| 1. |
- Högström Berntson, Jenny, 1974, et al.
(author)
-
Matturism och kulturarv: från foodies till honungskakor
- 2022
-
In: Matarvspodden.
-
Other publication (other academic/artistic)abstract
- I Matarvspodden möter moderatorn Lisa Haeger forskare och författare i spännande samtal om mat som kulturarv. I avsnitt 9 ger sig Matarvspodden in i matturismens värld och tittar på hur bakverk och mat används inom turistnäringen och varför en liten dansk ort är känd under namnet Honningskagernas by. Lisa Haeger lotsar oss tillsamman med Erik Lundberg, Centrum för turism, och Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet, in bland gamla recept, turistnäring och foodies.
|
|
| 2. |
-
Tourism, Knowledge and Learning
- 2022
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- This book contributes to the understanding of how tourism can be designed to provide conditions for learning. This involves learning for tourists, the tourist industry, public authorities and local communities. We explore how tourism, knowledge and learning can be used as means towards sustainable development through current, new or changed structures, concepts, activities and communication efforts. The book should be seen as both an inspiration for tourism actors (e.g. tourism attractions, policy makers and other industry actors). and a scholarly contribution to further research. A holistic approach distinguishes this book from most existing literature that focuses on separate units of tourism, for instance, personal or community well-being, nature-based tourism, cultural heritage tourism, or tourism that is a result of researchers's travels (so called scientific tourism). The various contributors to the book provide a range of perspectives and experiences, from social sciences with a focus on marketing, innovation management, human geography and environmental law, to arts and humanities with a focus on heritage studies, archaeology and photography, and, finally, to natural sciences with a focus on marine sciences.
|
|
| 3. |
- Persson, Maria, 1976, et al.
(author)
-
Kunskapsturism som kan utveckla besöksnäringen : #21 NYFIKEN
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Vilka är egentligen anledningarna till att vi reser? Nöjen, eskapism och avkoppling är starka ”hedoniska” (som ger oss njutning) resemotiv som utgör ryggraden för besöksnäring och turism. Andra mer ”eudaemoniska” resemotiv som lärande och personlig utveckling har hittills setts som mer perifera nischmarknader. Men en förändring är på gång. Klimatkrisen, frågor om samhälls- och hållbar utveckling, covid-pandemin och resenärer som är mer erfarna, kunniga och medvetna än någonsin tidigare håller på att ändra efterfrågan. Resenärerna önskar upplevelser som relaterar till de värderingar de har, man vill lära sig något och utvecklas som individer. Rapporten NYFIKEN handlar om turism som på olika sätt har lärande som syfte. Den summerar forskningsprojektet Kunskapsturism som attraktion och resurs som genomförts av forskare vid Centrum för turism, Göteborgs universitet. Projektet visar på att kunskap bör ses både som attraktion och som resurs för hållbar destinationsutveckling. Studien tar sin utgångspunkt i två typer av lärande: upplevelsebaserat och transformativt (begreppen förklaras närmare i kapitel 2). Då alltfler besökare efterfrågar lärandeupplevelser finns potential för destinationer att utveckla högkvalitativa kunskapsbaserade turismupplevelser och genom det bidra till hållbar utveckling. Kunskapsturism äger rum i både bebyggd miljö i form av museer, akvarier och djurparker, samt i natur-, kultur- och industrimiljöer som kulturarv, naturreservat och nationalparker. I rapporten ger forskarna tre exempel på upplevelsekoncept inom kunskapsturism: Biosfärområden, Marina kolonilotter och Scary seafood. Science tourism (vetenskapsturism) är en specifik form av kunskapsturism direkt eller indirekt kopplad till forskningsverksamhet. I vissa fall kan turister och besökare också bidra till forskningen genom sitt deltagande (så kallad medborgarforskning). Det är ett sätt att demokratisera kunskap genom att öppna upp i många fall sluten forskning och expertkunskap för att ge andra möjlighet att bidra till och också påverka vetenskaplig kunskap. Den globala utvecklingen och utmaningarna som följer av den ställer krav på nya strategier som främjar kunskapsutveckling om hållbar utveckling och kollektivt lärande. Detta är nödvändigt för att kunna transformera det globala turismsystemet till att gå i takt med FN:s Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen. De omfattar att hantera hot mot både klimat och biologisk mångfald, välfärd, säkerhet och demokrati. Genom att utveckla kunskapsturism kopplat till destinationer kan besöksnäringen bidra aktivt till ett mer hållbart samhälle. Centralt i detta är samskapande mellan olika aktörer. Det behövs en bredare och fördjupad samverkan mellan besöksnäringens medarbetare, akademin och offentlig sektor för att bygga förståelse, kunskap och färdigheter och för att utveckla koncept för kunskapsturism.
|
|
| 4. |
- Jernsand, Eva Maria, 1967, et al.
