| 1. |
- Broberg, Åsa, et al.
(författare)
-
Introduktion. Om kvinnors yrkesutbildning i samhällshistoriska sammanhang
- 2022
-
Ingår i: Å. Broberg, V. Lindberg & G-B. Wärvik (red). Kunskapstraditioner och yrkeskunnande. Kvinnors yrkesutbildning i historisk belysning.. - : Makadam Förlag. - 9789170613890
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Ambitionen för antologin är att ge en bred bild av framväxten av yrkesutbildningar, framför allt i Sverige, vilka historiskt sett har dominerats av kvinnor. Antologin består av nio artiklar som beskriver grundläggande yrkesutbildningar för kvinnor inom områdena hushåll, textil, omvårdnad och estetik. Ett av kapitlen berör huslig yrkesutbildning inom en specifik finlandssvensk institution, Högvalla seminarium och husmodersskola. Den forskning som finns om kvinnors yrkesutbildning i Sverige domineras av studier av högskolans olika professionsutbildningar, såsom sjuksköterskeutbildningar och folk-/grundskolelärarutbildningar. Kännetecknande för den är disciplinärt bred och återfinns inom till exempel didaktik, ekonomi/ekonomisk historia, kulturvetenskap, modevetenskap och pedagogik. Vad gäller Finland finns det en del studier av den grundläggande yrkesutbildningens framväxt. Dessa studier gäller främst finskspråkiga sammanhang. Dessa studier har utgjort viktiga källor för författarna i den här antologin. Syftet för det inledande kapitlet är att skapa ett sammanhang för antologin genom att belysa dels flickornas andel i tidig yrkesutbildning, dels bredden i det kunnande som – i Sverige – ryms under det breda paraplyet huslig utbildning. Utöver detta ges en kort sammanfattande presentation av vart och ett av de nio artiklarna.
|
|
| 2. |
- Broberg, Åsa, 1971-, et al.
(författare)
-
Kvinnors yrkesutbildning: en osynlig historia
- 2022
-
Ingår i: Å. Broberg, V. Lindberg & G-B. Wärvik (red). Kunskapstraditioner och yrkeskunnande: Kvinnors yrkesutbildning i historisk belysning. - Göteborg : Makadam. - 9789170613890
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Denna artikel handlar om hur utbildningar som historiskt riktades till kvinnor kom att formeras i förhållande till samhällelig utveckling. Den studerade tidsperioden sträcker sig från 1800-talet till efterkrigstidens framväxande välfärdsstat. Översiktligt behandlas tre huvudområden inom kvinnors yrkesutbildning: hushåll, textil och vård. Kapitlet ger en bild av de samhälleliga behov och motiv som utbildning för kvinnor blev en del av. Ett verksamhetsteoretiskt perspektiv synliggör kvinnors tidiga yrkesutbildningar som en viktig del i flera betydande samhällsprocesser, som fattigdomsbekämpning, arbetsmässig differentiering och socialpolitik. Kvinnors yrkesutbildning kan också kopplas till förskjutningar av ansvar för grundläggande behov från individen och kärnfamiljen till samhällsinstitutioner samt för produktion och privatekonomi i relation till samhällsekonomisk utveckling. Trots detta är det ett föga studerat område. Med denna ingång söker kapitlet, mot bakgrund av utredningar och befintlig forskning, föreslå nya utgångspunkter för en yrkesutbildningshistorisk forskning som i större utsträckning inkluderar kvinnors yrkesutbildning.
|
|
| 3. |
- Fejes, Andreas, 1977-, et al.
