| 1. |
- Backman-Bister, Anna, 1976-, et al.
(författare)
-
Musikundervisning i grundsärskolan : en pilotstudie för att kartlägga behovet av praxisutvecklande forskning
- 2020
-
Ingår i: Book of abstracts. ; , s. 77-78
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I vårt bidrag presenterar vi ett pilotprojekt som vi genomfört med tre musiklärare i grundsärskolan inför en forskningsansökan. Projektet syftade till att undersöka förutsättningarna för ett praktikutveckande forskningsprojekt och vägleda inriktning och design av projektet. Innan pilotprojektet inleddes genomförde vi en kartläggning av tidigare forskning. Litteratursökningen gjordes dels via en internationell forskningsdatabas, dels via manuella sökningar i ett urval vetenskapliga tidskrifter inom det musikpedagogiska och det specialpedagogiska forskningsfältet. Av totalt 118 artiklar som inkluderades i ett första steg fann vi att musikämnet och musikundervisningen har hamnat i bakgrunden i tidigare forskning om musik och elever med intellektuell funktionsnedsättning. En första kategorisering av studierna visar att de har följande fokus: 1. Musik som stöd för något annat och 2. Musikterapi i syfte att utveckla kommunikativt beteende. För kategori 1 identifierade vi vidare fyra underkategorier. Ingen av artiklarna hade ett ämnesdidaktiskt fokus. De som undervisar i musik i grundsärskolan är ofta antingen musiklärare utan utbildning för grundsärskolan eller speciallärare/specialpedagoger utan utbildning i musik. Dessutom förekommer det lärare som varken är utbildade för särskolan eller för musik. Under läsåret 2019/20 uppgick andelen musiklärare med lärarlegitimation och behörighet i musik till 9,3% (https://siris.skolverket.se). Av internationell forskning framgår att lärarnas kompetens för musikundervisning för elever med IF är snarlik (Darrow 2017). Det saknas en nationell utvärdering av musikämnet i grundsärskolan – en demokratibrist jämfört med grundskolan. Att få uttrycka sig på flera olika sätt, även med olika estetiska uttrycksformer, kan idag ses som en demokratisk rättighet, Ferm Almqvist (2016) och Saether (2008) betonar behovet av en inkluderande musikundervisning där eleverna möter musikvärlden och kan erövra ett kulturellt medborgarskap (jfr FNs konventioner om barns rättigheter och konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning). Carlson (2013) använder uttrycket musical becoming för att betona möjligheten att få uttrycka sig musikaliskt, särskilt för personer med komplicerad språklig kommunikation, och för att påvisa att det kan ta form på olika sätt – som musikkonsument, eller som (med)skapare av musik. Pilotstudie: Med ovan nämnda utgångspunkter kontaktades några musiklärare i grundsärskolan om medverkan i en pilotstudie inför en projektansökan. Tre musiklärare i olika delar av Sverige tackade ja. Pilotstudien planerades bestå av två delar: observation av 1-2 lektioner med efterföljande intervju. Under vt 2020 genomfördes en observation och intervju IRL medan två intervjuer genomfördes via Zoom. Resultat från pilotstudien och kartläggningen är följande: 1. Gemensamma förutsättningar för musikundervisningen var att lärarna saknade ett kollegialt sammanhang där de specifikt kunde diskutera grundsärskolans musikundervisning. 2. organisationen av undervisningen, liksom 3. lokalerna där musikundervisningen genomfördes, utgick från grundskolans snarare än grundsärskolans elever. Vi frågade även om lärarnas innehållsliga fokus utifrån de fyra teman som anges i det centrala innehållet i kursplanen, Lsär11 (Skolverket 2018). 4. Gemensamt för lärarna var att temat musicerande återkom som huvudfokus i samtliga intervjuer medan temat ämnesspecifika begrepp gavs en underordnad plats. Vår slutsats är att projektet bör inledas med en kartläggning av lärarnas nuvarande musikundervisningspraktiker som ingång till en Change Laboratory, modell för formativ studie (Virkkunen & Newnham 2013). Data analyseras tillsammans med lärarna för att ligga till underlag för design av iterativt prövande utifrån det lärarna ser som viktigt att förändra för att åstadkomma en musikundervisning som ger förutsättningar för kulturellt medborgarskap och musical becoming.
|
|
| 2. |
- Backman Bister, Anna, 1976-, et al.
