| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - 1103-9000.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
|
|
| 4. |
- Tran Luciani, Danwei, 1985-, et al.
(författare)
-
Designing fine-grained interactions for automation in air traffic control
- 2020
-
Ingår i: Cognition, Technology & Work. - London : Springer London. - 1435-5558 .- 1435-5566. ; 22:4, s. 685-701
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Our work aims to explore novel approaches to the challenge of designing the interaction between people and automation. Through a case study within the domain of air traffic control, we focus on designing fine-grained human–automation interactions. We design a concept and develop an interactive lo-fi prototype of an assisted sketching system to enable air traffic controllers to interact with automation in a fine-grained manner and to externalize mental images. Assisted sketching seems to offer a possible way to communicate different degrees of predictive certainty using visual cues and interaction. Our insights further suggest that externalization through assisted sketching could encourage exploration of future scenarios, and support communication and collaboration between air traffic controllers and between air traffic controllers and pilots. The explorative benefits for the individual decision-making process might be more evident in situations where air traffic controllers have more time for reflection, for example during planning or debriefing and in educational settings.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Kamb, Anneli, et al.
(författare)
-
Potentials for reducing climate impacts from tourism transport behavior
- 2021
-
Ingår i: Journal of Sustainable Tourism. - : Informa UK Limited. - 0966-9582 .- 1747-7646. ; 29:8, s. 1365-1382
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Emissions of greenhouse gases from tourism transport are rising globally, with air transport accounting for the largest share. Although travel is not likely to decrease drastically, people could travel differently, and still have similar experiences. This study aims to map the emissions from air travel and analyse the theoretical potential for emissions reduction by changing transport mode and destinations, and the readiness potential for emissions reduction based on tourists’ stated readiness to change their travel behaviour. The theoretical potential was assessed by analysing alternative trips to closer destinations and using transport modes with lower emissions or through virtual meetings. The readiness potential was assessed by a survey designed to capture people’s stated readiness to change their behaviour. The results show a theoretical potential for an emissions reduction of 67%, while the readiness potential is 26%. About half of the readiness potential for reductions is from changing destination, while only a small share is from changing transport mode. This shows that, when accounting for people’s readiness to change behaviour, destination choice has a greater potential to reduce emissions compared to transport mode choice. This finding has implications for policy makers in designing policy measures to reduce emissions.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Larsson, Jörgen, et al.
(författare)
-
Work-time reduction for sustainable lifestyles
- 2019
-
Ingår i: Routledge Handbook of Global Sustainability Governance, Edited By Agni Kalfagianni, Doris Fuchs, Anders Hayden. - Other titles: Global sustainability governance Description: New York : Routledge, 2020. : Routledge. - 9781138048287 ; , s. 334-347
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 10. |
- Eriksson, Rikard, 1979-, et al.
(författare)
-
Umeå universitets betydelse för kompetensförsörjningen i Norr- och Västerbotten : en deskriptiv nulägesbeskrivning
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Genom sin geografiska placering har Umeå universitet en viktig roll för kompetensförsörjningen i norra Sverige. Detta inte minst utifrån de stora investeringar som planeras under de kommande decennierna, både inom det privata näringslivet och offentlig verksamhet. Umeå Universitet har långtgående ambitioner att bidra till den utveckling som nu sker i norra Sverige. Samtidigt har Umeå universitet i likhet med övriga svenska lärosäten ett övergripande nationellt utbildningsuppdrag, vilket kanske tydligas illustreras av tandläkarutbildningen som endast ges vid 4 svenska lärosäten (Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå), samtliga med uppdrag att tillgodose hela landets behov av tandläkare. För att kunna balansera framtida utbildningssatsningar mellan universitetets nationella utbildningsuppdrag och ambitionen att stödja den regionala utvecklingen krävs en omfattande analys av både utbud och efterfrågan på olika utbildningssatsningar samt vilka faktorer som påverkar individens utbildningsbeslut och val av bostadsort efter examen.Centrum för regionalvetenskap (CERUM) har på uppdrag av Utbildningsstrategiska rådet vid Umeå universitet (USR) analyserat andelen av arbetskraften inom olika yrken och med olika utbildningsinriktningar boende i Norr- och Västerbotten med examen från Umeå universitet. Rapporten är deskriptiv i syfte att ge en övergripande lägesbeskrivning och ska ses som ett första steg i att beskriva och analysera Umeå universitets betydelse för kompetensförsörjningen i norra Sverige. Tillsammans med andra analyser och bakgrundsbeskrivningar syftar rapporten till att ligga till grund för Umeå universitets strategiska arbete kring framtida utbildningsinsatser.Rapporten bygger på registerdata från Statistiska Centralbyrån (SCB) och omfattar information om samtliga individer med en arbetsinkomst bosatta i Norr- och Västerbotten under 2019. En jämförelse görs mellan andelen med examen från Umeå universitet (Umeå universitet), Luleå tekniska universitet (LTU) samt övriga svenska lärosäten (Övriga). Analysen avgränsas till att omfatta yrken och utbildningar inom naturvetenskap och teknik; hälso- och sjukvård; utbildning; ekonomi och förvaltning; IT; samt samhällsvetenskap. Urvalet spänner över yrken, utbildningar och kompetens som efterfrågas inom både offentlig och privat sektor.Studien ingår som en del i ett forskningsprojekt med syftet att öka kunskapen kring vilka faktorer som påverkar den regionala fördelningen av humankapital. Här utgör kunskap kring nyutexaminerade studenters val av bostadsort efter examen en viktig komponent.
|
|
