| 1. |
- Berg, Lotta, et al.
(författare)
-
Minkhållning i Sverige
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten är framtagen av SLUs vetenskapliga råd för djurskydd i syfte att utvärdera djurvälfärden hos minkar inom svensk pälsdjursproduktion och bedöma om den vetenskapliga litteraturen ger stöd för att produktionen, så som den bedrivs i dag, ger djuren möjlighet att bete sig naturligt. Minkar som föds upp för pälsproduktion i Sverige måste hållas och skötas enligt Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2012:14) om uppfödning och hållande av pälsdjur. Rapporten har tagits fram på uppdrag av Jordbruksverket som en del i ett regeringsuppdrag om minkhållning. Den beskriver minkens ursprung och domesticering, naturligt beteende hos vild mink, inhysning och skötsel vid pälsuppfödning, onormalt beteende, miljöberikningar, smittskydd, förekommande sjukdomar och avlivningsmetoder. I rapporten ges rekommendationer baserat på tillgänglig vetenskaplig litteratur, och behov av framtida forskning identifieras.Minken är en opportunistisk köttätare som behöver äta relativt ofta. I pälsdjursproduktionen tillämpas i princip fri tillgång på foder till digivande honor och växande valpar men inför parningssäsongen innebär den fria tillgången ökad risk för komplikationer vid valpningen på grund av övervikt hos honan. Fodringen behöver därför anpassas under vintern för att minska risken för feta honor och därmed ökad dödlighet vid valpningen. Neddragen fodertillgång kan orsaka frustration som då visar sig i beteendestörningar. Olika aspekter på utfodring bör därför beaktas i framtida forskning. Den vilda minken lever solitärt under stora delar av året, dock kan en till flera honor leva inom en hanes revir. I pälsdjursproduktionen bör därför vuxna minkar hållas individuellt, undantaget är växande ungminkar som med fördel kan hållas tillsammans. Att hålla två minkar tillsammans är det vanligaste, dock fungerar det att hålla tre ungminkar i etagebur om de ges extra foder och god tillsyn. Grupper med fler än tre djur bör undvikas då riskerna för aggression ökar. En lya fastsatt utanpå buren är viktigt för alla minkar året runt då de naturligt vilar mycket i sina bohål, samt även för att minkhonan ska kunna ta hand om de outvecklade ungarna första tiden efter födelsen. I fångenskap används halm för att skapa ett varmt bo under den kalla årstiden samt för att bygga ett bo för ungarna under uppfödningsperioden.Systematisk genetisk selektion för önskat beteende (temperament) förbättrar välfärden hos minken. Systemet tillämpas på svenska gårdar genom att minkar som uppvisar rädsla eller stress selekteras bort vid avelsurvalet. Urvalet av avelsdjur görs kontinuerligt från det att valparna föds, då reproduktion, valpöverlevnad och temperament registreras tidigt och är viktiga parametrar att ta hänsyn till i urvalet. Det slutliga urvalen sker på hösten då längd, vikt och pälsegenskaper graderas. Ju tidigare dessa urval görs desto tidigare kan utfodringen anpassas för att undvika att avelsdjuren blir överviktiga under hösten. Det är viktigt att aveln inte resulterar i för stora djur, då detta kan leda till välfärdsproblem i framtiden.Mink i vilt tillstånd använder vatten i sin jakt på bytesdjur, men är inget vattenlevande djur, per se. Badvatten till mink bedöms däremot vara en positiv berikning, dock inte vetenskapligt belagt, som ett grundläggande beteendebehov. Forskning visar att beteendestörningar kan förebyggas genom att minkarna ges fri tillgång på foder, hålls i etageburar med bolåda, hyllor, strömedel och berikningar som byts ut regelbundet. I svenska djurskyddsföreskrifter ingår dessa som krav för hållande av mink för pälsdjursproduktion. Mer kunskap behövs för hur ofta berikningar bör skiftas.Djurvälfärd i samband med livdjurstransport och avlivning av mink lyfts fram som angelägna forskningsområden. En snabb avlivning vid hemmaburen bedöms vara det bästa ur djurvälfärdssynpunkt. För att minska risken för spridning av sjukdomar bör importerade minkar hållas i karantän och hög biosäkerhet tillämpas på gården.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Forslund, Anders, et al.
(författare)
-
Flykting- och anhöriginvandrades etablering på den svenska arbetsmarknaden, IFAU Rapport 2017:14
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi beskriver arbetsmarknadsetablering och integration i Sverige på kort och lång sikt för invandrare från länder utanför västvärlden. Analysen omfattar huvudsakligen flykting- och anhöriginvandring under perioden 1990–2014. Mönstren för första kontakter med och etablering på arbetsmarknaden varierar med konjunkturläget, ursprungsland och med andra bakgrundsfaktorer. Men det huvudsakliga budskapet är att inträdesprocessen är långsam och att sysselsättning och inkomster av arbete även på lång sikt är lägre för invandrade relativt genomsnittet i arbetskraften i stort. Mönstren är på sikt påtagligt stabila för personer som kommit under olika tidsperioder och förutsättningar. Antalet jobb före det ”första riktiga” arbetsmarknadsinträdet är begränsat, och den första arbetsgivarkontakten är för många en väg till en mer stabil anställning. De första jobben återfinns jämförelsevis ofta i små låglöneföretag, som över tid koncentrerats mer till tjänstesektorn. Vi diskuterar också tänkbara effekter av olika politiska reformer och insatser.
|
|
| 4. |
- Häggström, Margaretha, 1962, et al.
