| 1. |
- Andersson, Peter, 1974, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2014
-
Ingår i: Mångfaldens möjligheter. Litteratur- och språkdidaktik i Norden, red. Andersson, Holmberg, Lyngfelt, Nordenstam, Widhe. - Göteborg : Nätverket för svenska med didaktisk inriktning (SMDI).
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Winlund, Anna, 1973, et al.
(författare)
-
Elever läser
- 2017
-
Ingår i: Skolverkets lärportal - "Läslyftet". - : Skolverket.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att lära sig läsa innebär flera samverkande kompetenser. Elever utvecklar sitt läsande i olika takt under hela skoltiden. Som lärare i textrika ämnen är det bra att känna till något om läsning och läsutveckling för att kunna möta eleverna utifrån deras individuella behov. Delen tar upp vad läskompetens innebär och visar några förutsättningar som gynnar elevers läsande.
|
|
| 5. |
- Winlund, Anna, 1973, et al.
(författare)
-
Nyanlända elevers litteracitetspraktiker
- 2015
-
Ingår i: Nordand, 12. nordiske forskningskonferans om nordiske språk som andre- og fremmedspråk. Hamar 11-13/6 2015.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nyanlända elevers litteracitetspraktiker i skolan Under 2000-talet har antalet nyanlända elever i den svenska skolan ökat vilket har medfört stora utmaningar för utbildningssystemet, inte minst hur den här gruppen elever ska kunna tillägna sig skriftspråket på sitt andraspråk. Mot bakgrund av detta undersöker och diskuterar den här artikeln nyanlända elevers litteracitetspraktiker. En fallstudie utformades i vilken två elever, sju och åtta år gamla, observerades under tio veckor i en undervisningskontext i vilken de utgjorde en minoritet. Data kompletterades med en intervju av den äldre eleven. I analysen har Luke och Freebodys resursmodell (1990) använts för att identifiera olika litteracitetspraktiker. Modellen framhåller fyra olika praktiker som samtliga är nödvändiga, men inte i sig själva tillräckliga för att utveckla en kompetent läsare: att avkoda text, att förstå texters semantiska innehåll, pragmatisk användning av texter samt ett kritiskt förhållningssätt till texter. Undersökningen beskriver elevernas svårigheter i förhållande till samtliga fyra praktiker, men pekar även ut möjliga resurser som kan användas för att stödja eleverna i relation till dessa svårigheter. Med utgångspunkt i resultaten diskuteras pedagogiska implikationer för undervisning av nyanlända elever i lägre årskurser.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Andersson, Peter, 1974, et al.
(författare)
-
The Challenges of Change in Early Literacy Instruction
- 2014
-
Ingår i: SIG Writing: Conference on Writing Research 2014, 27-29 August 2014, University of Amsterdam and Utrecht University, Netherlands.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Research on the perspectives on reading and writing that come together with the digital media age are connected to a couple of different but closely related research fields such as New literacy studies (Street 2003), Multiliteracies (Cope & Kalantzis 2000; New London Group 1996), Digital literacies (Casey et al 2009) or New literacies (Knobel & Lankshear 2007). Those approaches to literacy undertake a broad and socio-cultural view realized as a shift from print as the primary medium of dissemination towards digital media and an appreciation of the social and cultural change (Jewitt, 2008; Thomas, 2011). Transforming the dominant print-based practices into digital practices raises questions about pedagogies and assessment in literacy education that enable “learners to become creative and collaborative producers, rather than simply consumers, of digital media texts in schools” (Mills & Levido, 2011:81). In the DILS project (Digital Arenas in Literacy Practices in Early Primary School), students at three primary public schools in western Sweden with varying socio-economic backgrounds are being followed from year one to year three. This multi-case research (Yin, 2012) applies “ethnography of communication” (Hymes, 1996) studying the challenges digital technology imposes on early literacy through a range of ethnographic techniques to collect the data: video recordings of participatory classroom observations, semi-structured interviews with teachers and students, workshops and text analyses. In this paper we present analysis of the semiotic and situational choices in technology-mediated composing and peer-response from a cross-border assignment on instructional texts between these three classes. A sample of lectures was analyzed through class room observations, screen-recordings and interviews with twelve focus students. We conclude that visual design is the mode of expression preferred in these early years. The teachers, on the other hand, privilege the print-based mode over other forms of communicating meaning not taking into account the potential affordance of modes and media (Kress, 2003; Jewitt, 2005). We observed a recurrent guidance from teachers instructing students to work in one mode at a time and thus interfering creative and multimodal expression.
|
|
| 8. |
- Dahlbäck, Katharina, 1957, et al.
