag. - 9789170613890
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Ambitionen för antologin är att ge en bred bild av framväxten av yrkesutbildningar, framför allt i Sverige, vilka historiskt sett har dominerats av kvinnor. Antologin består av nio artiklar som beskriver grundläggande yrkesutbildningar för kvinnor inom områdena hushåll, textil, omvårdnad och estetik. Ett av kapitlen berör huslig yrkesutbildning inom en specifik finlandssvensk institution, Högvalla seminarium och husmodersskola. Den forskning som finns om kvinnors yrkesutbildning i Sverige domineras av studier av högskolans olika professionsutbildningar, såsom sjuksköterskeutbildningar och folk-/grundskolelärarutbildningar. Kännetecknande för den är disciplinärt bred och återfinns inom till exempel didaktik, ekonomi/ekonomisk historia, kulturvetenskap, modevetenskap och pedagogik. Vad gäller Finland finns det en del studier av den grundläggande yrkesutbildningens framväxt. Dessa studier gäller främst finskspråkiga sammanhang. Dessa studier har utgjort viktiga källor för författarna i den här antologin. Syftet för det inledande kapitlet är att skapa ett sammanhang för antologin genom att belysa dels flickornas andel i tidig yrkesutbildning, dels bredden i det kunnande som – i Sverige – ryms under det breda paraplyet huslig utbildning. Utöver detta ges en kort sammanfattande presentation av vart och ett av de nio artiklarna.
|
|
| 9. |
- Broberg, Åsa, 1971-, et al.
(författare)
-
Kvinnors yrkesutbildning: en osynlig historia
- 2022
-
Ingår i: Å. Broberg, V. Lindberg & G-B. Wärvik (red). Kunskapstraditioner och yrkeskunnande: Kvinnors yrkesutbildning i historisk belysning. - Göteborg : Makadam. - 9789170613890
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Denna artikel handlar om hur utbildningar som historiskt riktades till kvinnor kom att formeras i förhållande till samhällelig utveckling. Den studerade tidsperioden sträcker sig från 1800-talet till efterkrigstidens framväxande välfärdsstat. Översiktligt behandlas tre huvudområden inom kvinnors yrkesutbildning: hushåll, textil och vård. Kapitlet ger en bild av de samhälleliga behov och motiv som utbildning för kvinnor blev en del av. Ett verksamhetsteoretiskt perspektiv synliggör kvinnors tidiga yrkesutbildningar som en viktig del i flera betydande samhällsprocesser, som fattigdomsbekämpning, arbetsmässig differentiering och socialpolitik. Kvinnors yrkesutbildning kan också kopplas till förskjutningar av ansvar för grundläggande behov från individen och kärnfamiljen till samhällsinstitutioner samt för produktion och privatekonomi i relation till samhällsekonomisk utveckling. Trots detta är det ett föga studerat område. Med denna ingång söker kapitlet, mot bakgrund av utredningar och befintlig forskning, föreslå nya utgångspunkter för en yrkesutbildningshistorisk forskning som i större utsträckning inkluderar kvinnors yrkesutbildning.
|
|
| 10. |
|
|
