| 1. |
- Kallioinen, Petter, et al.
(författare)
-
Semantic Processing in Deaf and Hard-of-Hearing Children : Large N400 Mismatch Effects in Brain Responses, Despite Poor Semantic Ability
- 2016
-
Ingår i: Frontiers in Psychology. - London : Frontiers Media SA. - 1664-1078. ; 7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Difficulties in auditory and phonological processing affect semantic processing in speech comprehension for deaf and hard-of-hearing (DHH) children. However, little is known about brain responses related to semantic processing in this group. We investigated event-related potentials (ERPs) in DHH children with cochlear implants (CIs) and/or hearing aids (HAs), and in normally hearing controls (NH). We used a semantic priming task with spoken word primes followed by picture targets. In both DHH children and controls, cortical response differences between matching and mismatching targets revealed a typical N400 effect associated with semantic processing. Children with CI had the largest mismatch response despite poor semantic abilities overall; Children with CI also had the largest ERP differentiation between mismatch types, with small effects in within-category mismatch trials (target from same category as prime) and large effects in between-category mismatch trials (where target is from a different category than prime), compared to matching trials. Children with NH and HA had similar responses to both mismatch types. While the large and differentiated ERP responses in the CI group were unexpected and should be interpreted with caution, the results could reflect less precision in semantic processing among children with CI, or a stronger reliance on predictive processing.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Uhlen, Inger, et al.
(författare)
-
Using a multi-feature paradigm to measure mismatch responses to minimal sound contrasts in children with cochlear implants and hearing aids
- 2017
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Psychology. - Oxford, UK : Blackwell Publishing. - 0036-5564 .- 1467-9450. ; 58:5, s. 409-421
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Our aim was to explore whether a multi-feature paradigm (Optimum-1) for eliciting mismatch negativity (MMN) would objectively capture difficulties in perceiving small sound contrasts in children with hearing impairment (HI) listening through their hearing aids (HAs) and/or cochlear implants (CIs). Children aged 5-7 years with HAs, CIs and children with normal hearing (NH) were tested in a free-field setting using a multi-feature paradigm with deviations in pitch, intensity, gap, duration, and location. There were significant mismatch responses across all subjects that were positive (p-MMR) for the gap and pitch deviants (F(1,43) = 5.17, p = 0.028 and F(1,43) = 6.56, p = 0.014, respectively) and negative (MMN) for the duration deviant (F(1,43) = 4.74, p = 0.035). Only the intensity deviant showed a significant group interaction with MMN in the HA group and p-MMR in the CI group (F(2,43) = 3.40, p = 0.043). The p-MMR correlated negatively with age, with the strongest correlation in the NH subjects. In the CI group, the late discriminative negativity (LDN) was replaced by a late positivity with a significant group interaction for the location deviant. Children with severe HI can be assessed through their hearing device with a fast multi-feature paradigm. For further studies a multi-feature paradigm including more complex speech sounds may better capture variation in auditory processing in these children.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Fredriksson, Maria, 1979-, et al.
(författare)
-
«Man blir lite osäker på om man gör rätt» – En studie om pedagogers arbete med flerspråkighet i förskolan
- 2019
-
Ingår i: Nordisk Barnehageforskning. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 1890-9167. ; 18:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Hur pedagoger i förskolan samtalar om sitt arbete med barns modersmål och vad som fokuseras i samtalen presenteras och diskuteras i denna artikel. Artikelns resultat bygger på en analys av samtal som hållits i tre arbetslag samt i en fokusgrupp där samtliga arbetslag ingått, totalt består deltagarna av två barnskötare och sex förskollärare. Utgångspunkterna är att flerspråkighet är att betrakta som en kompetens och en tillgång samt att pedagoger i förskolan har en betydelsefull roll för barns möjligheter att utveckla sin flerspråkighet. Teoretiskt och metodologiskt vilar studien på en retorisk ansats inom vilken Billigs begrepp ideologiska dilemman har använts som analysverktyg. I analysen framträdde fyra innehållsteman där både strategier i arbetet med barns flerspråkighet stod i fokus samtidigt som dilemman och osäkerheter med desamma framträdde. Studien visar ett komplext arbete där pedagoger, förutom det rent språkliga, ställs att hantera frågor som exempelvis likvärdighet, politik och kulturella uttryck.
|
|
| 8. |
- Mellroth, Elisabet, et al.
(författare)
-
En forskningscirkel för lärare om särskild begåvning i matematik
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en rapport från en forskningscirkel med syfte att fördjupa lärares kunskaper kring teorier om matematisk begåvning, och att leda lärarna i att vetenskapligt utforska sin egen praktik gällande att identifiera och stödja matematiskt begåvade elever. Genom utökad kunskap om matematisk begåvning och genom olika identifieringsmetoder kunde lärarna ana vilka elever som var matematiskt begåvade. Dock var ingen helt säker på att alla identifierade elever var matematiskt begåvade eller att de hade hittat alla begåvade elever. För att stödja de matematiskt begåvade i det vanliga klassrummet lades stor vikt på uppgifter. Lärarna observerade hur två utprövade uppgifter fungerade för identifierade respektive icke-identifierade elever. Identifierade elever upplevde båda uppgifterna mer positivt, de icke-identifierade blev mer positiva till framförallt den ena uppgiften efter att ha arbetat med den. Vi har bekräftat att fortbildning inom matematisk begåvning underlättar för läraren i arbetet med att upptäcka de matematiskt begåvade. Arbetet i forskningscirkeln indikerar även att den typ av uppgifter som användes, tilltalar matematiskt begåvade elever och verkar ha en positiv effekt gällande intresse och glädje för matematik även för de elever som inte blev identifierade.
|
|