(författare)
-
Arbete med poesi som hållbart utvecklingsarbete
- 2019
-
Ingår i: https://www.ntnu.no/nnmf7/program.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I de övergripande målen for grundskolan betonas jämlikhet och allas rätt till möjligheten att få använda sig av olika uttrycksformer (Skolverket, 2011). Samtidigt är kursplanerna sedan 2011 inriktade på kunskaper som är mätbara. Den här konflikten, mellan kunskap som är mätbar och utbildningens demokratiska syften (Gustavsson, 2000; Liedman, 2011; Bornemark, 2018) finns även i lärarutbildningen. I examensmålen för grundlärare finns målet att studenterna ska "visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser" (SFS 2010:541). Därmed finns det skäl att diskutera betydelsen av estetiska uttrycksformer i såväl grundskola som lärarutbildning. I den här presentationen är arbete med poesi vår utgångspunkt också för att vi ser dylikt arbete som identitetsskapande och därmed betydelsefullt ur ett (socialt) hållbarhetsperspektiv. Estetik i grundlärarutbildningen (F-6) I den nya lärarutbildningen (2011) togs estetiska ämnen bort i utbildningen, men estetiska uttrycksformer ska finnas som inslag i kurserna. För samtliga grundlärarstudenter gäller att de ska "visa kännedom om estetiska läroprocesser" (SFS 2010:54,s. 13). Studenter med inriktning F-3 ska även "visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling" medan studenter med inriktning 4-6 ska "visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikutveckling" (ibid). Vi noterar att målen skiljer sig mellan F-3 och 4-6. Vid Göte borgs universitet läser studenter F-3 en kurs "Språk som kommunikativ resurs", 15 hp. I kursen ges studenterna möjligheter att utveckla sina kommunikativa färdigheter genom estetiska uttryck som bild, musik och gestaltning. Någon motsvarande kurs finns inte för studenter som läser 4-6. De väljer däremot ett fördjupningsämne, 30 hp: bild, idrott, musik, NO eller SO. Studenter med inriktning F-3, samt studenter 4-6 som inte väljer bild eller musik, ska alltså endast "visa kännedom" om estetiska uttrycksformer. Det är en svag skrivning att studenterna endast behöver "kännedom" om praktiska och estetiska läroprocesser när vi utbildar framtidens lärare i ett samhälle där olika medier och modaliteter samspelar såväl fysiskt som digitalt. När estetiska ämnen inte längre ingår i lärarutbildningen innebär det att studenterna inte utbildas i att använda, bedöma och utveckla estetiska uttrycksformer. Lärarutbildningen bidrar därigenom till att legitimera en språksyn där verbalspråket i alla lägen är överordnat andra uttrycks- och kommunikationsformer. En ökad fokusering på måluppfyllelse av basfärdigheter bidrar till att estetiska erfarenheter och kunskapsvägar marginaliseras - ett exempel på det sistnämnda är det faktum att de estetiska ämnena efter gymnasiereformen 2011 inte längre är obligatoriska i gym nasiet (Dahlbäck, 2017). Samtidigt finns det inget som talar för att lärare inte skulle värdesätta estetiska uttrycksformer (Aulin Gråhamn & Thavenius, 2003). Ett problem kan dock vara att lärare ser arbeten med estetiska uttrycksformer som svårgenomförbara på grund av bristande strukturellt stöd och en osäkerhet vad gäller den egna kompetensen - det sistnämnda gäller till exempel arbete med poesi (Dahlbäck, Lyngfelt & Bengtsdotter Katz, 2018). Estetik i grundskolan Vilken betydelse har då estetik i grundskolan? Faktum är att de senaste femtio årens läroplaner har betraktat estetiska uttrycksformer som en möjlighet att utveckla demokratiska medborgare med humanistiska värderingar. Särskilt i läroplanen från 1980 är de demokratiska värdena i förgrunden. Här verkar estetiska ämnen vara lika viktiga som alla ämnen i grundskolan. Iden om barn som kreativa går delvis tillbaka till Rousseaus inflytande. I Sverige har tron på barnets inre drivkrafter och kreativitet varit stark, särskilt sedan 1970-talet (Lyngfelt, 2003). I Lgr 80 framstår eleven som kompetent att själv undersöka och påverka sin omvärld, medan eleven i Lgr 11 ska uppnå förutbestämda kunskapskrav. Kontrasten mellan Lgr 80 och Lgr 11 kan också beskrivas med en demokratisk legitimering för utbildning i Lgr 80 där lärarna medverkar i ett samhälleligt projekt, medan Lgr 11 är förenlig med en marknadsanpassad legitime ring med betoning på mätbara kvalitetskrav där lärarnas fokus är prov, bedömningar och kvalitetssäkring (Dahlbäck & Lyngfelt, 2017). Som Gustavsson skriver dominerade en humanistisk syn på utbildning före andra världskriget medan legitimeringar ur ett demokratiperspektiv vuxit sig starka efter andra världskriget (Gustavsson, 2000). Från mitten av 1980-talet, då ett intresse för utbildning som investering i humant kapital växte fram, förlorade den demokratiska och humanistiska utbildningstraditionen i betydelse (Gustavsson, 2000; Liedman, 2011). I läroplanen från 1980 kan poesi sägas ha en ganska stark ställning. Poesi är här relaterad till barns erfarenheter och behov av att uttrycka sig; att läsa och skriva dikter anses ge nyanser och perspektiv på verkligheten i förhållande till elevers erfarenheter oavsett om dessa aktiviteter berör de första blommorna på våren, händelser på skolgården eller något aktuellt i nyhetstidningen. Länkar