| 1. |
|
|
| 2. |
- Lundahl, Lisbeth, 1951-, et al.
(författare)
-
Framtiden i sikte : skolans stöd för ungas karriärlärande
- 2020. - 1:1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att navigera bland olika framtidsvägar är en avancerad uppgift för en tonåring, och detta blir extra tydligt i samband med gymnasievalet i nian. Valet rör i praktiken inte bara kommande utbildning utan också ett yrkes- och vuxenliv som ungdomarna blir del av först långt senare. I dag finns det dessutom ett rikhaltigt utbud av gymnasieskolor och gymnasieprogram som ofta är svårt att överblicka.Framtiden i sikte bygger på forskningsprojektet Lära för karriärvalet och handlar om stödet – såsom undervisning, vägledning och praktik – till grundskolans elever för att de ska göra välunderbyggda framtidsval. Boken betonar lärandeaspekterna av sådant stöd. Den analyserar hur skolans rektorer, lärare och vägledare arbetar med dessa frågor och vilka aktörer utanför skolan som engagerar sig. En central aspekt i boken gäller vilket innehåll som förmedlas till eleverna och vilka förutsättningar som ges för ett mer varaktigt lärande. Boken tar slutligen upp elevernas uppfattningar om vilket stöd de skulle behöva för framtidsvalen, och vilket stöd de faktiskt får.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Lundahl, Lisbeth, 1951-, et al.
(författare)
-
No particular way to go : careers of young adults lacking upper secondary qualifications
- 2017
-
Ingår i: Journal of Education and Work. - : Taylor & Francis. - 1363-9080 .- 1469-9435. ; 30:1, s. 39-52
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article aims to deepen understanding of the trajectories through school and into adulthood of people who did not attain valued qualifications from upper secondary school ('non-completers'), and explore the fruitfulness of careership theory for such analysis. It is based on interviews with 100 young Swedes: 81 non-completers and 19 who had attended special upper secondary schools catering for young people with mild cognitive disability. Their narratives portray sparse socio-economic resources and difficult family situations, learning problems and marginalisation processes in school. They commonly learned to perceive themselves as failures and 'different'. Framed by narrow horizons of action, these young people's careers were mostly characterised by enforced rather than self-initiated turning points. Often leading to unemployment and economic problems, leaving secondary school was less of a turning point than a continuation of failure, even if completing adult education and getting a job were regarded as self-initiated, positive shifts. We conclude that careership theory was useful for analysing and understanding the careers of the young people concerned. However, distinguishing between 'routines' and 'turning points' became especially difficult when studying lives of these young people hemmed in by sparser resources, fewer choices and less stable career trajectories than their peers.
|
|
| 5. |
- Lundahl, Lisbeth, 1951-, et al.
(författare)
-
Osäkra övergångar
- 2015
-
Ingår i: Resultatdialog 2015. - Stockholm : Vetenskapsrådet. - 9789173073059 ; , s. 107-116
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Var fjärde ung svensk (20-24 år) har saknar hel gymnasieutbildning. Projektet Osäkra övergångar handlar om karriärer i och efter ungdomsskolan för denna grupp unga och om lokala strategier och åtgärder för att förebygga skolmisslyckanden och underlätta övergångar till arbete och fortsatt utbildning. Det bygger på intervjuer med 100 unga vuxna och 45 kommunföreträdare i 20 kommuner, på enkäter och databasmaterial. Några slutsatser: Skolmisslyckandet är oftast en långvarig process där många faktorer bidrar. Skolan brister i att tidigt upptäcka och ge stöd för den unges inlärning, och att hantera mobbning och skolk, även om enskilda vuxna kan ha stöttat. På kommunnivå ses specialpedagogik och vägledning som prioriterade insatser, men man vet föga om deras omfattning och kvalitet. Lokala åtgärder för att underlätta ungas etablering uppvisar alltför stora skillnader. Särskilt i mindre kommuner är styrningen svag och resurserna små, även om ungdomsrelaterade problem kan vara betydande,
|
|
