| 1. |
- Lindberg, Viveca, et al.
(författare)
-
Provkonstruktion och bedömning som aspekter av kemilärares bedömningspraktik
- 2010. - 8
-
Ingår i: Innehållet i fokus - kemiinnehållet i finlandssvenska klassrum. - Stockholm : Stockholms universitets förlag. - 9789176566657 ; , s. 175-189
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I flera jämförande internationella studier hamnar de finska eleverna i toppen. Hur bedrivs kemiundervisningen i finlandssvenska klassrum? Rapporten består av sex kapitel där författarna bl.a. tar upp följande frågor:Vad kännetecknar undervisningspraktiken i en finlandssvensk klass?Vilka texter används i klassrummet?Vad betraktas som viktig respektive mindre viktig kunskap?I ett av kapitlen analyseras vilka frågor läraren ställer till eleverna och vilken feedback som ges. I studien ingick fyra lärare, och i det avslutande kapitlet analyseras deras provkonstruktion och bedömningsarbete.Texterna vänder sig till alla som är intresserade av bedömningsfrågor, kunskapsfrågor, lärande och undervisning. Forskningsprojektet är finansierat av Vetenskapsrådet
|
|
| 2. |
- Lindberg, Viveca, et al.
(författare)
-
Vad krävs för godkänt i kemi?
- 2011
-
Ingår i: Kemiundervisning, text och textbruk i finlandssvenska och svenska skolor. - Stockholm : Stockholms universitets förlag. - 9789176566787 ; , s. 114-158
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilka kemikunskaper prioriteras i svenska och finlandssvenska klassrum? Vad finns det för kulturella skillnader i sättet att undervisa?Den här studien har bland annat tillkommit till följd av att finska elevers resultat är bland de främsta i flera jämförande internationella studier. Rapporten består av sju kapitel som alla på olika sätt analyserar videobandade klassrumsobservationer, intervjuer och texter från tre svenska och fyra finlandssvenska klassrum. De olika analyserna som presenteras i denna rapport ger mångsidiga beskrivningar av hur ett specifikt naturvetenskapligt innehåll tar form i undervisningen. Sammantaget ger texterna ett underlag för en fördjupad diskussion om vad som utgör skillnader och likheter i undervisningen i de två länderna.Texterna vänder sig till alla som är intresserade av frågor om undervisning, textbruk, kunskap, lärande och bedömning, med speciellt fokus på kemi. Forskningsprojektet har finansierats av Vetenskapsrådet.
|
|
| 3. |
- Lindberg, Viveca, et al.
(författare)
-
Vilket kemikunnade efterfrågas och görs tillgängligt för eleverna? - Frågor, svar och feedback i kemiklassrummet
- 2010
-
Ingår i: Innehållet i fokus - kemiundervisning i finlandssvenska klassrum. - Stockholm : Stockholms universitets förlag. - 9789176566657 ; , s. 145-173
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I flera jämförande internationella studier hamnar de finska eleverna i toppen. Hur bedrivs kemiundervisningen i finlandssvenska klassrum? Rapporten består av sex kapitel där författarna bl.a. tar upp följande frågor: Vad kännetecknar undervisningspraktiken i en finlandssvensk klass? Vilka texter används i klassrummet? Vad betraktas som viktig respektive mindre viktig kunskap? I ett av kapitlen analyseras vilka frågor läraren ställer till eleverna och vilken feedback som ges. I studien ingick fyra lärare, och i det avslutande kapitlet analyseras deras provkonstruktion och bedömningsarbete.Texterna vänder sig till alla som är intresserade av bedömningsfrågor, kunskapsfrågor, lärande och undervisning. Forskningsprojektet är finansierat av Vetenskapsrådet
|
|
| 4. |
- Löfgren, Ragnhild, et al.
