| 1. |
- Adelswärd, Viveka, et al.
(författare)
-
Samtal i samhället : på vems villkor
- 1997
-
Ingår i: Rhetorica Scandinavica. - 1397-0534 .- 2002-7974. ; :1, s. 38-43
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Det offentliga samtalets dynamik och förändring står i blickpunkten för projektet Samtal i samhället. På vems villkor? Forfattarnas intresse är att med dialogteoretiska och samtalsanalytiska begrepp och metoder studera dynamiken inom och mellan olika offentliga arenor. Delprojekten inriktar sig på diskurser där frågor om ansvar, säkerhet och risk, moral och politik står i fokus. Artikeln avslutas med en jämförelse mellan retorik och kommunikationsforskning.
|
|
| 2. |
- Forstorp, Per-Anders, et al.
(författare)
-
”Samtal i samhället: På vems villkor?”
- 1997
-
Ingår i: Rhetorica Scandinavica. - 1397-0534 .- 2002-7974. ; 1:97
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Kommunikation och rätt är ett ständigt aktuellt ämnesområde i såväl den vardagliga som den offentliga debatten och det är ett ämne där många har mycket bestämda synpunkter. Det kan exempelvis gälla frågor om vad man får och inte får säga i vissa rättsliga, politiska eller sociala sammanhang, hur man får säga vissa saker och framförallt hur man inte får säga dessa, samt frågor om vem eller vilka som har rätt att uttrycka någonting överhuvudtaget. Det handlar om rätten till det egna uttrycket och om normer för kommunikation men även om hur normer för interaktion i allmänhet kommuniceras. Inte minst syns detta intresse inom populärkulturen med det massiva publikstöd som finns för nästan allting som har med kriminalitet och rätt att göra, vare sig det tar formen av litteratur, film och TV eller dataspel. I denna samling essäer adresseras flera av dessa frågor på ett teoretiskt och empiriskt sätt. De teorier som berörs sträcker sig från Austin och talaktsteorin, till Bourdieu, Foucault och vidare till Lévinas. De empiriska områden som behandlas är olika situationer där paradoxer lyfts fram: t ex rättsliga situationer där ord står mot ord eller politiska situationer där man kan fråga sig rättvisan i att använda vissa ord. Den tänkta publiken för denna bok är människor som i sina studier, sin forskning eller i sin yrkesutövning kommer i kontakt med frågor om kommunikation och rätt och som vill ta del av några aktuella teoretiska och empiriska reflektioner. Essäerna presenterar inte forskningsresultat i den meningen att de leder till konkreta slutsatser och handfasta råd om hur man bör göra i vissa situationer, utan syftar snarare till att gå in i några olika debatter för att ställa frågor, presentera tolkningar och utveckla vilka problem som aktualiseras i dem. Värdet av ett sådant tillvägagångssätt blir troligen tydligast för den som vill bilda sig och fördjupa sin kunskap inom området.
|
|
| 3. |
- Larsson, Lina, 1973-
(författare)
-
Att mobilisera för framtiden : Anestesiläkares överrapporteringssamtal
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur skapar man en framtid för en patient som befinner sig i en mycket utsatt situation, medvetslös och uppkopplad till maskiner? Detta är något som iscensätts när anestesiläkare talar med varandra om patienter vid rapporteringen till och från jouren på en intensivvårdsavdelning. Avhandlingen visar hur anestesiläkarna arbetar med att skapa bilder av patienten genom numeriska värden, social information och sin egen kunskap om och erfarenhet av hur andra patienter utvecklats. I överrapporteringssamtalen framkommer anestesiläkarnas arbete med patienters vård och framtid. Dessa samtal analyseras i avhandlingen som rutinmässiga, arbetsinriktade samtal som iscensätter relationer till patienten, till vården, till anestiläkarnas kollegor och till den egna professionella identiteten. Samtalen karaktäriseras av en professionell riktadhet, där patienten handskas med som en representation, ett kunskapsobjekt och ett behandlingsprojekt.Avhandlingen bygger på fältarbete bland anestesiläkare vid ett större sjukhus samt på analys av sjutton bandinspelade överrapporteringssamtal. Studien är tvärvetenskaplig, med inspiration från medicinsk sociologi, kommunikationsstudier och teknik och vetenskapsstudier. I studiens första empiriska del analyseras samtalens inramning som en kommunikativ verksamhet, dess karaktär och relationer till anestesiläkarnas övriga arbete. I den andra delen fokuseras hur läkarna talar om patienterna och vården. Centrala begrepp för att förstå läkarnas samtal kring de svårt sjuka patienternas diagnoser och framtida utveckling är ’mobiliseringsvärde’ och’ livsapparat’.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
-
Svenskans beskrivning, 16. Volym 1 : Förhandlingar vid sammankomst för att dryfta frågor rörande svenskans beskrivning, Linköping den 22-23 oktober 1987
- 1987
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sextonde sammankomsten för svenskans beskrivning hölls i Linköping den 22 och 23 oktober 1987. Värdinstitutioner var Institutionen för Språk och Litteratur och Tema Kommunikation.Sammankomstens huvudtema var svenska språket i bruk, men i enlighet med traditionen var även andra områden inom forskningen kring svenskan företrädda. Antalet deltagare var c:a 175, och sammanlagt 38 föredrag hölls, varav tre plenarföreläsningar. Tre bidrag (Linda Jönsson: Polisrapporten - en skriven berättelse på talets grund, Godelieve Laureys: Rörelseverb i svenskan och holländskan och Tomas Riad: Reflexivitet och predikation) kommer att publiceras på annat sätt, medan övriga 35 bidrag finns i de två volymer som här föreligger.Organisationskommitten bestod, utom av utgivarna, av Mats Arwidson och Marianne Axelson. Vi tackar dem varmt för allt deras arbete före, under och efter sammankomsten. För hjälp med redigeringen vill vi tacka Elisabeth Andersson och Lotta Strand. Vi vill också framföra ett tack till Stiftelsen Tornbylyckorna-Lektorshagen i Linköping som gav ekonomiskt stöd till sammankomsten. Tryckningen av konferensvolymerna har möjliggjorts genom bidrag från HSFR (F 753/88).