(author)
-
An Introduction: Tourism, Knowledge and Learning
- 2022
-
In: Tourism, Knowledge and Learning. - London and New York : Routledge. - 9781003293316 ; , s. 1-8
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- In this chapter, the editors of the book introduce the reader to learning in a sustainable tourism context. Learning and personal development have emerged as motivations and interests in tourism and travel, in line with societal and market changes. This transformation relates to, for instance, the climate crisis, the Covid-19 pandemic, rapid technological developments, and the fact that travellers are more experienced, knowledgable and aware. Learning and the collaborative production of knowledge is also seen as a necessity for dealing with threats to climate, biodiversity, welfare, security and democracy. The purpose of this book is to explore how tourism, knowledge and learning can be used as means towards sustainable development through current, new or changed structures, concepts, activities and communication efforts. In this first chapter, we also outline the main theoretical concepts of the book, and the conceptual, empirical and methodological contributions of each chapter.
|
|
| 5. |
- Brunklaus, Birgit, 1970, et al.
(author)
-
Turistens klimatpåverkan – modell och beräkning för Västsverige
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Sedan år 2000 har turismkonsumtionen i Sverige nästan fördubblats och exporten, det vill säga värdet av utländska besökares konsumtion i Sverige, har under motsvarande period ökat med 160 procent. Den nationella strategin för svensk besöksnäring har som vision att öka turistomsättning till 500 miljarder SEK till år 2020. Detta kommer att leda till en ökad påverkan på miljön, klimatet och samhället i stort. Ur ett hållbarhetsperspektiv innebär visionen därför stora utmaningar. I den här studien är fokus riktad mot miljön och mer specifikt klimatpåverkan. Ett tillvägagångssätt för att öka förståelsen är att beskriva hur turistens konsumentval påverkar klimatet, och beräkna turisters klimatpåverkan och ta fram nyckeltal mer specifikt för turister i Västsverige.Modell och klimatberäkningar: För att beräkna turisters klimatpåverkan under sitt besök i Västsverige inkluderas i denna rapport följande fyra moment: transport t/r till Västsverige, kost, logi och aktiviteter. Valet av de fyra kategorierna är kopplat till vad en turist konsumerar under ett besök i Västsverige, men också ett resultat av tillgången till data (dvs. tidigare LCA-studier och klimatdata) för tjänster och produkter som påverkar klimatet. En s.k. modulbaserad ansats har valts för studien. Statistisk data från SCB (2014), IBIS (2013), Turistrådet Västsverige (f.d. Västsvenska turistrådet) och Handelns Utredningsinstitut (f.d. Turismens utredningsinstitut) har använts för varje modul (transport, logi, aktiviteter och kost). Dessa data kallas för förgrundsdata.För att beräkna klimatpåverkan för varje enskild modul krävs s.k. bakgrundsdata. Här används LCA-databaser (t.ex. ecoinvent inom transport), klimatberäkningar (framförallt för hotell), miljö- och energiredovisningar som översätts till klimatdata (framförallt för aktiviteter) eller LCA-studier som översättas till maträtter (framförallt inom kost). Modellen är utformad för att fungera på både lokal och nationell nivå eftersom den är baserad på existerande turiststatistik (som finns både på lokal och nationell nivå) kopplad till existerande LCA/Klimatdata. För framtida användning av modellen och beräkningar är dock bättre turistdata samt bättre LCA/klimatdata önskvärd.Resultat och nyckeltal: Resultaten visar att turistens klimatpåverkan i huvudsak orsakas av transport (54 %) och logi (23 %.). Dessutom visar resultaten att varje turist orsakar 110kg CO2 ekv.Utsläppen varierar emellertid kraftigt beroende på turisternas val av transportslag, typ av logi, kost och aktiviteter. Turistkronan är ett vanligt nyckeltal och visar turistisk gensomsnittlig konsumtion fördelad på olika områden. Jämförelsen ger en bild av proportionerna mellan konsumtion och miljöpåverkan, där t.ex. transport står för 11% av tursitkronan men 54% av