(författare)
-
Uppfattningar om musikundervisningen i grundsärskolan.
- 2022
-
Ingår i: Lärarnas forskningskonferens 2022. ; , s. 41-42
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Uppfattningar om musikundervisningen i grundsärskolanAnna Backman Bister, Kungliga musikhögskolan, Diana Berthén, Stockholms universitet och Viveca Lindberg, Stockholms universitetBakgrund, syfte och frågeställningar: I vårt bidrag presenterar vi en intervjustudie med sex musiklärare i grundsärskolan. Syftet är att undersöka hur lärarna beskriver sin undervisning för denna elevgrupp.Vikten av undervisning där elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) får möta estetiska uttrycksmedel och ges möjlighet att erövra ett kulturellt medborgarskap betonas av flera forskare (jfr Ferm Almqvist, 2016; Sæther, 2008). FN:s barnkonvention om barnets rättigheter, samt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, betonar att personer med IF har rätt att ta plats som fullvärdiga medlemmar av samhället, inte bara för sin egen skull utan också för att berika samhället. Denna rättighet speglas också i skollagen.Det finns ett fåtal internationella studier med fokus på musikundervisning för elever med intellektuella funktionsnedsättningar (IF). Dessa har antingen undersökt undervisning i integrerade klasser, där elever med IF undervisas tillsammans med elever utan IF, eller så är studierna gjorda i relation till musikterapi. Flera av dem är fallstudier baserade på enskilda barn eller ungdomar. Nationellt saknas såväl studier som utvärderingar av musikundervisning i grundsärskolan (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation). Resultatet av vår forskningsöversikt av musikundervisning i grundsärskolan (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation) visar närmast att musiklärarna försöker hantera en situation de oftast saknar kunskaper om och erfarenheter av (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation).Forskningsfrågan för vårt bidrag är vilka uppfattningar musiklärare i Sverige har av musikundervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning och förutsättningarna för denna undervisning i grundsärskolan? Vi har inspirerats av Carlson (2013), som använder uttrycket musical becoming för att betona möjligheten att få uttrycka sig musikaliskt, särskilt för personer med komplicerad språklig kommunikation, och för att påvisa att det kan ta form på olika sätt – som musikkonsument, eller som (med)skapare av musik.Urval och metod: En inbjudan till ett flertal musiklärare skickades ut via den ena forskarens nätverk. Urvalskriterierna var att lärarna skulle ha lärarbehörighet och att de skulle vara aktivt verksamma som musiklärare i grundsärskolan. När det gäller lärarsituationen i grundsärskolan saknas ofta den dubbla kompetens som krävs, dvs musiklärarutbildning och speciallärarutbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Under läsåret 2020/21 uppgick andelen musiklärare med lärarlegitimation och behörighet i musik i grundsärskolan till 6,3 % (https://siris.skolverket.se).Semistrukturerade tematiska intervjuer genomfördes utifrån tre teman. Varje intervju inleddes med frågor som riktades mot lärarens upplevda didaktiska utveckling och faktorer som påverkat denna (jfr life-storytraditionen, Dunpath & Samuel 2009), därefter följde frågor41gällande de förutsättningar respektive skola erbjöd för musikundervisning i grundsärskola. Avslutningsvis ställde vi frågor om lärarnas musikundervisning baserat på kursplanen i musik för grundsärskolan. Medan den första intervjun genomfördes på en av de deltagande lärarnas skola, kom övriga intervjuer att genomföras på Zoom på grund av pandemin. Samtliga lärare informerades om syftet med studien och gav sitt medgivande till att intervjuerna spelades in. Ljudinspelningarna transkriberades och utgör vårt datamaterial. Intervjuerna analyseras fenomenografiskt (se Marton, 1994) för att urskilja återkommande skillnader i mönster av uppfattningar i intervjuerna.Resultatet förväntas bidra med utgångspunkter för en kommande interventionsstudie i grundsärskolans musikundervisning.ReferenserDunpath, R. & Samuel, M. (2009). Life History Research. Epistemology, Methodology and Representation. Sense Publishers.Carlson, L. (2013). Musical becoming: Intellectual disability and the transformative power of music. I: M. Wappett & K. Arndt (eds.) Foundations of Disability Studies (83-103). Palgrave Macmillan.Ferm Almqvist, C. (2016). Cultural Citizenship through aesthetic communication in Swedish schools. European Journal of Philosophy in Arts Education, 1(1), 68-95.Marton, F. (1994). Phenomenography. I T. Husén & T. N. Postlethwaite (Eds.), The International Encyclopedia of Education. 2. ed, Vol 8, 4424–4429. Pergamon.Saether, E. (2008). When minorities are the majority: voices from a teacher/researcher project in a multicultural school in Sweden. Research Studies in Music Education, 30(1), 25–42.
|
|
| 3. |
- Berglund, Ingrid, 1954-, et al.