(författare)
-
Att undervisa i hållbar utveckling - Relationellt perspektiv
- 2022
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur kan lärare arbeta med hållbar utveckling i en tid då globala kriser och klimatförändringar väcker både rädsla och oro? Och hur kan elever samtidigt känna hopp inför sin framtid och sitt vuxna liv? Dessa frågor är utgångspunkt för det utvecklings- och forskningsprojekt som utgör basen i denna bok. Du får följa med i berättelser som lärare och elever skapat tillsammans för att utveckla kunskap om social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Boken redogör för de pedagogiska utgångspunkterna, men ger också rikligt med praktiska exempel på metoder och former för undervisning i och genom demokratiska och relationella förhållningssätt. Du får konkreta tips på hur du kan integrera hållbar utveckling i undervisningen. Såväl kritiska aspekter som lärdomar och möjligheter lyfts fram. I centrum står eleven och läraren utifrån det relationspedagogiska perspektivet. Att undervisa i hållbar utveckling: Relationellt perspektiv vänder sig till lärarstudenter och verksamma lärare i årskurs F-6. Bokens syfte är att inspirera, stödja och utgöra diskussionsunderlag i skolans arbete med miljöperspektivet och hållbar utveckling.
|
|
| 5. |
- Jönsson, Sandra, et al.
(författare)
-
Det finns inget mera svenskt än IKEA, men vi är alla lika olika
- 2012
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ska ledarskap betraktas som en företeelse som är flytande till sin karaktär och som ändrar form beroende på trender och sammanhang eller finns det distinkta drag i hur ledarskap och chefskap utvecklas? En del forskare hävdar att det finns en universell ledarstil som är effektiv oavsett den kulturella kontexten (Arvonen and Ekvall, 1999), medan andra påstår att ledarskap är kulturellt betingat (Hofstede, 1980; 2001). Den ökande globaliseringen har medfört ett behov för organisationer att förstå ”nationella” särdrag för att effektivt bedriva verksamhet i olika länder, vilket har lett till växande intresse för korskulturella managementstudier. Genom denna typ av studier finns det en risk att det signaleras ett statiskt förhållningssätt till begreppet ”kultur” som ofta tenderar att överordna ett västerländskt perspektiv över andra.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Lindqvist, Janne, 1969-, et al.
(författare)
-
Temaintroduktion: Aristoteles Retoriken
- 2014
-
Ingår i: Rhetorica Scandinavica. - 1397-0534 .- 2002-7974. ; :68, s. 6-7
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Lindqvist, Olav, 1961-
(författare)
-
Att leva med kroppsliga förändringar vid obotlig cancersjukdom med fokus på prostatacancer : ”jag är frisk – bortsett från att jag har cancer som är dödlig, men det är liksom en annan sak”
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The overall aim of this thesis is to illuminate and describe bodily changes and problems in incurable cancer, with focus on prostate cancer, from the patient’s perspective. The thesis consists of four papers, each of which illuminates various aspects of the phenomenon studied. The study population consisted of 24 participants, three women with different cancer diagnoses in the palliative phase, and 21 men with hormone refractory prostate cancer (HRPC) and skeletal metastases. Data are based on interviews (papers I–IV) and a quality of life questionnaire (paper I). The study design is cross-sectional (papers I–III) and longitudinal (paper IV). Qualitative description, descriptive statistics, phenomenological hermeneutics, and analysis of discourse were used to analyze data. The findings of study I show that the dominating symptoms for the men with HRPC (n=20) were pain and fatigue, and three different variants of each problem were described. The men said that changes in their sex life were not an extensive problem, even if it was scored as such. The symptoms differed in occurrence, extent, and meaning between the men, and were not necessarily experienced as problems. In study II, pain and fatigue were again the most prominent problems in men with HRPC (n=18), but pain and fatigue were seen to have different meanings. Pain was seen as synonymous with cancer. Pain can be alleviated, but it is a threat, both now and in the future, and symbolizes a painful death. Fatigue was viewed as a hindrance in the present. It was experienced as less threatening than pain, but as something that cannot really be changed. Fatigue represents the natural course death will take, as eventually sleep into death. An important finding of study II is that one meaning of bodily problems is to live in a cyclical movement of losing and reclaiming wellness. Understanding, and, to some extent, being in control of, bodily problems makes it possible to experience wellness. When the bodily problems increase or change, or when new problems appear or become a hindrance in the daily life, the experience of being ill returns. The findings of study III show that one meaning of fatigue in patients with cancer in the palliative phase (n=4) is a lived bodily experience of approaching death. This can be understood through the paradox of struggling against fatigue, and hoping to overcome it, yet expecting failure. The body, through fatigue, signals to the person that death is approaching, but the person is not yet “ready”. Paper IV shows that the way two of the men with HRPC talked about the past, present, and future changed during the disease trajectory. In the first interview, the men were open towards both the past and the future, while just before death, their narration was totally dominated by the concrete experience of the illness. The past became the past in the illness and not in life, and the present was flooded with extensive bodily changes. Also, the future had shrunk, although it also had been transferred to beyond death. Pain, fatigue, nausea, and other bodily problems figured largely in this change. This thesis provides important insights into the phenomenon of bodily changes when living with incurable cancer, with focus on prostate cancer. The thesis shows the connection between bodily changes and time, where different bodily changes have different meanings, and meanings seem to change during the illness trajectory (papers I–IV); and bodily changes close to death seem to take “all” time; what is left is the present filled with problems (paper IV). Further, it shows that bodily changes have a great influence on the cyclical movement between losing and reclaiming wellness in incurable cancer (paper II). The clinical implications of the thesis are that alleviation of pain and other bodily problems must be based on the meaning the patient gives the bodily changes taking place. That is, alleviation with the purpose to free time and to facilitate living in wellness as death is approaching.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
