| 1. |
- Hirsh, Åsa, et al.
(författare)
-
Formativ bedömning på 2000-talet – en översikt av svensk och internationell forskning
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This systematic review maps and reports on 21st century Swedish and international research into the field of formative assessment in compulsory school. Our analysis shows that theoretical studies are increasingly positioning formative assessment as a context-bound social practice, rather than a set of general methods. Meanwhile a few large meta-studies, featuring remarkable effect sizes of increased learning on behalf of students, have contributed to policy decisions advocating large-scale implementation of formative assessment practices in many countries around the world. Researchers seem to agree that classroom implementation of formative assessment practices needs to be supported by processes in which professional learning is given space, but in reality such processes are often lacking. It has been seen that the lack of peer learning among teachers and school leaders often means that pseudo-formative practices evolve, where the understanding of formative assessment tends to be instrumental and linked to ritual work with a general method package. We have also seen that ICT-related tools for formative assessment are gaining ground. When formative assessment is regarded as time consuming from the teacher point of view, ICT tools are seen as one way to streamline instructional processes. It is evident in some of these studies that computers/mobile devices tend to be understood as independent actors, who in themselves are regarded as formative, i. e. as being the ones analysing students’ "learning" (answers to questions) and providing feedback. As a result, we predict that important issues for future research will concern, for instance, which type of feedback that can be provided by computers, and with what quality it can be provided. The consequence of digital tests and digital feedback for teachers’ professionalism is of course another important issue, since formative assessment serves to develop not only the students but also the teachers’ understanding of how learning processes can be customized to meet students’ needs. A third interesting question, linked to the former, concerns who develops the software used for this purpose. Generally, it can be concluded that empirical studies conducted at compulsory school level are few, and that we often rely on studies conducted in higher education when commenting on beneficial effects of formative assessment on student learning. Meta studies dealing with general effects of formative assessment are problematized, in part because the umbrella term formative assessment involves so many and disparate phenomena that it is problematic to speak of one overall effect. Swedish research into formative assessment is rather scarce, especially considering how large impact formative assessment as a set of methods/approaches seems to have in Swedish schools. Nevertheless, the results from the various Swedish studies point to a certain coherence. Studies of documentation, mainly through individual development plans, dominate the research field, along with a few classroom studies of teachers’ formative assessment work. There are also studies that focus on national - and to some extent local/municipal - governance of the school, and the consequences of various types of control for teachers’ assessment work. The need for different types of studies that include the perspectives of multiple levels of actors, is evident: a collaboration between research based on qualitative and quantitative data are needed. Intervention studies that measure the impact of different aspects of formative assessment need to be complemented by studies of how teachers, principals and local/municipal policy levels analyse and use assessment information to shape the instructional processes that will ultimately lead to increased learning/higher goal attainment among students. In addition, surveys and studies of Swedish teacher training would be desirable, given that international research shows that too few educators within teacher education programs have the in-depth knowledge required for adequately making teacher students assessment literate. Our review also shows that a very small percentage of studies take the students' perspective, wherefore we know very little about how they perceive and are affected by various methods which are classified as formative assessment.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Lindberg, Viveca, 1954-, et al.
(författare)
-
Att ge röst åt de yngre barnen : en kartläggning i nio kommuner läsåret 2014-2015
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under läsåret 2014-2015 kartlades nio kommuners arbete med på vilka sätt elever i förskoleklass till årskurs 3 'ges röst' i skolan. I var och en av kommunerna genomfördes fokusgrupp intervjuer med nyckelpersoner representerade administrativ/pedagogisk ledning och verksamma pedagoger. Inför intervjuerna ombads kontakpersonen i var och en av kommunerna aända in sådan dokumentation eller mallar för dokumentation som de ansåg vara av relevans för projektet. Fokusgruppsntervjuerna baserades dels på den dokumentaiton vi fått in, dels på de erfarenheter de olika typerna av deltagare hade av skolornas arbete med att ge röst åt de yngre barnen. Vidare analsyerades styrdokument, myndigheters uppföljnings- och utvärderingsrapporter samt viss tidigare forskning inom området. Resultatet av studien visar dels att yngre elevers inflytande och delaktighet i skolans verksamhet vanligen relateras till rådsfunktioner såsom klass- och elevråd, matråd etc. och att inflytande gäller val mellan förutbestämda alternativ. Det är ovanligare att elever får inflytande över innehållet i skolarbetet - däremot kan de få välja i vilken ordning de ska göra olika uppgifter. Medverkande kommuner efterfrågar redskap med vilka de kan arbeta med elevers reella inlytande och delaktighet i klass.
|
|
| 4. |
- Lindberg, Viveca, 1954-, et al.
(författare)
-
Formativ bedömning på 2000-talet : En översikt av svensk och internationell forskning
- 2015
-
Ingår i: Forskning och skola i samverkan – Kartläggningar av forskningsresultat med relevans för praktiskt arbete i skolväsendet. - Stockholm : Vetenskapsrådet. - 9789173072625 ; , s. 105-109
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I översikten redovisas läget i Sverige och internationellt med avseende på 2000-talets forskning kring formativ bedömning i relation till grundskolan. Analysen visar att teoretiska studier i hög utsträckning positionerar formativ bedömning som en kontextbunden social praktik, snarare än en uppsättning generella metoder. Samtidigt har storskaliga metastudier som presenterar anmärkningsvärda effektstorlekar på ökat lärande hos elever lett till att man på policynivå fattat beslut om storskalig implementering i klassrum världen över, vilket i sin tur bidragit till att formativ bedömning blivit ett koncept som anammats som ett generellt metodpaket. Empiriska studier genomförda i grundskolemiljö är få, och ofta stödjer man sig på studier genomförda i högre utbildning då man uttalar sig om gynnsamma effekter på lärande. Metastudier som uttalar sig om generella effekter av formativ bedömning problematiseras, bland annat för att paraplybegreppet formativ bedömning innefattar så många och disparata företeelser att det är närmast omöjligt att uttala sig om en samlad effekt. På frammarsch är IKT-relaterade studier, där teknologi i sig betraktas som formativ och i viss mån som ersättande läraren. Det svenska forskningsfältet är oerhört knapphändigt, i synnerhet med tanke på hur stort genomslag formativ bedömning som en uppsättning metoder/arbetssätt fått i den svenska skolan. Behovet av olika typer av studier som innefattar flera nivåer av aktörer är påtagligt.
|
|
| 5. |
- Lindberg, Viveca, 1954-, et al.
(författare)
-
Svensk forskning om formativ bedömning i grundskolan – en översikt
- 2019
-
Ingår i: Formativ bedömning. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127824874 ; , s. 134-175
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kapitlet baseras på en uppdatering av en omfattande översikt av formativ bedömning i nationell och internationell forskning från 2015 avseende grundskolan. Huvudfokus för kapitlet är på de svenska studierna. För kapitlet har översikten kompletterats med studier publicerade efter 2015.
|
|