(författare)
-
Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning: utmaningar för yrkeslärarna
- 2011
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Försöksverksamheten med en gymnasial lärlingsutbildning startade i Sverige 2008. Gymnasieskolorna ansvarar för lärlingsutbildningens utformning men hälften av utbildningen skall genomföras i arbetslivet. Lärlingsutbildningarna har samma uppdrag (mål) som de nationella programmen. På uppdrag av Skolverket genomfördes en uppföljningsstudie med särskilt fokus på pedagogiskt didaktiska aspekter av lärlingsutbildningen under våren 2010. Studien baserades på intervjuer och informella samtal med elever, lärare och handledare, på olika typer av dokument samt på foton från skolor och arbetsplatser. Tre program (bygg-, handels- och omvårdnadsprogrammen) på tre geografisk spridda orter ingår i studien. Syftet för vårt paper är att beskriva vilka arbetsuppgifter framför allt yrkeslärarna har inom gymnasial lärlingsutbildning och vilka nya kompetenskrav som därmed ställs på dem. Vilka utmaningar har yrkeslärarna att hantera i den gymnasiala lärlingsutbildningen? Vilka krav ställer dessa i sin tur på yrkeslärarutbildningen? De arbetsuppgifter vi sammantaget funnit för yrkeslärarna i den gymnasiala lärlings-utbildningen är följande: att planera utbildningen, utforma uppgifter och uppföljningsunderlag, att rekrytera arbetsplatser som kan engageras i lärlingsutbildningen, att genomföra handledarutbildning och informera handledare på arbetsplatsen, att ordna med alternativa uppgifter och projekt för elever som inte får en lärlingsplats eller befinner sig i skarven mellan två lärlingsplatser, att följa upp elevens yrkesbildningsgång i förhållande till programmets och kursplanernas mål och till arbetsinnehållet på olika arbetsplatser, att fatta beslut om byte av arbetsplats. Vi har också funnit att dessa arbetsuppgifter kan variera mellan programmen och att variationen kan ses i ljuset av programmens olika traditioner. Vidare skapar regionala skillnader i näringslivsstrukturen mellan de tre orterna och skillnader mellan skolornas resurser delvis skilda förutsättningar för genomförandet av lärlings-utbildningen. Till dessa uppgifter krävs en i många stycken annan kompetens än den som krävts tidigare. Det gäller inte minst ett ökande skriftspråkligt kunnande, som några lärare menar att de inte har kompetens för – eller att det är arbetsuppgifter de inte trivs med. Lärlingslärarens arbetsuppgifter skiljer sig från den tidigare yrkeslärarens och ställer nya krav på yrkeslärarutbildningen.
|
|
| 4. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(författare)
-
Att lära sig se trådraken – om tvekan och fokusförskjutning
- 2009
-
Ingår i: Paper, presenterat vid den Nordiske Fagdidaktikkonference, maj 2009, Middelfart, Syddansk Univiversitet, Danmark.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Utgångspunkten i denna presentation är empiriskt förankrade exempel från tre olika textilslöjdspraktiker i den svenska skolan; grundskolans slöjdundervisning skolår 8, ett specialutformat program inom gymnasieskolan (årskurserna 1 och 3) och gymnasieskolans hantverksprogram årskurs 1. Studien är relaterad till ”Komolärprojektet” (Kommunikation och lärande i slöjdpraktiker) som är finansierat genom det svenska Vetenskapsrådet. Det empiriska materialet bygger på videoinspelade klassrumsobservationer. Fokus för analysarbetet är klassrumskommunikationen å den ena sidan och elevernas interaktion med material och redskap å den andra. Vad är det man kan när man kan lägga ut ett mönster trådrakt vid en tillklippningssituation? Det är inte tydliga skillnader mellan ”kan” eller ”kan inte” utan en gradvis ökad kompetens som blir synlig genom jämförelsen mellan de olika sammanhangen och vad som karakteriserar ett mera kompetent kunnande beträffande mönsterutläggning. Eleverna i de ovan nämnda sammanhangen är alla delaktiga, men i varierande grader, i de kunskaper som byggts in i handlingar, pappersmönster och andra redskap som används vid mönsterutläggningen.
|
|
| 5. |
- Jägerskog, Ann-Sofie, 1977-, et al.
