| 1. |
- Jönsson, Bo AG, et al.
(författare)
-
Tidstrender för och halter av perfluorerade alkylsyror (PFAAs) i serum samt ftalatmetaboliter och alkylfenoler i urin hos unga svenska män och kvinnor– Resultat från den fjärde uppföljningsundersökningen år 2013
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund:Studier av tidstrender är viktiga för riskvärdering, för att följa resultat av interventioner och för åtgärder för att minska exponeringen. Studiens huvudsyfte har varit att undersöka halter och tidstrender för perfluorerade kemikalier i serum samt ftalatmetaboliter och alkylfenoler i urin hos unga män och kvinnor. För detta har vi tidigare valt att använda oss av mönstringsundersökningen, som de flesta svenska män hittills har genomgått vid omkring 18 års ålder. När mönstringen nu slopats har vi istället samlade in prover från gymnasieelever i den sista årskursen. Vi utökade även studien så både kvinnor och män nu studeras.Metoder:Unga personer från fem olika år har hittills studerats. År 2000 samlades serumprover från 274 mönstrande och urinprover från 234, år 2004 samlades serum- och urinprover från 200 mönstrande, år 2006 serumprover från 200 mönstrande och åren 2009-2010 (benämns som 2010 i den fortsatta rapporten) serumprover från 100 mönstrande och urinprover från 314 samt slutligen år 2013 serum och urinprover från 107 kvinnliga och 97 manliga gymnasieelever i tredje årskursen. I den nu aktuella uppföljningen analyserades 15 perfluorerade alkylsyror (PFAAs) i serum, 10 ftalatmetaboliter från fem olika ftalater, fyra alkylfenoler av vilka tre var bisfenoler samt triklosan i urin. Dessutom analyserades metaboliterna till pesticiderna klorpyrifos (triklorpyridinol ,TCP) och gruppen pyretroider (3-fenoxibensoesyra, 3-PBA) samt 1-hydroxypyren en biomarkör för PAH exponering i urin. Bisfenol A analyserades även i 258 urinprover från 2010. Samtliga analyser utfördes med vätskekromatografi kopplat till en tandem masspektrometer. Trender analyserades med Jonckheere-Terpstra testet och skillnader mellan grupper med Mann-Whitneys U test.Resultat:Halterna av de flesta PFAAs i serum verkade minska mellan 2010 och 2013. De kreatininjusterade halterna för MEP, MBP, MBzP och MEHP för åren 2000, 2004, 2010 och 2013 visade alla en sjunkande trend. Dessutom visade inte halterna av diisononylftalatmetaboliterna en ökande trend vilket hade förväntats från andra studier. Halterna av BPA verkade minska relativt kraftigt mellan 2010 och 2013 vilket så vitt vi vet är den första tidstenden för denna substans.
|
|
| 2. |
- Larsson, Kristin, et al.
(författare)
-
Tidstrender av kemiska ämnen i barns urin och utvärdering av förskoledamm som exponeringskälla
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I en tidsserie av kemiska ämnen i urin från fyraåriga barn i Stockholm samlades urinprov in 2015 från 113 barn och analyserades för ftalater, bisfenoler och bekämpningsmedel. Resultaten jämfördes med urinprov insamlade 1998-2000 från en jämförbar grupp fyraåringar. Halter av BPA och metaboliter till idag tillståndspliktiga ftalater var signifikant lägre i urinproven från 2015, medan halterna av metaboliter till en ftalat som fortfarande används i stor utsträckning (DiNP) var högre 2015.I studien utvärderades även förekomsten av ftalater, alternativa mjukgörare, bisfenoler, fosforbaserade och bromerade flamskyddsmedel i damm från förskolor, samt faktorer av betydelse för dammhalterna av dessa ämnen. Byggnadsår och förekomst av vissa produkter, som skummadrasser, elektronik och PVC-golv, samvarierade med halter av vissa mjukgörare och flamskyddsmedel i damm.Barns exponering för de undersökta ämnena via dammintag beräknades och jämfördes med hälsobaserade riktvärden. Exponeringen för de undersökta ämnena via damm i förskolan underskred i samtliga fall de hälsobaserade riktvärdena. Exponeringen via intag av damm på förskolan uppskattades motsvara 2-27% av barnens totala intag (baserat på urindata) av olika ftalater och BPA.Halter av mjukgörare och BPA i damm samvarierade inte med halter av motsvarande metaboliter i urin från förskolebarn, vilket talar för att andra källor än förskoledamm är viktigare för den totala exponeringen för dessa ämnen. Däremot observerades signifikanta korrelationer mellan vissa flamskyddsmedel i damm och handavstrykningsprov från förskolebarn, vilket reflekterar betydelsen av kemikalier i damm för hand-till-mun exponering
|
|
| 3. |
- Littorin, Margareta, et al.