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Andrén, Mats, et al.
(författare)
-
Striking the Balance between Formality and Informality in Safety-Critical Communication : The Case of Train Traffic Control Calls
- 2010
-
Ingår i: Journal of Pragmatics. - Amsterdam : Elsevier. - 0378-2166 .- 1879-1387. ; 42:1, s. 220-241
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Talk in safety-critical activities displays features that distinguish it from both ordinaryconversations as well as from other institutional talk, but it also shares some features with these.Formality and informality are both interactionally accomplished phenomena, but they are shapedthrough different sources. Safety rules and pre-printed forms constitute two sources offormalization, dictating how to carry out communicative exchanges in certain types of situations,irrespective of the more specific circumstances in individual cases. Sources of informalization arethe participants’ need to adapt to situation-specific communicative needs, but also, ironicallyenough, routinization itself.In contemporary literature, safety-critical talk tends to be treated either in terms of strictadherence to a formal code, where all informalities are seen as potential sources of accidents, orinformalization is treated as natural and inevitable, focusing on routine conditions where they areapparently harmless. In this paper, based upon detailed analysis of telephone calls between traindrivers and dispatchers on the Swedish railway network, we propose a middle ground. We suggest acontingent theory of formalization, identifying four main types of informalizations, as well asdiscussing when and why they may be harmless and when they may be detrimental.
|
|
| 8. |
- Andrén, Mats, et al.
(författare)
-
Striking the balance between formality and informality in safety-critical communication: Train traffic control calls
- 2010
-
Ingår i: Journal of Pragmatics. - : Elsevier BV. - 0378-2166. ; 42:1, s. 220-241
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Talk in safety-critical activities displays features that distinguish it from both ordinary conversations as well as from other institutional talk, but it also shares some features with these. Formality and informality are both interactionally accomplished phenomena, although shaped through different sources. Safety rules and pre-printed forms constitute two sources of formalization, dictating how to carry out communicative exchanges in certain types of situations, irrespective of the more specific circumstances in individual cases. Sources of informalization are the participants’ need to adapt to situation-specific communicative needs, both in terms of particular situations and in terms of recurrent types of situations. In contemporary literature, safety-critical talk tends to be treated either in terms of strict adherence to a formal code, where all informalizations are seen as potential sources of accidents, or informalization is treated as natural and inevitable, focusing on routine conditions where they are apparently harmless. In this paper, based upon detailed analysis of telephone calls between train drivers and dispatchers on the Swedish railway network, we propose a middle ground. We suggest a contingent theory of formalization, identifying four main types of informalizations, as well as discussing when and why they may be harmless and when they may be detrimental.
|
|
| 9. |
- Anward, Jan, et al.
(författare)
-
Om lexikaliserade fraser i svenskan
- 1975
-
Ingår i: Nysvenska studier : tidskrift för svensk stil- och språkforskning. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 0345-8768. ; 55-56, s. 77-119
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Man får anta att språkbrukaren har till sitt förfogande ett lexikon innehållande lexikaliska enheter (byggstenar) och en grammatik innehållande regler för hur meningar (el. andra större enheter) konstrueras med de lexikaliska enheterna som byggstenar. De lexikaliska enheterna är inte enstaka morfem; snarare är de stammar eller 'ord', där de senare kan vara grundord, avledningar, sammansättningar etc. (se t.ex. Linell, 1976). Många lexikaliska enheter är emellertid av fraskaraktär. I den här uppsatsen skall vi behandla vissa av dessa s.k. lexikaliserade fraser, varvid vi skall belysa en rad skillnader mellan, på den ena sidan, sådana lexikonlagrade 'fasta förbindelser' och, på den andra sidan, syntaktiska nykonstruktioner (jfr Jespersens (1924: 18 ff.) termer 'formulas' resp. 'free expressions').
|
|
| 10. |
|
|