(författare)
-
Hinder och möjligheter för ökad genomströmning i lärarutbildningskurser - resultat från workshops med lärarutbildare på HSD
- 2020
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tidigare rapporter (t.ex. UKÄ, 2017) har visat att genomströmningen på lärarutbildningarna är problematisk, något som även gäller Stockholms universitet. Syftet med detta projekt, som är finansierat med rektors medel för kvalitetsutveckling av utbildning, är att undersöka hur genomströmningen kan öka på HSD med bibehållen hög kvalitet. Detta är en central fråga för lärarutbildningen i stort och för den egna institutionen. I projektet har vi Analyserat statistiska uppgifter om genomströmningen inom institutionens (HSD) kurser i lärarutbildningarnaGenomfört och analyserat en kartläggningsuppgift bland lärarutbildare på HSDDistribuerat en enkät till de drygt 218 studenter som identifierades som avhopp under perioden 2013–2019 Påbörjat en kartläggning av vilka examinationsformer som används på institutionenGranskat nationella rapporter och ett urval av internationell forskning om avbrott i lärarutbildning specifikt och högre utbildning generellt Syftet med postern är att rapportera analysen av kartläggningsuppgiften bland HSD:s lärarutbildare. Denna genomfördes i två steg. I steg 1 identifierades “nycklar till god genomströmning”, d.v.s. vilka faktorer som ansågs möjliggörande respektive hindrande. I steg 2 relaterades detta bl.a. till olika examinationsformer. Fyra teman av framgångsfaktorer för god genomströmning identifierades i steg 1: Examinationsrelaterade faktorer Didaktiska strategier Interna (HSD) ramvillkor Externa (bortom HSD) ramvillkor Dessa konstruerades till två modeller som sammantaget synliggör hur de olika faktorerna samspelar (se Figur 1 och 2 nedan). I steg 2 kompletterades analysen med en femte faktor som nyanserade resultatet ytterligare, nämligen formerandet av en begynnande läraridentitet. Resultatet från kartläggningen bekräftar och nyanserar resultaten i tidigare studier som visar att hindren för genomströmning i högre utbildning kan ligga på såväl program- som strukturnivå (Alon & Gelbgiser, 2011; Darmody & Smyth, 2008). Resultatet från denna delstudie kommer att jämföras med enkätsvaren, samt sättas i relation till de examinationsformer som används på institutionen, och användas för att föreslå hur HSD:s didaktiska strategier, där examinationsformer utgör en del, kan vidareutvecklas.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Lindberg, Viveca, et al.
(författare)
-
Högvalla seminarium – pedagogik för utbildning av finlandssvenska hushållslärare för grundskolan, yrkes- och vuxenutbildningen 1975-1981
- 2017
-
Ingår i: Ainedidaktiikan Symposiumi 2017: Jatkuvuus ja muutos opettajankoulutuksessa. Helsingin Yliopisto.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under perioden 1914 till 1999 utbildades hushållslärare för finlandssvenska behov vid Högvalla Seminarium (Svensk-Smouni 1998; Åbacka 2009). Till seminariet hörde även en ett-årig husmoderskurs, och en ledarskapsutbildning för storkök. Husmodersskolan fungerade som övningsskola för lärarutbildningen, men lärarstudenterna fick även undervisa vissa moment i såväl ekonomieföreståndarutbildningen som hushållslärarutbildningen (första- och andraårsstuderande). Seminariet fungerade som ett slags plattform för utbildning till 1) ämneslärare i huslig ekonomi, 2) lärare för husmodersskolor, folkhögskolor och yrkes- och vuxenutbildning och 3) rådgivande konsulenter. Från och med 1975, då lärarutbildningen i Finland akademiserades, fick Åbo akademi i Vasa det formella ansvaret för den delen av den pedagogiska utbildningen som berörde grundskolan. Det här bidraget syftar till att beskriva den didaktiska modell och dess historiska rötter som låg till grund för den finlandssvenska hushållslärarutbildningen vid Högvalla Seminarium under 1970-talet fram till 1982 då den förnyades. Vidare beskrivs resultatet av tio strukturerade intervjuer som gjorts med hushållslärare som utbildades under perioden, där frågorna fokuserar om och i så fall vilka aspekter av den didaktiska modellen lärarna använt sig av i sin egen undervisning efter utbildningen.
