| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Almqvist, Sara, et al.
(författare)
-
Fördjupad analys av den svenska klimatomställningen 2020 : Klimat och luft i fokus
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige har ambitiösa klimatåtaganden där regeringen uttalat att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Riksdagen har antagit ambitiösa mål för att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige för att vara med i omställningen och begränsa den globala uppvärmningen i linje med Parisavtalet. Under 2017 antog riksdagen ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige med nya klimatmål. Det långsiktiga klimatmålet innebär att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Det innebär att utsläppen av växthusgaser inom Sveriges gränser ska ha minskat med minst 85 procent senast år 2045 jämfört med utsläppen år 1990.Naturvårdsverket visar vägen mot klimatmålenNaturvårdsverket ansvarar för uppföljningen av Sveriges nationellt fastställda klimatmål. Årets rapport innehåller fördjupade analyser av trender i den svenska klimatomställningen för Sveriges utsläpp och nettoupptag av växthusgaser och ger en övergripande bild av hur vi befinner oss på vägen mot Sveriges klimatmål. Rapporten innehåller ett särskilt fokuskapitel som beskriver möjligheter med att integrera åtgärdsstrategier i luft- och klimatarbetet.Sveriges utsläpp av växthusgaser minskar för långsamtSveriges territoriella utsläpp av växthusgaser var 50,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2019, vilket motsvarar en minskning om 2,4 procent jämfört med 2018. För att nå det långsiktiga klimatmålet om nettonollutsläpp till 2045 krävs en genomsnittlig minskningstakt om 6–10 procent per år från 2019.Det senaste årets utsläppsminskning beror främst på minskade utsläpp inom industrisektorn och el- och fjärrvärmesektorn. Inom industrin har utsläppen framför allt minskat på grund av planerade underhållsstopp på raffinaderier och minskad produktion inom mineralindustrin. Minskade utsläpp syns i de flesta sektorerna, förutom jordbrukssektorn och arbetsmaskiner där utsläppen har ökat jämfört med föregående år.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Ekblad, Jonas, et al.
(författare)
-
Texturmätning med vägytemätbil, som indikator för beläggningens friktion
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tillräcklig friktion är en viktig egenskap hos en vägyta. Normal friktionsmätning är omständlig och resurskrävande. Vägytans makrotextur mäts varje år för den större delen av vägnätet. Det skulle därför vara effektivt att använda makrotextur som indikator för nedsatt friktion. I denna rapport studeras sambandet mellan makrotextur och friktion.Mätningar utfördes på ett riktat urval av sträckor i Östergötland. Urvalet riktades mot låga makrotextur-värden. På identifierade sträckor mättes friktion (SAAB Friction Tester) och makrotextur (MPD, Mean Profile Depth med vägytemätbil). Makrotextur mättes av 2 olika mätare.Resultaten tyder på att det inte finns något tillräckligt starkt samband mellan friktion och MPD för att användas som indikator. Några generella mönster kan dock skönjas. Låg friktion uppträder främst vid låg makrotextur dock är det samtidigt endast en mycket liten del av sträckor med låga MPD som uppvisar nedsatt friktion.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Eliasson, Jonas, et al.
(författare)
-
Lägesrapport Samhällsekonomi stora objekt
- 2008
-
Ingår i: Inför åtgärdsplaneringen 2010-2020. - : Vägverket, Banverket, Luftfartsstyrelsen, Sjöfartsverket.
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Eriksson, Rikard, 1979-, et al.
(författare)
-
Umeå universitets betydelse för kompetensförsörjningen i Norr- och Västerbotten : en deskriptiv nulägesbeskrivning
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Genom sin geografiska placering har Umeå universitet en viktig roll för kompetensförsörjningen i norra Sverige. Detta inte minst utifrån de stora investeringar som planeras under de kommande decennierna, både inom det privata näringslivet och offentlig verksamhet. Umeå Universitet har långtgående ambitioner att bidra till den utveckling som nu sker i norra Sverige. Samtidigt har Umeå universitet i likhet med övriga svenska lärosäten ett övergripande nationellt utbildningsuppdrag, vilket kanske tydligas illustreras av tandläkarutbildningen som endast ges vid 4 svenska lärosäten (Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå), samtliga med uppdrag att tillgodose hela landets behov av tandläkare. För att kunna balansera framtida utbildningssatsningar mellan universitetets nationella utbildningsuppdrag och ambitionen att stödja den regionala utvecklingen krävs en omfattande analys av både utbud och efterfrågan på olika utbildningssatsningar samt vilka faktorer som påverkar individens utbildningsbeslut och val av bostadsort efter examen.Centrum för regionalvetenskap (CERUM) har på uppdrag av Utbildningsstrategiska rådet vid Umeå universitet (USR) analyserat andelen av arbetskraften inom olika yrken och med olika utbildningsinriktningar boende i Norr- och Västerbotten med examen från Umeå universitet. Rapporten är deskriptiv i syfte att ge en övergripande lägesbeskrivning och ska ses som ett första steg i att beskriva och analysera Umeå universitets betydelse för kompetensförsörjningen i norra Sverige. Tillsammans med andra analyser och bakgrundsbeskrivningar syftar rapporten till att ligga till grund för Umeå universitets strategiska arbete kring framtida utbildningsinsatser.Rapporten bygger på registerdata från Statistiska Centralbyrån (SCB) och omfattar information om samtliga individer med en arbetsinkomst bosatta i Norr- och Västerbotten under 2019. En jämförelse görs mellan andelen med examen från Umeå universitet (Umeå universitet), Luleå tekniska universitet (LTU) samt övriga svenska lärosäten (Övriga). Analysen avgränsas till att omfatta yrken och utbildningar inom naturvetenskap och teknik; hälso- och sjukvård; utbildning; ekonomi och förvaltning; IT; samt samhällsvetenskap. Urvalet spänner över yrken, utbildningar och kompetens som efterfrågas inom både offentlig och privat sektor.Studien ingår som en del i ett forskningsprojekt med syftet att öka kunskapen kring vilka faktorer som påverkar den regionala fördelningen av humankapital. Här utgör kunskap kring nyutexaminerade studenters val av bostadsort efter examen en viktig komponent.
|
|
| 10. |
- Gutzmann, Tobias, et al.
(författare)
-
Feedback-driven Points-to Analysis
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Points-to analysis is a static program analysis that extracts reference information from agiven input program. Its accuracy is limited due to abstractions that any such analysisneeds to make. Further, the exact analysis results are unknown, i.e., no so-called GoldStandard exists for points-to analysis. This hinders the assessment of new ideas to pointstoanalysis, as results can be compared only relative to results obtained by other inaccurateanalyses. In this paper, we present feedback-driven points-to analysis. We suggest performing(any classical) points-to analysis with the points-to results at certain programpoints guarded by a-priori upper bounds. Such upper bounds can come from other pointstoanalyses – this is of interest when different approaches are not strictly ordered in termsof accuracy – and from human insight, i.e., manual proofs that certain points-to relationsare infeasible for every program run. This gives us a tool at hand to compute very accuratepoints-to analysis and, ultimately, to manually create a Gold Standard.
|
|