mellan poesi och andra konstformer betonas också under denna period, särskilt mellan poesi, målning och musik. Ändå är det i läroplanen från 1950 den tydligaste beskrivningen av poesins värde uttrycks: Önskvärt är, att elevernas sinne öppnas för poesi och för vad som är litterärt värdefullt. Försiktighet måste dock iakttas, så att inte läsestyckena ligger över elevernas fattningsförmåga eller alltför långt utanför deras erfarenheter. I icke ringa mån måste läraren därvid rätta urvalet efter klassens allmänna nivå. Detta gäller inte minst läsningen av poesi. Mottagligheten för poetisk stämning får inte underskattas, men i regel bör endast sådana dikter ifrågakomma, som kan bli njutbara utan vidlyftig kommentar [... ] Det väsentliga är [... ] att texterna har något att säga eleverna, sätter deras själskrafter i verksamhet och väcker önskan efter att läsa mer. (Skolverket, 1955, s. 71) Detta synsätt (liknande l'art pour l'art och New Criticism) kan relateras till den pedagogik med inriktning på barns erfarenheter, som uttrycks i läroplanen 1969 och fortsätter med läroplanerna 1980 och 1994. Frågan om estetikens roll i utbildning diskuteras (naturligtvis) även internationellt. Till exempel har Bamford (2009), efter att ha studerat undervisning i 170 länder, uppmärksammat användning av estetiska uttrycksformer i undervisning. Bamford betonar vikten av att lärare använder estetiska uttryck för att aktivera elevernas sinnen och därigenom stödja deras lärande i såväl estetiska som andra ämnen. Syftet i vårt utvecklingsprojekt är att undersöka grund lärarstudenters syn på poesi och deras möjligheter att undervisa i och om poesi. Följande frågeställningar har därför formulerats: ▶ Vilka hinder och möjligheter finns för lärarstudenter att använda och kombinera olika språkliga uttrycksformer (inklusive de estetiska)? ▶ Vad säger lärarstudenternas uppfattning om deras möjligheter till agens vad gäller att arbeta med estetiska uttrycksformer, exempelvis poesi, som didaktiska verktyg i sin framtida lärargärning? För att kunna besvara frågorna har vi intresserat oss för blivande lärare som ‘agents of change’ (Priestly, Biesta & Robinson 2013) och har genomfört associationsintervjuer. Resultatet av dessa intervjuer redovisas vid symposiet.
|
|
| 9. |
- Dahlbäck, Katharina, 1957, et al.
(författare)
-
Poesi som estetisk uttrycksform i skola och lärarutbildning
- 2019
-
Ingår i: Vetenskaplighet i högre utbildning. Franck, Olof (red). - Lund : Studentlitteratur. - 9789144130637 ; , s. 291-314
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det här kapitlet handlar om estetiska uttrycksformer i skola och lärarutbildning. Vi författare har själva lång erfarenhet av att arbeta med poesi i grundskola, gymnasium och lärarutbildning och vi ingår i ett nätverk inom Göteborgs universitet; Poesi som kunskapsform. I grundlärarutbildningen (F–6) finns några tillfällen med poesi och det är tydligt att studenterna inte har så stora egna erfarenheter av poesi i skolan. En workshop i poesi har för en del studenter varit en ögonöppnare och vi blev därför intresserade av att studera poesi som estetisk uttrycksform i skolan. Vad anser studenterna om sina möjligheter att arbeta med estetiska uttrycksformer i sin framtida lärargärning? Ser de kunskaper i poesi som en kompetens som är betydelsefull att utveckla och, i så fall, på vilka grunder?
|
|
| 10. |
- Dahlbäck, Katharina, 1957, et al.
(författare)
-
Views of poetry as a competence, expressed by students in the teachers education
- 2018
-
Ingår i: International conference. The future of education, edition 8.. - 2384-9509.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Views of poetry as a competence, expressed by students in the teachers education Anna Lyngfelt, Katharina Dahlbäck and Viktoria Bengtsdotter Katz Department of Pedagogical, Curricular and Professional Studies, University of Gothenburg, Sweden anna.lyngfelt@gu.se katharina.dahlback@gu.se viktoria.bengtsdotter@ped.gu.se In Sweden the syllabuses since 2011 are oriented toward work with creating knowledge at school that is measureable and evidence based. At the same time the overarching aim with the work at school, stated by goals in the curriculum for comprehensive school, stresses work with equality and everyone’s right to express themselves by using a language of their own (https://www.skolverket.se). This conflict characterizes the teachers education, and makes students’ views on the role of poetry at school engaging. Do the students regard knowledge in poetry as a competence worth achieving, and if so, for what reasons? In our article we give a historical background to the use of a variety of forms of aesthetics in the Swedish school system, by discussing how work with aesthetics (like poetry) is stated by syllabuses before 2011, and how these syllabuses are related to the overarching aims expressed by the curricula linked to them. We are also presenting qualitative data consisting of interviews with teachers being educated to work in primary school. By this, a variety of conceptions of poetry, and the role of poetry at school, is grasped and analysed, which in turn makes it possible to discuss what counts at school as a competence.
|
|
