| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Lindgren, Monica, 1958, et al.
(författare)
-
Explorativ design för lärande i doktorandseminarier
- 2017
-
Ingår i: Högskolepedagogisk konferens i Göteborg (HKG 2017).
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund Forskarskolan CUL vid Göteborgs universitet är indelad i fem forskningsteman som spänner över olika ämnesdiscipliner och vetenskapsområden. Idén med forskningstema är att ge möjligheter till utveckling av en kreativ forskningsmiljö över fakultetsgränserna. Varje tema leds av två forskare vars uppgift är att stödja doktoranderna i deras utveckling samt lägga grunden till ett långsiktigt fakultetsövergripande samarbete kring utbildningsvetenskapliga frågor. Inom temat Utbildning, undervisning och lärande med inriktning mot kultur och estetik studeras estetiska och praktiknära ämnen och läroprocesser i förskola, grundskola och gymnasieskola, men även barns och ungas vardagskulturella uttryck i en alltmer globaliserad och digitaliserad värld. Doktorander och forskare från konstnärliga, utbildningsvetenskapliga och humanistiska fakulteten är aktiva i temat. Verksamheten inriktas mot reguljära doktorandseminarier men även öppna seminarier och konferenser arrangeras inom ramen för temat utifrån aktuella frågor och texter inom ramen för forskningsintresset. Under år 2016 och 2017 har temat experimenterat med seminarieform. Seminarier och öppna minikonferenser har designats utifrån en explorativ design, där seminarieform har designats och gestaltats på skilda sätt. Syftet har varit att skapa en kreativ forskningsmiljö och samtidigt utveckla och studera design för undervisning i högre utbildning generellt. Tidigare forskning har bland annat pekat på makthierarkier i forskningsseminarier (Cronqvist & Maurits, 2016), något som kan motverka den kreativa miljö som eftersträvas inom temat. Syfte och frågeställningar Konferensbidraget syftar till att diskutera frågan om formens betydelse för utveckling och lärande i högskolepedagogisk undervisningskontext, i detta fall forskarutbildning. Med ett antal exempel, hämtade från CUL-temat Kultur och estetiks verksamhet under år 2016 och 2017, ställs följande specifika frågeställning för bidraget: Hur kan formen för doktorandseminarier designas explorativt? Metod och teori Teoretiskt och metodologiskt tas avstamp i teorier om design för lärande (Rostwall & Selander, 2010) samt Levines (2014) teori om sociala arrangemang och ”affordances”. Metodologiskt bygger studien på självkritisk reflexiv etnografi. Som temaledare är vi själva en del i den sociala praktik som CUL-temat utgör, och konstruerar således också själva denna praktik i produktionen av data. Därigenom ställs stora krav på en hög grad av självprövning, och i summering och analys av fältanteckningar, observationer, samtal och doktorandreflektioner har vi försökt att utveckla ett självkritiskt förhållningssätt kring egna förgivettagna föreställningar (Alvesson, 2003) genom att tillsammans pröva olika typer av tolkningar. Vid konferenspresentationen kommer analysen av tre case från temaverksamheten att presenteras och det preliminära resultatet lyftas till diskussion kring såväl forskarutbildning som högre utbildning generellt.
|
|
| 7. |
- Lindgren, Monica, 1958, et al.
(författare)
-
Musikalisk ämneskunskap i förändring - didaktiska utmaningar.
- 2014
-
Ingår i: NÄD, Nationell ämnesdidaktisk konferens, Göteborg 2014.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den svenska lärarutbildningen har sedan mitten på 1900-talet varit föremål för omfattande reformeringar. När det gäller musiklärarutbildningen så har en rad utbildnings- och kulturpolitiska reformer legat till grund för försök att implementera nytänkande i takt med samhällets utveckling och därigenom öka förutsättningarna för en slags musikalisk medborgerlig yttrandefrihet. Där 1950-talets reformer lade vikt vid en demokratisering av bildning vad gäller musikkulturella värden, fokuserades i 1970-talets reformer en breddning av musikgenrer i syfte att utmana konstmusikens hegemoni och möta ungdomsmusiken. Tiden efter 1995 har beskrivits som tredje positionens musikpedagogik, en pedagogik som utgår från kulturella omvärderingar och mediers utbredning. Här handlar det exempelvis om digitaliseringen av musikområdet men också om en breddning av musikbegreppet som sådant. Didaktiska modeller grundade i en stark idétradition om musikens performativa sida kan ses som en av de utmaningar som dagens musiklärarutbildning har att brottas med. Idag kan vi konstatera att barn och unga lär sig kommunicera med hjälp av musik via helt andra kompetenser och på helt andra "scener" än de gängse, vilket måste ses som utmanande för dagens musiklärare. Mot bakgrund av förändrade tekniska möjligheter diskuterar nu forskare nya innebörder i begrepp som musikalisk kreativitet, musiklyssning och musikskapande. Med empiriska exempel hämtade från aktuella forskningsprojekt kring grundskolans musikundervisning kommer ett antal frågor kring dagens och morgondagens musiklärarutbildning att diskuteras. Vilka är framtidens utmaningar inom ämnesdidaktisk undervisning och forskning i musik?
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Nakeva von Mentzer, Cecilia, et al.
(författare)
-
Computer-assisted intervention for children with hearing impairment : Cognitive factors and phonological change
- 2013
-
Ingår i: CHSCOM2013. - : Linköping University Electronic Press.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Thirty-two children with hearing impairment (HI) using cochlear implants (CI) and/or hearing aids (HA), and sixteen with normal hearing (NH) participated in a computer-assisted intervention study that focused on perceiving and memorizing phonemic sounds. The first purpose was to study cognitive abilities in NH and HI children, how they related to phonological processing skills (PhPS) pre intervention and to phonological growth post intervention. The second purpose was to analyze children’s performance at different fine-grained levels of phonological processing, i.e. how they manipulated, stored and produced phonological entities of different size with or without semantic content. This was put in relation to children’s type of auditory stimulation (electrical; bilateral CI, bimodal: CI + HA and acoustical; bilateral HA). Results showed significant correlations between complex working memory and PhPS in children with HI but not in children with NH. This suggests different cognitive strategies in the children when dealing with phonological processing tasks. Poor phoneme discrimination was the strongest predictor of phonological growth in the children with HI as a function of training. Thus, the computer-assisted program was beneficial for HI children with weak initial phoneme discrimination skills. Children with CI showed reduced performance at fine-grained levels of receptive phonological processing but not on expressive phonological lexical tasks.
|
|
