| 1. |
-
Att utveckla forskningsbaserad undervisning : analyser, utmaningar och exempel
- 2019
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boken handlar om forskning med och av lärare för hållbar utveckling av undervisning. Kapitlen bidrar med att lyfta fram didaktiska utmaningar och lösningar för att utveckla vetenskapliga förhållningssätt för undervisningsutvecklande forskning baserade på exempel och analyser som representerar olika skolämnen, skolformer och lärarutbildningen. Boken skiljer sig från övriga inom området genom bredden i hur detta kan göras och i relation till att flera nivåer i utbildningssystemet och ämnen är representerade.Tretton av bokens sjutton kapitel är skrivna av forskare (nuvarande eller pensionerade) från SU och de representerar fem institutioner: IPD, HSD, MND, Matematiska och SpecPed. Övriga kapitel representerar ett urval av de nätverk som byggts kring den här typen av forskningsintressen över tid.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Eriksson, Inger, 1952-, et al.
(författare)
-
Vilket kemiinnehåll görs tillgängligt i finlandssvenska och svenska klassrum? Kemitexter som redskap för naturvetenskapligt lärande
- 2010
-
Ingår i: Resultatdialog 2010. - Stockholm : Vetenskapsrådet. - 9789173071840 ; , s. 51-56
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svenska och finska (och finlandssvenska) elevers naturvetenskapliga prestationer uppvisar markanta skillnader i internationella mätningar som PISA. Mot bakgrund av att Finland och Sverige har ett till synes likartat skolsystem är det inte helt enkelt att förstå varför de finska och finlandssvenska eleverna presterar så mycket bättre än de svenska. Vad är det som skapar sådana skillnader? Många olika förklaringar har förts fram, tex i relation till lärarutbildning. Men vilket kemilärande möjliggörs i svenska och finlandssvenska undervisningspraktiker? Kemiinnehållet i läromedel från Sverige och Finland är i stort det samma och i finlandssvenska skolor fram till 2007 användes ofta svenska läromedel. I projektet genomfördes 20-40h videobandade klassrumsobservationer relaterade till kemiundervisningen i tre skolor vardera i Svenskfinland (2007-08) och Sverige (2009). Observationerna, kombinerade med intervjuer och dokumentationer, fokuserade periodiska systemet och kemiska bindningar. De första analyserna ger en bild av att det finns skillnader i innehållets behandling och vad som karaktäriserar de konstituerade undervisningspraktikerna i de båda länderna. I finlandssvenska skolor fokuseras t.ex. faktareproduktion (memorering), formelskrivning och detaljerade provfrågor, samma läromedel används i alla skolor. I svenska skolor betonas förståelse av vardagsfenomen, diskussioner och prov som skiljer på G, VG och MVG-frågor där G-frågor utgörs av enkla faktakunskaper. Undervisningen i de finlandssvenska skolorna framstår således som mera lika varandra medan undervisningen i de svenska skolorna uppvisar större variation gällande innehållets behandling och klassrumskommunikation.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Lindberg, Viveca, 1954-, et al.
(författare)
-
Forskningsbaserad undervisning - en inramning
- 2019
-
Ingår i: Att utveckla forskningsbaserad undervisning. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127824898 ; , s. 16-28
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 2011 ska undervisningen i skolan enligt skollagen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Under lång tid handlade lärarnas uppdrag om att undervisa ett givet, det vill säga i läroplanen, utpekat stoff. För dagens lärare gäller att de både ”måste veta mer om kunskapande praktiker såväl som om ämnesspecifika förmågor och olika ämnesspecifika sätt att kunna” (Carlgren, 2015, s. 31). Ett sådant arbete ställer nya krav på lärarna, men även på övriga involverade.Diskussionen om praktiknära forskningsbaserad utveckling av undervisningen adresseras ofta i relation till specifika ansatser, exempelvis aktionsforskning, design- eller utvecklingsforskning, lesson respektive learning studies. Även om en ofta använd gemensam benämning för ansatserna är praxisnära forskning finns det ändå skillnader. Främst handlar de om vems frågor som adresseras och vem som ansvarar för designen, genomförandet, analysen och rapportering av studierna, det vill säga om arbetsfördelningen mellan forskare och lärare i relation till projektets olika delar. Mångfalden av svar visar att den klassrumsverksamhet – undervisning – som lärarna ska hantera är komplex, men också att det finns olika alternativ. Kapitlet inleds med förutsättningar på olika nivåer för praxisnära forskning och ställningstaganden som styr olika modeller för denna typ av forskning och avslutas med en introduktion till bokens övriga kapitel.
|
|
