| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Eriksson, Inger, 1952-, et al.
(författare)
-
Vilket kemiinnehåll görs tillgängligt i finlandssvenska och svenska klassrum? Kemitexter som redskap för naturvetenskapligt lärande
- 2010
-
Ingår i: Resultatdialog 2010. - Stockholm : Vetenskapsrådet. - 9789173071840 ; , s. 51-56
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svenska och finska (och finlandssvenska) elevers naturvetenskapliga prestationer uppvisar markanta skillnader i internationella mätningar som PISA. Mot bakgrund av att Finland och Sverige har ett till synes likartat skolsystem är det inte helt enkelt att förstå varför de finska och finlandssvenska eleverna presterar så mycket bättre än de svenska. Vad är det som skapar sådana skillnader? Många olika förklaringar har förts fram, tex i relation till lärarutbildning. Men vilket kemilärande möjliggörs i svenska och finlandssvenska undervisningspraktiker? Kemiinnehållet i läromedel från Sverige och Finland är i stort det samma och i finlandssvenska skolor fram till 2007 användes ofta svenska läromedel. I projektet genomfördes 20-40h videobandade klassrumsobservationer relaterade till kemiundervisningen i tre skolor vardera i Svenskfinland (2007-08) och Sverige (2009). Observationerna, kombinerade med intervjuer och dokumentationer, fokuserade periodiska systemet och kemiska bindningar. De första analyserna ger en bild av att det finns skillnader i innehållets behandling och vad som karaktäriserar de konstituerade undervisningspraktikerna i de båda länderna. I finlandssvenska skolor fokuseras t.ex. faktareproduktion (memorering), formelskrivning och detaljerade provfrågor, samma läromedel används i alla skolor. I svenska skolor betonas förståelse av vardagsfenomen, diskussioner och prov som skiljer på G, VG och MVG-frågor där G-frågor utgörs av enkla faktakunskaper. Undervisningen i de finlandssvenska skolorna framstår således som mera lika varandra medan undervisningen i de svenska skolorna uppvisar större variation gällande innehållets behandling och klassrumskommunikation.
|
|
| 4. |
- Lindberg, Viveca, 1954-, et al.
(författare)
-
Formativ bedömning : Utmaningar för undervisningen
- 2019
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2000-talet har frågan om formativ bedömning förts fram som ett av de mer kraftfulla pedagogiska/didaktiska redskapen för att främja elevers lärande. Fler och fler forskare, skolpolitiker, utbildningsledare och lärare framställer formativ bedömning som nästintill en mirakelkur.Det går nästan att säga att formativ bedömning idag uteslutande ses som en central del för och av elevers lärande. Men det som vanligen glöms bort eller i alla fall inte framhävs lika ofta och tydligt är att formativ bedömning också utgör en viktig förutsättning för lärares utveckling av undervisningen.I boken Formativ bedömning – utmaningar för undervisningen tar författarna på sig uppgiften att problematisera och utmana den dominerande relativt snäva uppfattningen om formativ bedömning. En del av kapitlen förhåller sig till formativ bedömning som ett gemensamt didaktiskt fenomen för all undervisning. Andra kapitel bygger på ämnesdidaktiska exempel. Boken syftar till att både kvalificera diskussionen om formativ bedömning och att diskutera vikten av en kvalificerad undervisning, därav titeln Formativ bedömning – utmaningar för undervisningen.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Lindberg, Viveca, 1954-, et al.
(författare)
-
Kunskapsprodukter för lärarprofessionen : skolforskningsinstitutets projekt 2016 och 2017
- 2023
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - 2000-9674 .- 2001-6131. ; 11:3, s. 58-84
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Syftet med denna artikel är att beskriva och diskutera vilka, för lärare, användbara ochrelevanta kunskapsprodukter som har genererats i 11 forskningsprojekt, finansieradeav Skolforskningsinstitutet och beviljade år 2016 och 2017. Forskningsfrågorna är: Vad iresultaten kan ses som kunskapsprodukter och vilken karaktär har dessa? På vilka sätt harlärare medverkat i processen att ta fram dessa kunskapsprodukter? Sammantaget har 55öppet tillgängliga granskade publikationer analyserats. Sex kvalitativt skilda kategorierav kunskapsprodukter har identifierats: 1) Kunnanden och förmågor, 2) Undervisnings- ochlektionsdesign, 3) Didaktiska exempel, 4) Redskap, 5) Processer och metaperspektiv och 6)Generella eller kontextuella förutsättningar. Graden av medverkan från lärares sida har varieratavsevärt; från en aktiv medverkan, där lärare och forskare samarbetar på likvärdigavillkor, till en låg grad, där lärare primärt fungerar som bollplank eller forskningsobjekt.
|
|
| 7. |
- Lindberg, Viveca, 1954-, et al.
(författare)
-
Sextio år av formativ bedömning
- 2019
-
Ingår i: Formativ bedömning. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127824874 ; , s. 18-34
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utgångspunkten för kapitlet är tidig utveckling av och forskning om formativ bedömning – den historiska bakgrunden till ett intresse för annan information om elevers prestationer än ett betygsresultat eller ett poängresultat. Centralt i kapitlet är att den information läraren får genom elevers prestationer också behöver användas för att utvärdera och utveckla undervisningen. Kapitlet syftar till att betona den dubbla funktionen hos feedback och utgör samtidigt en kritik mot den utbredda uppfattningen att återkoppling formuleras till eleverna för att de ska veta var de står i förhållande till målen och hur de ska arbeta för att nå målen. Författarna menar att innan feedback till eleven formuleras ska läraren först försäkra sig om att det inte är undervisningen som i första hand behöver utvecklas.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
-
Lärares bedömningsarbete
- 2018
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige hör till de länder i världen som bytt betygssystem oftast, vilket inneburit att vi vid ett flertal tillfällen satt rättssäkerheten gällande bedömning ur spel. Forskning visar nämligen att det tar lång tid att utveckla den förtrogenhet med betygsskala, mål, kriterier, kunskapsområden och nationella prov, som behövs för en välgrundad, likvärdig bedömning. Eftersom lärare vid betygsreformerna i praktiken gjorts till nybörjare i bedömningsarbetet, har utomstående aktörer fått utrymme att dominera debatten. Kritiken gällande felaktiga bedömningar och bristande likvärdighet har då oftast ensidigt riktats mot lärares bedömningsarbete, utan hänsyn till det sammanhang och system som arbetet ingår i. Boken Lärares bedömningsarbete vill balansera bedömningsdebatten genom att öka förståelsen för hur arbetet påverkas av avgörande faktorer som ligger utanför klasslärarens inflytande och ansvar. Boken vänder sig till lärare, lärarstudenter och beslutsfattare i syfte att belysa lärares förutsättningar och villkor för agens att bedriva ett professionellt bedömningsarbete.
|
|