klimatpåverkan. Följande nyckeltal har tagits fram för den årliga turistiska klimatpåverkan: •Total klimatpåverkan turism i Västsverige = 349 miljoner kg CO2 ekv•Klimatpåverkan per turist = 110 kg CO2 ekv•Klimatpåverkan per gästnatt = 39 kg CO2 ekv •Klimatpåverkan/turistomsättning = 0,01 kg CO2 ekvOvanstående klimatpåverkan är dock endast ett brutto. För att räkna ut en nettopåverkan är det viktigt att föra ett alternativskostnadsresonemang. Det innebär att vi bör ha information om vad turisten hade gjort om denne inte turistat i Västsverige. Rapporten diskuterar tre sådana alternativ: att stanna hemma, att resa till en annan destination samt att konsumera andra varor och/eller tjänster. För att räkna ut en mer detaljerad nettopåverkan krävs dock mer information om turistens alternativ till semester i Västsverige.För att vidare utveckla modellen rekommenderar vi: Att samla in mer detaljerad data om besökaren som kan kopplas till deras klimatpåverkan. För datainsamling av besöksdata krävs en modifiering av enkäter som används för att ställa frågor kring främst mat (vegetarisk, fisk, kött, vin, öl etc.) och transportslag (flyg, bil, från var, på plats etc.). En annan rekommendation är att bygga upp en detaljerad klimatdatabas tillsammans med t.ex. Swedish Welcome för hotell, restauranger, upplevelser och attraktioner. En sådan databas är också av intresse för forskning och skulle kunna genomföras tillsammans med GU och Chalmers. Forskningsintresset ligger i att allmänt vidareutveckla LCA-modeller kring tjänster, men också mer specifikt inom turismfältet.I utvecklad form är modellen ett verktyg för att paketera mer hållbara alternativ för turister i allmänhet och miljömedvetna turister i synnerhet. Den kan hjälpa aktörer att visa upp effekterna av hållbara konsumentval, vilket ligger i linje med visioner på lokal, regional och nationell nivå. Det är möjligt att synliggöra hållbara transporter, aktiviteter, boende och mat, dvs. hållbara val i turistkonsumtionens samtliga delar. ˜˜˜
|
|
| 6. |
- Jernsand, Eva Maria, 1967, et al.
(author)
-
Towards a research agenda on tourism, knowledge and learning
- 2022
-
In: Tourism, Knowledge and Learning. - London and New York : Routledge. - 9781003293316 ; , s. 113-119
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- This chapter reconnects to the book’s theoretical starting point: experience-based and transformational learning. We then synthesize the results from the chapters under four themes: from passive to active, from analogue to digital, from generic to target group-adapted, and from fragmented to inclusive. Under each theme, we discuss prospects and limitations and suggest research avenues. As several of the chapters highlight the need to develop how learning experiences are created and organized, we encourage future research to address issues that can inform research and practice about 1) the role of the tourists in creating learning experiences, 2) the impacts of the digital transition, 3) the adaptation of tourism offers to tourists’ prior knowledge and preferences, and 4) the role of collaboration.
|
|
| 7. |
- Lundberg, Erik, 1978, et al.
(author)
-
Science tourism: a conceptual development
- 2022
-
In: Tourism, Knowledge and Learning Conceptual Development and Case Studies. Edited By: Eva Maria Jernsand, Maria Persson, Erik Lundberg. - London and New York : Routledge. - 9781003293316 ; , s. 26-39
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- Science tourism is an activity where people travel to learn about science and gain scientific knowledge and in some cases to participate in scientific research. This chapter provides an expanded conceptualization of science tourism that includes the role of researchers and scientific institutions in co-creating experiences of science tourism. The conceptual model can be used as an analytical lens to understand suppliers’ degree of embeddedness in tourism and science, and how the suppliers, through their activities, make it possible for tourists to immerse themselves in science tourism activities. In addition, the model helps tourism practitioners to strategically position themselves in this growing market.
|
|
