| 1. |
- Teigland, Robin, et al.
(författare)
-
Investigating the Uppsala Biotech Cluster : Baseline Results from the 2004 Uppsala Biotech Cluster Survey
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Just 65 kilometers to the north of Stockholm, Sweden, the Uppsala region has beenincreasingly receiving worldwide recognition during the past five years as a strongand dynamic cluster in the field of biotechnology. In 2003, Vinnova and theVinnväxt Program awarded Uppsala BIO – the Life Science Initiative a package offinancial support for a period of ten years to further support the region’sdevelopment and competitiveness. Uppsala BIO contracted CIND to facilitate inthis process, and one of CIND’s first activities was to conduct the 2004 UppsalaBiotech Cluster Survey. This survey was designed to gain an understanding of thecurrent “state of affairs” in the Uppsala biotech cluster, and selected survey resultsare presented in this report.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Berg, Lotta, et al.
(författare)
-
Minkhållning i Sverige
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten är framtagen av SLUs vetenskapliga råd för djurskydd i syfte att utvärdera djurvälfärden hos minkar inom svensk pälsdjursproduktion och bedöma om den vetenskapliga litteraturen ger stöd för att produktionen, så som den bedrivs i dag, ger djuren möjlighet att bete sig naturligt. Minkar som föds upp för pälsproduktion i Sverige måste hållas och skötas enligt Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2012:14) om uppfödning och hållande av pälsdjur. Rapporten har tagits fram på uppdrag av Jordbruksverket som en del i ett regeringsuppdrag om minkhållning. Den beskriver minkens ursprung och domesticering, naturligt beteende hos vild mink, inhysning och skötsel vid pälsuppfödning, onormalt beteende, miljöberikningar, smittskydd, förekommande sjukdomar och avlivningsmetoder. I rapporten ges rekommendationer baserat på tillgänglig vetenskaplig litteratur, och behov av framtida forskning identifieras.Minken är en opportunistisk köttätare som behöver äta relativt ofta. I pälsdjursproduktionen tillämpas i princip fri tillgång på foder till digivande honor och växande valpar men inför parningssäsongen innebär den fria tillgången ökad risk för komplikationer vid valpningen på grund av övervikt hos honan. Fodringen behöver därför anpassas under vintern för att minska risken för feta honor och därmed ökad dödlighet vid valpningen. Neddragen fodertillgång kan orsaka frustration som då visar sig i beteendestörningar. Olika aspekter på utfodring bör därför beaktas i framtida forskning. Den vilda minken lever solitärt under stora delar av året, dock kan en till flera honor leva inom en hanes revir. I pälsdjursproduktionen bör därför vuxna minkar hållas individuellt, undantaget är växande ungminkar som med fördel kan hållas tillsammans. Att hålla två minkar tillsammans är det vanligaste, dock fungerar det att hålla tre ungminkar i etagebur om de ges extra foder och god tillsyn. Grupper med fler än tre djur bör undvikas då riskerna för aggression ökar. En lya fastsatt utanpå buren är viktigt för alla minkar året runt då de naturligt vilar mycket i sina bohål, samt även för att minkhonan ska kunna ta hand om de outvecklade ungarna första tiden efter födelsen. I fångenskap används halm för att skapa ett varmt bo under den kalla årstiden samt för att bygga ett bo för ungarna under uppfödningsperioden.Systematisk genetisk selektion för önskat beteende (temperament) förbättrar välfärden hos minken. Systemet tillämpas på svenska gårdar genom att minkar som uppvisar rädsla eller stress selekteras bort vid avelsurvalet. Urvalet av avelsdjur görs kontinuerligt från det att valparna föds, då reproduktion, valpöverlevnad och temperament registreras tidigt och är viktiga parametrar att ta hänsyn till i urvalet. Det slutliga urvalen sker på hösten då längd, vikt och pälsegenskaper graderas. Ju tidigare dessa urval görs desto tidigare kan utfodringen anpassas för att undvika att avelsdjuren blir överviktiga under hösten. Det är viktigt att aveln inte resulterar i för stora djur, då detta kan leda till välfärdsproblem i framtiden.Mink i vilt tillstånd använder vatten i sin jakt på bytesdjur, men är inget vattenlevande djur, per se. Badvatten till mink bedöms däremot vara en positiv berikning, dock inte vetenskapligt belagt, som ett grundläggande beteendebehov. Forskning visar att beteendestörningar kan förebyggas genom att minkarna ges fri tillgång på foder, hålls i etageburar med bolåda, hyllor, strömedel och berikningar som byts ut regelbundet. I svenska djurskyddsföreskrifter ingår dessa som krav för hållande av mink för pälsdjursproduktion. Mer kunskap behövs för hur ofta berikningar bör skiftas.Djurvälfärd i samband med livdjurstransport och avlivning av mink lyfts fram som angelägna forskningsområden. En snabb avlivning vid hemmaburen bedöms vara det bästa ur djurvälfärdssynpunkt. För att minska risken för spridning av sjukdomar bör importerade minkar hållas i karantän och hög biosäkerhet tillämpas på gården.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Blomberg, Lars, et al.