(författare)
-
Analyser av pesticider i urin hos skånska kvinnor 2010
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Såväl allmänbefolkning som vissa yrkesarbetande grupper exponeras för kemiska bekämpningsmedel (BM), allmänbefolkningen främst genom födan. Analys av exponeringsbiomarkörer för BM i t ex urin ger ett tillförlitligt mått på den aktuella kroppsbelastningen och utgör ett gott komplement till andra sätt att uppskatta befolkningens exponering. Arbets- och miljömedicin och Avd för Arbets- och miljömedicin i Lund har med Naturvårdsverkets stöd tidigare undersökt halter av BM i dygns- alternativt morgonurin hos olika befolkningsgrupper i Skåne. Nu har rester av BM undersökts i morgonurinprov från 128 kvinnor (43-60 år) i Skåne. Medelålders kvinnor är en grupp som konsumerar förhållandevis mycket frukt och grönt, den livsmedelsgrupp som bidrar mest till exponeringen för BM. Deltagarna besvarade också enkäter med frågor om livsstil och fyllde i en matdagbok.Vi undersökte rester i urinen av fungiciderna mankozeb, prokloraz och tiabendazol, herbiciderna 2,4-diklorfenoxiättiksyra och 4-klor-2-metylfenoxiättiksyra, insekticiderna klorpyrifos och flera pyretroider samt retarderingsmedlen klormekvat och mepikvat. Analysmetodernas detektionsgränser var mellan 0,1 och 1,0 ng/mL.Samtliga biomarkörer kunde påvisas. Särskilt anmärkningsvärt var den utbredda exponeringen för retarderingsmedel, för mankozeb och klorpyrifos. Metaboliten TCP från klorpyrifos låg också förhållandevis högt i jämförelse med vuxna och barn i andra länder (USA, Costa Rica, Nicaragua). Vi fann högre halt av TCP hos vegetarianer.Olika biomarkörer för BM förekom i litet högre halter när kvinnorna konsumerat relativt mycket grönsaker, frukt/bär, spannmålsprodukter, salladsblad eller kaffe dagen innan urinprovet. Till exempel var resterna av tiabendazol högre hos de kvinnor som intagit citrusfrukter eller bananer dagen innan. Frukten behandlas i producentlandet med tiabendazol inför lagring och transport. Som vi sett i tidigare undersökta grupper var ETU-halterna i urinproven högre hos de som konsumerat vin före provet. Modersubstansen mankozeb används frekvent vid vinodling.De univariata jämförelserna mellan olika undergrupper ger indikationer på samband men djupare penetration av materialet behövs för säkra slutsatser. Med hänsyn till att många analyser gjorts finns också en risk för slumpmässiga fynd. Sammantaget utgör en biologisk övervakning som denna ändå en bas för fortsatt förståelse av bekämpningsmedlens roll för miljön och oss människor.
|
|
| 4. |
- Norén, Erika, et al.