|
|
| 8. |
- Lindberg, Viveca, 1954-
(författare)
-
Kollektionen inom gymnasieskolan - vilka kvalitetsaspekter bedöms och hur värderas de vid betygssättning?
- 2019
-
Ingår i: Make & Learn. - Göteborg : Göteborgs universitet.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Det här bidraget bygger på data från forskningsprojektet Kommunikation och lärande i slöjdpraktiker (2004-2008) som inte tidigare publicerats. Under åren 2005-2007 följde jag undervisningen i två gymnasieprogram, Hantverksprogrammet med inriktning skrädderi och ett Specialutformat program med inriktning textil design. Inom båda programmet var den avslutande uppgiften densamma: Eleverna förväntas designa och sy upp en kollektion bestående av tre plagg som de sedan presenterade på tre olika sätt. I uppgiften ingick att de skulle beräkna materialåtgång och kostnader. Det här bidraget baseras på materialbaserade intervjuer, där en yrkeslärare bedömde några elevers arbeten. För var och en av de kollektioner läraren valt ut för intervjun visade hon plaggen och värderade olika kvalitetsaspekter genom att kommentera dem. Som intervjuare hade jag möjlighet att ställa frågor under hennes bedömning. Intervjuerna video- och ljudbandades, så det läraren talar om kompletteras med visuella data. Syftet med detta bidrag är att analysera vilka kvalitetskrav som ligger till grund för godkänt resultat liksom för det högsta betyget. Den fråga som ligger till grund för bidraget är vilka kvalitetsaspekter som blir avgörande vid sådana gränsdragningssituationer?
|
|
| 9. |
- Lindberg, Viveca, 1954-, et al.
(författare)
-
Ledtrådar till innehållet i finlandssvenska folkhögskolors kurser i huslig ekonomi vid från slutet av 1800-talet till ca 1950
- 2024
-
Ingår i: Ainedidaktisessa symposiumissa 2024. - Helsingfors : Helsingfors universitet.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Syftet för detta bidrag är att undersöka innehållet i finlandssvenska folkhögskolors kurser i huslig ekonomi/hushållslära från slutet av 1800-talet, då de första folkhögskolorna växte fram i Finland, till ca 1950. Utöver detta har vi också ett komparativt syfte: att jämföra resultaten med motsvarande resultat i Sverige. En utgångspunkt utgörs av studier av svenska folkhögskolors yrkesutbildningar under denna tidsperiod, bl.a. husliga kurser (Lundh Nilsson, 2008, 2010 & 2022). Även om de svenska folkhögskolorna, i likhet med dem i övriga nordiska länder, främst fokuserade folkbildning, menar Lundh Nilsson att de husliga bör förstås i relation till både det förindustriella svenska samhällets och 1860-talets politiska reformer. Sammantaget kunde folkhögskolorna inte bortse från att även yrkesinriktade kurser behövdes. Flera folkhögskolor i Sverige startade husliga kurser för kvinnor, en stor del av eleverna kom från bondefamiljer som genom reformer blivit självägande. Enligt Lundh Nilsson hade denna grupp av bönder ett intresse av att deras döttrar fick viss allmänbildning men också lärde sig det som behövdes på en bondgård. Av det innehåll Lundh Nilsson beskriver framgår att allmänbildande ämnen som svenska, geografi, historia och räkning dominerar förmiddagarna medan främst handarbete förekom under eftermiddagarna – men också huslig ekonomi, hygien och bokföring. De veckotimmar som tilldelades de husliga ämnena var dock få (3h/vecka, 5h inkl. hygien av 44h). Då även handarbete inkluderas stiger de till 16h/vecka. Vi har tolkat Lundh Nilssons resultat angående innehållet i folkhögskolans husliga utbildningar som en indikation på det Katri Laines (1931) skriver om så kallade ’falska hushållsskolor’ (fi: vale-emäntakoulut). Hon menar att det fanns folkhögskolor som erbjöd ett innehåll som inte motsvarade kursernas benämningar. Huslig ekonomi/hushållslära användes som marknadsföring men svarade inte varken mot det innehåll eller den omfattning som en utbildning vid hushållsskolor erbjöd.Under slutet av 1800-talet och tidigt 1900-tal grundades totalt 14 finlandssvenska folkhögskolor och en på Åland, 13 av dem erbjöd hushållskurser (Wichman et al., 1909–1922). Data består av historiker/minnesböcker från två av folkhögskolorna, Västankvarn och Ålands folkhögskola. Kvalitativ innehållsanalys används för informationen om kurserna, deras innehåll & hur de motiverats och jämförs med svenska resultat.
