| 1. |
- Bishop, Kevin, et al.
(författare)
-
EviWet: Evidensbaserat beslutsstöd för våtmarkers hydrologiska ekosystemtjänster
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vissa våtmarker kan jämna ut höga och låga vattenflöden i naturen, och därigenom mildra översvämningar och torka. Hur väl en våtmark förmår att dämpa extremflöden beror på var i naturen de ligger och vilken sorts våtmarkstyp det är. Vi vet för lite om våtmarkers hydrologiska egenskaper och betydelsen av placering i landskapet. Forskarna i EviWet har undersökt torvens vattenhållande förmåga, och därifrån skapat modeller för ekohydrologi, samt utvecklat beslutsstöd för operationell modellering. Projektet har finansierats med Formas medel för det Nationella forskningsprogrammet om klimat men administrerats av Naturvårdsverket.
|
|
| 2. |
- Janhäll, Sara, 1965-, et al.
(författare)
-
Utvärdering av städmaskiners förmåga att reducera vägdammsförrådet i gatu- och tunnelmiljöer i Trondheim
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att undvika överskridande av miljökvalitetsnormerna för partiklar (PM10) har Statens vegvesen Vegdirektoratet i Trondheim genomfört ett försök att rengöra en vägtunnel och en vägsträcka med tre olika städmaskiner för att minska mängden vägdamm. Ett stort antal andra tester redovisas i huvudrapporten, medan föreliggande rapport fokuserar på hur stort vägdammsförrådet varit före och efter städningen med olika maskiner i de olika miljöerna.Resultatet visar att städning minskar vägdammsförrådet effektivt i gatumiljö med två av de tre olika maskinerna, medan vägdammsförrådet ökar av städning i tunnelmiljö. En teori kan vara att detta kan bero på att även väggar och tak städas i tunnelmiljön, vilket skulle kunna medföra att städningen flyttar partiklar från tak och väggar till vägytan. Tunnelstädningen utförs med rengöringsmedel, vilket ger en annan kemisk miljö, som kan lösa upp vägdammet längre ner i texturen och tillgängliggöra det för provtagningsutrustningen.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Rudman, Ann, et al.
(författare)
-
Sjuksköterskor i frontlinjen av COVID-19 pandemin : vilka blev konsekvenserna? Teknisk rapport om enkät och datainsamling
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport summerar datainsamlingen som genomfördes av SCB (Statistiska centralbyrån) i projektet ”Sjuksköterskor i frontlinjen av COVID-19 pandemin: Vilka blev konsekvenserna?”. Projektet är finansierat av AFA försäkring (Diarienr 200311). I kapitel 1 beskrivs bakgrund till LUST (Longitudinell Undersökning om Sjuksköterskors Tillvaro) studien. I kapitel 2 beskrivs studien utifrån design, rekrytering och datainsamling. I kapitel 3 redovisas översikt över innehållet i enkäten som skickades ut studiedeltagarna. Projektet bedrivs på Högskolan Dalarna och inom ramen för Petter Gustavssons forskargrupp vid Karolinska Institutet.Sjuksköterskor har varit i frontlinjen av COVID-19-pandemin och de stressorer som de utsatts för i sitt arbete inom hälso- och sjukvården kan orsaka hälsoproblem. I föreliggande projekt har en nationell kartläggning av sjuksköterskors arbetssituation och hälsa under COVID-19 pandemin gjorts. Undersökningen är gjord utifrån de tre sjuksköterskekohorter som följts inom ramen för LUST-studien sedan 2002 (Gustavsson et al., 2013; Rudman, Hörberg, et al., 2020; Rudman et al., 2010). I LUST-studien har närmare 4500 sjuksköterskestudenter följts med uppföljande enkäter från deras utbildningstid 11 till 15 år efter examen. En uppföljande enkätundersökning genomfördes i september 2021 till januari 2022 vilket motsvarar 15 till 19 år efter examen. En speciellt anpassad enkät med relevans och aktualitet för arbetet under pandemin hade utvecklats gemensamt med forskare som har expertis gällande sjuksköterskor i olika verksamheter som belastats under COVID-19 pandemin. Enkäterna besvarades när pandemin pågått i ungefär ett år och nio månader.I samarbete med SCB har datainsamlingen genomförts som en postenkät med påminnelser och med möjlighet att besvara frågorna online. Svarsfrekvensen för enkätstudien blev 57% för hela undersökningen (för samtliga kohorter), vilket bedöms vara en hög svarsfrekvens med tanke på hur belastad sjuksköterskekåren har varit under COVID-19 pandemin.
|
|
