| 1. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - 1103-9000.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Granlund, David, 1979-, et al.
(författare)
-
Det offentliga som konkurrent på kommersiella marknader - En samhällsekonomisk analys med exemplet konferensmarknaden
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här rapporten analyseras samhällsekonomiska effekter av att det offentliga konkurrerar med privata företag på kommersiella marknader. Den innehåller även en pilotstudie av marknaden för en – och tvådagarskonferenser tillämpad på Umeåregionen.Svensk konkurrenslagstiftning inkluderar regler om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Reglerna gäller för den offentliga sektorn i sin helhet, dvs stat, primärkommuner (kommun) eller landstingskommuner (landsting) och juridiska personer vars verksamhet den offentliga sektorn har ett dominerande inflytande över. Inflytandet kan ta sig formen av ägande, finansieringsvillkor, styrelse, lag och avtal. Frågan om det offentliga som konkurrent är även samhällsekonomiskt relevant då snedvridning av konkurrens i form av exempelvis underprissättning till följd av stöd, kan innebära en samhällsekonomisk förlust.Sammantaget visar den samhällsekonomiska analysen att det inte går att dra några generella slutsatser om att konkurrens från den offentliga sektorn på marknader med en etablerad kommersiell verksamhet alltid är problematisk. Även i situationer där konkurrensen sker på olika villkor kan fördelarna med den offentliga aktörens medverkan överväga nackdelarna. Baserat på pilotstudien och olika scenarios avseende konferensmarknaden i Umeå, är det möjligt att dra slutsatsen att fördelarna med offentliga aktörer kan dominera nackdelarna under förutsättning att den offentliga aktörens produktionskostnad maximalt är en procent högre än en privat aktörs produktionskostnad för motsvarande konferens. Analysen visar att subventioner till offentliga aktörer överskridande 1,3 miljoner kronor inte kan motiveras utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv i något scenario. I scenariot där den offentliga aktören ägnar sig åt underprissättning överväger nackdelarna även om verksamheten klarar sig utan subvention.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Lundberg, Johan, 1966-, et al.
(författare)
-
Hushållens efterfrågan på dagligvaror och val av dagligvarubutik i Umeå kommun.
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande rapport är att analysera vilka faktorer som påverkar hushållens efterfrågan på dagligvaror samt vilka faktorer som styr hushållens val av dagligvarubutik. Den ekonometriska analysen bygger på ett datamaterial bestående av totalt 116 enkätsvar från hushåll i Umeå kommun. Enkäten omfattar information om hushållens sammansättning, inkomstnivå, bostadsområde, val av dagligvarubutik för olika typer av inköp (stora inköp (veckohandel), medelstora inköp samt mindre inköp (kompletteringshandel)), hushållets utgifter för dagligvaror per månad, hushållets storlek etc. Det begränsade empiriska materialet gör det inte möjligt att utifrån de resultat som presenteras dra några statistiskt säkerställda slutsatser. Däremot ger den ekonometriska analysen möjlighet att formulera hypoteser som kan studeras ytterligare i en mer omfattande studie. Därmed skall denna rapport ses som en förstudie till en mer omfattande studie baserad på ett utskick om cirka 3 000 enkäter. Ett mer sådant empiriskt underlag skulle även göra det möjligt att använda mer sofistikerade ekonometriska metoder.
|
|
| 6. |
- Amnå, Erik, et al.
(författare)
-
En halv miljard av statens pengar riskerar att slösas bort
- 2007
-
Ingår i: Göteborgs-Posten. ; 2007-09-13, s. 47-47
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Minskade anslag gör att den årliga undersökningen om våra levnadsförhållanden hotas att halveras. Det kan drabba redan svaga grupper som äldre, invandrare och ensamstående föräldrar.
|
|
| 7. |
- Andersson Järnberg, Linda, 1969-, et al.
(författare)
-
Kommunal bolagisering : ett ständigt aktuellt ämne
- 2024
-
Ingår i: Kommunal ekonomi. - : Kommunalekonomernas förening. - 0282-0099 .- 2002-3995. ; :1, s. 41-42
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Så länge kommuner har funnits har de även haft bolag och ständigt har detta varit ett ämne för debatt, där farhågor för demokratin och konkurrens lyfts. I en nyligen publicerad rapport studerar vi framväxten av kommunala bolag och granskar produktivitetsutvecklingen i dessa, som enligt beslutsfattare är ett av de viktigaste motiven till verksamhet i bolagsform.
|
|
| 8. |
- Andersson Järnberg, Linda, 1969-, et al.
(författare)
-
Kommunala bolag i Sverige : att förstå framväxten av dessa och produktivitetsutvecklingen över tid
- 2023
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Svenska kommuner äger och bedriver sedan länge verksamhet i bolagsform, men står ut i internationell jämförelse genom det stora antalet kommunala bolag och storleken på dessa. Antalet bolag fortsätter dessutom att öka och spelar en viktig roll i kommunsektorns utveckling och de välfärdstjänster som sektorn tillhandahåller. Vad kan förklara denna utveckling? Baserat på data för perioden 2000-2020 finner vi att befolkningststorleken är positivt korrelerad med antalet bolag. Det tenderar alltså att vara så att stora kommuner har fler bolag än små kommuner, men befolkningsstorleken förklarar däremot inte varför bolagen i en genomsnittlig kommun växer i omfång i termer av antal anställda per invånare. Vidare finns det samband som indikerar att de kommunala bolagen i en genomsnittlig kommun blir fler och växer i termer av andel sysselsatta när skatteunderlaget ökar och den lokala arbetslösheten stiger. Vad gäller de strukturella mönstren tycks det existera lokala kluster av geografiskt närliggande kommuner med många kommunala bolag. Detta kan tyda på att kommuner imiterar varandra. När vi studerar produktiviteten i de enskilda bolagen så finner vi att de presterar ungefär lika bra som sina privata motsvarigheter. Produktivitetsutvecklingen i ett genomsnittligt kommunalt bolag skiljer sig i de flesta fall inte från ett privat bolag i samma bransch, med undantag för en bransch där den är lägre och en annan bransch där den är högre.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