|
|
| 10. |
- Lindberg, Viveca, 1954-, et al.
(författare)
-
Provkonstruktion och bedömning som en aspekt av finlandssvenska kemilärares bedömningspraktik
- 2010
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Bedömningspraktik är ett vitt begrepp, som omfattar allt från frågor och svar i klassrummet till hur elevers kunskaper prövas – dvs. vilka examinationsformer som förekommer/hur eleverna förväntas visa sina kunskaper. Vidare handlar det om vad som fokuseras/efterfrågas i prövningen och vad som karakteriserar ett godkänt respektive ett gott resultat. I vårt bidrag står lärarnas provkonstruktion, deras bedömning av elevernas provsvar och principerna för deras betygssättning av proven i klassen som helhet i fokus. Syftet är att belysa den här specifika aspekten av kemilärares bedömningspraktik. Vårt bidrag bygger på ett pågående forskningsprojekt, Kemitexter som redskap för naturvetenskapligt lärande: en komparativ studie av undervisningspraktiker i svenska och finlandssvenska klassrum. Här jämförs likheter och skillnader mellan fyra finlandssvenska kemilärares provkonstruktion och bedömning i tre skolor på basis av de prov deras elever skrivit som avslutning på ett avsnitt om periodiska systemet, joner och jonföreningar samt syror och baser. För det här delresultatet har vi använt oss av materialbaserade intervjuer – provfrågorna samt tre strategiskt utvalda elevers svar. Våra resultat visar att det inom två av skolorna fanns det inslag av kollegial provkonstruktion, antingen så att alla lärare bidrog med frågor som sedan utgjorde underlag till provet eller så att en lärare utarbetade ett förslag som kollegorna gav synpunkter på. På den tredje skolan skedde provkonstruktionen individuellt. Skriftliga prov förekom på alla skolor, laborationsprov på en av skolorna. Frågor med fasta svarsalternativ eller frågor med korta öppna svar dominerade. En lärare uppgav att hon prioriterade jonbindning och kovalent bidning medan tillämpningar (t.ex. försurning) var sådant hon utelämnade om det blev ont om tid. Övriga lärare uppgav inte några innehållsliga prioriteringar. Namn, begrepp och kemiska beteckningar framstår som viktigast att kunna utifrån prov och poängfördelning. I en skola finns även en förväntan på förståelse – som kommer till uttryck i prov med essäfrågor, där eleverna förväntas visa sin förståelse genom hur de uttrycker sig i skrift om begreppen. Alla provfrågor uppges vara lika viktiga/ingen tillmäts mer värde än någon annan, å ena sidan, samt att vilka poäng som helst duger för att nå godkänt – andelen poäng gäller. Men å andra sidan så signalerar ordningsföljden lätt i början, svårare i slutet (praxis) samt att en del frågor finns med för att ge svaga elever möjlighet att få poäng (”turpoäng” kontra ”riktiga poäng”). Detta kan förstås som ett lärar-/elevperspektiv dilemma. Ur ett elevperspektiv ska samma andel poäng resultera i samma vitsord. Ur ett lärarperspektiv kan olika kemikunskaper bli synliga i olika frågor och därmed värderas olika. Principerna för bedömning och betygssättning i relation till provet som vi urskiljt kan tolkas som influerade av en vardagsförståelse av normrelaterad bedömning. Betygen är dock bundna till klass/parallellklasser, påverkad av enskilda elever – framför allt gäller detta de elever som i Landsortsskolan fick ett lättare prov – och utan relation till psykometrisk provkonstruktion.
|
|