(författare)
-
Electric Field Diagnostics in the Jovian System : Brief Scientific Case and Instrumentation Overview
- 2006
-
Ingår i: Proceedings of the 6th IAA International Conference on Low-Cost Planetary Missions. ; , s. 335-340
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Jovian plasma environment exhibits a variety of plasma flow interactions with magnetised as well as unmagnetised bodies, making it a good venue for furthering our understanding of solar wind - magnetosphere / ionosphere interactions. On an overall scale the solar wind interacts with the Jovian magnetosphere, much like at Earth but with vastly different temporal and spatial scales. Inside the Jovian magnetosphere the co-rotating plasma interacts with the inner moons. The latter interaction is slower and more stable than the corresponding interaction between the solar wind and the planets, and can thus provide additional information on the principles of the interaction mechanisms. Because of the wealth of expected low-frequency waves, as well as the predicted quasi-static electric fields and plasma drifts in the interaction regions between different parts of the Jovian system, a most valuable component in future payloads would be a double-probe electric field instrument. Recent developments in low-mass instrumentation facilitate electric field measurements on spinning planetary spacecraft, which we here exemplify.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Forslund, Anders, et al.
(författare)
-
Flykting- och anhöriginvandrades etablering på den svenska arbetsmarknaden, IFAU Rapport 2017:14
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi beskriver arbetsmarknadsetablering och integration i Sverige på kort och lång sikt för invandrare från länder utanför västvärlden. Analysen omfattar huvudsakligen flykting- och anhöriginvandring under perioden 1990–2014. Mönstren för första kontakter med och etablering på arbetsmarknaden varierar med konjunkturläget, ursprungsland och med andra bakgrundsfaktorer. Men det huvudsakliga budskapet är att inträdesprocessen är långsam och att sysselsättning och inkomster av arbete även på lång sikt är lägre för invandrade relativt genomsnittet i arbetskraften i stort. Mönstren är på sikt påtagligt stabila för personer som kommit under olika tidsperioder och förutsättningar. Antalet jobb före det ”första riktiga” arbetsmarknadsinträdet är begränsat, och den första arbetsgivarkontakten är för många en väg till en mer stabil anställning. De första jobben återfinns jämförelsevis ofta i små låglöneföretag, som över tid koncentrerats mer till tjänstesektorn. Vi diskuterar också tänkbara effekter av olika politiska reformer och insatser.
|
|
| 10. |
- Gustafsson, Ulf, 1976-, et al.
(författare)
-
The effect of acute myocardial ischemia on the rotation axis of the left ventricle
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Introduction: We have developed a method to assess the axis around which the left ventricle (LV) rotates. The aim was to assess the effect of acute regional ischemia on the otation axis. Method: Mid‐LAD occlusion was induced in six anesthetised pigs and echocardiographic images were recorded at baseline and after LAD occlusion. The rotation axis was calculated at three different levels of the LV throughout the cardiac cycle. Results: The direction of the rotation axis was significantly changed (p<0.01) after LAD occlusion, being directed towards the ischemic area. AV‐plane displacement was significantly reduced (p<0.05) during ischemia. No significant difference in twist or otation amplitudes was found. Conclusion: This new method of assessing rotational function seems as sensitive as AV‐plane displacement and superior to traditional rotation and twist parameters in detecting dysfunction in acute ischemic myocardium. The rotation axis method has the advantage of potentially identifying areas with dysfunction.
|
|