(författare)
-
Bedömningshandlingar i två klassrum : Likartat kemiinnehåll men skilda inramningar
- 2011
-
Ingår i: Kemiundervisning, text och textbruk i finlandssvenska och svenska skolor. - Stockholm : Stockholms universitets förlag. - 9789176566787 ; , s. 238-274
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här delstudien analyseras två lärares introduktion samt uppföljning till ett moment i grundskolans kemi som berör det periodiska systemet och kemiska bindningar med särskilt fokus på lärarnas frågor, elevernas svar och den feedback lärare ger. Vi kommer i det följande att fokusera den aspekt av två lärares bedömningsarbete som är relaterad till klassrumskommunikationen – bedömningshandlingar på mikronivå under två lektioner. Det vi särskilt studerar är frågornas och svarens form och innehåll, samt lärarnas feedback till eleverna. Tidigare studier av lärares frågor till eleverna har huvudsakligen fokuserat formaspekter och visat att den typ av frågor som dominerar är sådana som enbart kräver ett kort och givet svar: ”Both in questioning and written work, teachers’ assessment focuses on low-level aims, mainly recall” (Black & Wiliam 1998a, s. 13, kursiv i originaltext). Vidare visar studierna att lärarnas respons – bedömning – av elevernas svar är kortfattad, antingen accepteras svaret eller så avvisas det. Även om forskning inriktat på klassrumskommunkation (jfr t.ex. Sahlström, 2008) har ett annat fokus, förstärker dessa studier citatet av Black och Wiliam. Ett återkommande resultat inom klassrumsforskning pekar på formen för kommunikationen, IR-E mönstret (Initiering, Respons, Evaluering), medan man sällan haft fokus på innehållsliga aspekter av kommunikationen (Carlgren, 2009). I det här kapitlet undersöker vi vilka slags frågor kemilärare i svenska och finlandssvenska ställer till sina elever, vilket innehåll som fokuseras i frågorna, vilka slags svar eleverna förväntas ge och vilken feedback lärarna ger på elevernas svar. På ett övergripande plan är vårt syfte att analysera vad som framstår som viktigt att kunna i ett specifikt moment av grundskolans kemi men också att belysa aspekter av formativ bedömning relaterad till lärares klassrumsarbete. Vi har tidigare presenterat en analys av 55 frågor (två lektioner) i ett av de finlandssvenska klassrummen, en vanlig lektion och en laborationslektion (Lindberg & Löfgren, 2010). I det kapitlet utvecklade vi den analysmetod vi nu använder som utgångspunkt samt en kompletterande jämförelse av de två lärarnas frågor, svar och feedback. Det vi avser att bidra med är kunskap om är vad som blir tillgängligt för eleverna att lära och vilket kemikunnande som stöds i de olika klassrummen.Vi inleder med att introducera begreppen formativ bedömning och feedback och efter detta kommer ett avsnitt som behandlar naturvetenskapliga ämnespraktiker. Sedan följer det som är kapitlets huvudinnehåll – ett preciserat syfte, en presentation av hur vi gått tillväga metodiskt i analysarbetet och därefter följer resultat och diskussion.
|
|
| 5. |
- Muhrman, Karolina
(författare)
-
Inget klöver utan matematik : En studie av matematik i yrkesutbildning och yrkesliv
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med avhandlingen är att öka förståelsen för aspekter som inverkar på relationen mellan yrkeselevers kunskaper och de kunskaper som behövs i yrkeslivet. Detta görs genom att undersöka olika aktörers perspektiv på yrkeslivets behov av matematikkunskaper, matematikundervisning på yrkesprogram och utformningen av läroplanen Gy11. Studien görs inom gymnasiets naturbruksprogram med inriktning mot lantbruksutbildning och inom lantbruksyrket. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lantbrukare, yrkeslärare och matematiklärare samt intervjuer och enkäter med elever. Resultaten från den empiriska studien har analyserats i relation till läroplanen Gy11. För analysen används framförallt Bernsteins läroplansteoretiska perspektiv med begreppen pedagogiska koder och diskurser, i vissa delar tillsammans med D’Ambrosios etnomatematiska perspektiv. Resultaten visar att lantbruksyrket kräver goda matematikkunskaper, men att det i vissa fall finns ett diskursivt gap mellan skolans matematikundervisning och behovet av matematikkunskaper i yrkeslivet. Trots ämnesplanens inriktning mot en matematik som är relaterad till elevernas yrkesinriktning, är matematikundervisningen ofta starkt knuten till en matematikbok utan relation till det yrke eleverna utbildas för. Undervisningens organisering styrs av en mängd ramfaktorer som både kan handla om tid, gruppsammansättningar och schema, men också om lärarnas syn på kunskap. De nationella proven utgör en betydande ramfaktor som i många fall styr undervisningen i högre grad än vad innehållet i ämnesplanen gör. Undervisningens svaga koppling till elevernas yrkesinriktning gör dem omotiverade att lära sig matematik eftersom de har svårt att se hur de ska kunna använda sina kunskaper i sitt kommande yrke. En del elever har också svårigheter med att rekontextualisera sina matematikkunskaper från skolkontexten till yrkeslivets kontext vilket bland annat kan försämra deras anställningsmöjligheter.
|
|