(författare)
-
Tidstrender för ftalater, bisfenoler, polyaromatiska kolväten (PAH:er) och triklosan i urinprov hos unga män och kvinnor – Resultat från fyra undersökningar mellan år 2000 - 2013
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Befolkningen exponeras dagligen för en mängd olika miljögifter via föroreningar i utomhusmiljön, ämnen i byggnadsmaterial samt vid konsumtion av livsmedel och andra produkter. Halter av ämnen som kan medföra en risk för miljö eller hälsa mäts och kontrolleras till viss mån i miljön och i de flesta produktgrupper genom stickprov. Hur höga halter av dessa ämnen som kommer in i kroppen hos människor studeras inte lika mycket. I denna studie har halter av biomarkörer från vanligt förekommande ämnen i grupperna ftalater, bisfenoler, polyaromatiska kolväten (PAH) och triklosan analyserats i urin från unga män och kvinnor i Skåne som ett mått på exponeringen. Fokus har även varit på tidstrender genom statistisk analys av halterna vid fyra olika provtagningsår mellan år 2000 och 2013. De ämnen och utvalda biomarkörer som ingick i analysen var DEHP (MCMHP), DIDP (MCINP), DPHP (MPHHP), DINCH (MOINCH), bisfenol A (BPA), 2,2-bisfenol F (2,2-BPF), 4,4-bisfenol F (4,4-BPF), bisfenol S (BPS), fenantren (1-PH), pyren (2-OH-PH) och triklosan (TCS). Studien ska ses som ett komplement till den tidigare publicerade rapporten av Jönsson et al. (2014).Utvalda exponeringsbiomarkörer för samtliga ämnen gick att detektera i prover från alla provtagningsår utom 2,2-BPF som endast förekom i koncentrationer över LOD i enstaka urinprover år 2004 - 2013. Vanligast förekommande och högst halter var det för biomarkörerna för triklosan, bisfenol A och ftalaterna DEHP och DPHP. Dock minskade både medel- och mediankoncentrationerna av dessa ämnen över tid, med en signifikant nedåtgående trend för DEHP. Den alternativa mjukgöraren DINCH som är en ersättare för ftalater hade främst halter under LOD de första två åren men en tendens till ökning över tid med mediankoncentrationer över LOD både år 2009 och 2013. Övriga biomarkörer förekom i halter över LOD, men låga koncentrationer, och ingen tydlig trend syntes över tid.Resultatet visar en del exponeringstrender som tycks reflektera utfasning av vissa uppmärksammade ämnen. De utfasade ämnena har dock ersatts av nya snarlika ämnen, exempelvis mjukgöraren DINCH som i denna studie ser ut att öka.
|
|
| 5. |
- Norén, Erika, et al.
(författare)
-
Tidstrender för urinhalter av bekämpningsmedelsrester hos unga män – Resultat från fyra undersökningar mellan 2000 - 2013
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The increased use of synthetic chemicals in society poses possible harmful risks for the environment and human health. There are difficulties in predicting and evaluating consequences and effects of long-time exposure of different chemicals. Biomonitoring is one way to observe the level of exposure in the human population.Agricultural pesticides are a widely used group of chemicals to which we are mainly exposed by occupation or by diet. Long-term exposure to pesticides might have a negative impact on human health, especially in children and foetuses, due to genotoxic, neurotoxic and endocrine disrupting characteristics of many pesticides.This study focuses on the exposure assessment of 14 different metabolites from about 20 pesticides in urinary samples. The pesticides and their biomarkers of exposure included in the analysis were the fungicides thiabendazole (OH-T), pyrimetanil (OH-P), tebuconazole (TEB-OH), mancozeb and several ethylenebisdithiocarbamates (ETU), propineb (PTU), the insecticides chlorpyrifos (TCP), some pyrethroid insecticides, which have the same corresponding biomarkers (3-PBA, DCCA), and some specific pyrethroid biomarkers (4F-3-PBA, CFCA), the herbicides 2,4-dichlorophenoxyacetic acid (2,4-D) and 2-methyl-4-chlorophenoxyacetic acid (MCPA) and the growth regulators chlormequat (CCC) and mepiquat (MQ). The samples were collected years 2000, 2004, 2009 and 2013 from young men in the enrolment for military service in the south of Sweden. The last year of measurement (2013) both young men and women in upper secondary school were included. All samples were analysed in 2016 with liquid chromatography-tandem mass spectrometry (LC/MS/MS). The emphasis of the statistical analysis was temporal trends between the years 2000 and 2013.The highest concentrations were found for TCP and CCC in all samples from all four years. In general, the concentrations were below the levels seen in previous studies of other Swedish populations.The only increasing trend near significance was that for TCP, although the increasing gradient was fairly low ( = 0,28). The concentrations of CCC decreased over the years, but not statistically significantly so. The biomarkers 3-PBA, 2,4-D, DCCA and MQ were detected above the limit of detection (LOD), but in fairly low concentrations in the majority of samples and without significant trends. The remaining residues were mainly below the LOD and could not be further statistically analysed.
|
|