(författare)
-
Yrkesdidaktisk forskning in i framtiden
- 2017
-
Ingår i: A. Fejes, V. Lindberg & G-B Wärvik (red). Yrkesdidaktikens mångfald. - Stockholm : Lärarförlaget. - 9789188149213 ; , s. 269-275
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
-
Kunskapstraditioner och yrkeskunnande : Kvinnors yrkesutbildning i utbildningshistorisk belysning
- 2022
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- En vanlig föreställning om kvinnors yrkesutbildning i Sverige är att den instiftades under 1970-talet, då den sociala sektorn med vård och barnomsorg byggdes ut i stor skala och yrkesutbildningen integrerades i gymnasieskolan. De utbildningar som numera utgör en del av högre utbildning har uppmärksammats i forskningen, medan den grundläggande yrkesutbildning för kvinnor som växte fram under 1800-talets senare hälft i huvudsak är osynlig. Detta kan åtminstone delvis förklaras med att dessa utbildningar inte erkänts som yrkesutbildningar. Redan på 1860-talet grundades hushållsskolor i de nordiska länderna och blev snabbt etablerade. Hushållsskolorna erbjöd specialiseringar till flera yrken och kom därmed att fungera som ett slags paraply för utbildning till olika yrkesområden. De husliga utbildningarna har således haft en avgörande betydelse för kvinnors yrkesutbildning i Sverige. I denna bok beskrivs kvinnliga yrkesutbildningar inom områdena hushåll, textil, omvårdnad och estetik. De flesta av de nio artiklarna berör förhållanden i Sverige, men även nordiska utblickar förekommer. Varje artikel bidrar med en historisk skildring av antingen en utbildning eller ett utbildningsområde från olika tidsperioder. Några artiklar fokuserar på yrkeskunnande och yrkeslärande, medan andra betonar mer övergripande strukturella aspekter på utbildning för kvinnor. Sammantaget ger antologin en bred bild av de kunskapstraditioner och yrkesutbildningar som format kvinnors yrkeskunnande.
|
|
| 5. |
- Lindberg, Viveca, et al.
(författare)
-
Samverkan skola – arbetsliv i svensk yrkesutbildning 1970-2011
- 2017
-
Ingår i: 7de Nordiska Läroplansteoretiska Konferensen.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Genom 1990-talets reformering av gymnasieskolan förlängdes utbildningstiden för yrkesprogrammen från 2 till 3 år. Ändå minskade tiden för yrkesämnena. Inför den senaste reformeringen av gymnasieskolan (SOU 2008:27) sades att omfattningen av den tid som ägnas åt de ämnen som ger programmet dess karaktär, karaktärsämnena skulle öka och att omfattningen av övriga ämnen historiskt sett successivt ökat på bekostnad av karaktärsämnena. Arbetsplatsförlagd utbildning om minst 15 veckor infördes 1994 som ett obligatoriskt inslag. Men hur har samverkan sett ut från det att yrkesutbildningen integrerades i gymnaseskolan 1970? Och hur har tiden fördelats och organiserats i relation till de tre nationella läroplaner för grundläggande yrkesutbilding som tills vidare utvecklats? Syftet med vårt bidrag är att granska läroplanerna från 1970 (Gy-70), 1994 (Lpf-94) och 2011 (Gy 2011) med avseende på fördelningen mellan allmänna/gymnasiegemensamma ämnen och yrkesämnen. Ytterligare ett syfte är att belysa hur samverkan mellan skola och arbetsliv har tagit form i relation till dessa läroplaner. I vårt bidrag visar vi hur de tagit form med hjälp av exempel från två yrkesområden: vård och omsorg och textilt arbete, och de benämningar som använts för dessa utbildningar (linjer/program) i de tre läroplanerna.
|
|
| 6. |
- Lindberg, Viveca, et al.
(författare)
-
Vad är ett yrkesämne?
- 2017
-
Ingår i: A. Fejes, V. Lindberg & G-B Wärvik (red). Yrkesdidaktikens mångfald. - Stockholm : Lärarförlaget. - 9789188149213 ; , s. 23-58
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
-
Yrkesdidaktikens mångfald
- 2017
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Antologin syftar till att synliggöra kunskapsområdet yrkesdidaktik för såväl yrkesverksamma lärare och skolledare på yrkesprogrammen som för yrkeslärarprogrammets studenter, lärarutbildare och handledare. Författarna lyfter centrala och aktuella frågor om yrkeskunnandets innehåll och genomförandet av yrkesundervisning i skola och arbetsliv, yrkeskunnandets innehåll i perspektiv av pågående förändringar i arbetslivet samt bedömning av yrkeskunnande i och utanför skolan.
|
|
