| 1. |
- Andersson, Simon, et al.
(författare)
-
Gatupolitikens lagar – Juridisk handbok för politiska aktivister
- 2005
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Demonstrera, blockera, slå sönder krigsmateriel och gömma flyktingar – det finns många sätt att bedriva politik utanför partierna. En del har du rätt att göra och annat är olagligt. Var går gränserna? Vad händer om du bryter mot lagen? Med Gatupolitikens lagar vill vi sprida den juridiska kunskapen. Boken kan användas som en praktisk handbok men ger också en beskrivning av den svenska rätten ur ett maktkritiskt perspektiv.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Mägi, Erik, 1977
(författare)
-
Normkritisk granskning av övningsexempel på juristutbildningen i Göteborg
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Juridiska institutionen har genomfört en normkritisk granskning av juristutbildningen i Göteborg. Syftet med granskningen är att vara ett verktyg för att bidra till ökad kvalitet i utbildningen avseende mångfald, jämlikhet och inkludering. Granskningen har omfattat grundutbildningens övningsexempel och hur dessa förhåller sig till kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan tros¬uppfattning, funktionsförmåga, sexuell läggning, ålder samt klass/socioekonomisk tillhörighet. Projektet har använt sig av kvantitativ metod för att studera representation och framställning samt normkritisk och intersektionell teori för att analysera samband med samhällsnormer och maktstrukturer. I utbildningens övningsexempel är män, nordiska personer, vuxna personer samt personer i mellan och högre klass/socioekonomi överrepresenterade jämfört med befolkningen i Sverige. På motsvarande sätt är kvinnor, utomnordiska personer, unga och äldre personer samt personer i lägre klass/socioekonomi underrepresenterade. Det är genomgående samhällsgrupper som är strukturellt normativa och/eller över-ordnade som är överrepresenterade, medan samhällsgrupper som är strukturellt icke-normativa och/eller underordnade är underrepresenterade. Dessutom är kombinationerna utomnordiska kvinnor och kvinnor i högre klass/socioekonomi ytterligare underrepresenterade. Det visar att intersektionerna av kön, etnisk tillhörighet och klass/socioekonomi förstärker varandra. Andra samhällsgrupper förekommer endast marginellt. Det gäller transpersoner, religiösa personer, personer med funktionsnedsättning samt personer från länder utanför västvärlden, personer som är utsatta för rasism och personer som tillhör nationella minoriteter. Dessa strukturellt icke-normativa/underordnade samhällsgrupper är mer eller mindre osynliggjorda i utbildningens övningsexempel. Däremot förekommer homosexuella eller bisexuella personer i ungefär lika stor omfattning som i befolkningen. Det finns enskilda övningsexempel som vidmakthåller olika stereotyper och de som bryter stereotyper. Granskningen har dock kunnat visa att utbildningens övningsexempel som helhet framställer män som mer aktiva, som mer självständiga samt mer i offentlig sfär jämfört med kvinnor, vilket befäster traditionella könsroller. Samhällsgrupper som i högre grad framställs som negativa är män, utomnordiska personer, unga personer och personer i lägre klass/socioekonomi. Samtidigt framställs nordiska personer, vuxna personer samt personer i mellan och högre klass/socioekonomi oftare som neutrala eller positiva. Det är framförallt strukturellt normativa/överordnade samhällsgrupper som framställs i positioner med högre status och betydelse i samhället, förutom män som oftare framställs som negativa. Ett annat undantag är att utomnordiska personer, personer med funktionsnedsättning samt personer ur lägre klass/socioekonomi oftare innehar huvudroll. Det kan vara kopplat till att författarna av övningsexemplen i högre grad gör ett aktivt val när personer ur dessa samhällsgrupper tas med. Sammantaget bidrar representationen i utbildningens övningsexempel till att upprätthålla samhällsnormer och maktstrukturer som framställer ”vita” nordiska och sekulära vuxna (cis)män utan funktionsnedsättningar ur mellan och högre samhällsklasser som norm. Övningsexemplens framställningar bidrar å sin sida till att upprätthålla föreställningar om att män, nordiska personer, vuxna personer och personer i mellan och högre samhällsklasser har högre status och större betydelse. Det innebär att juristutbildningen brister i att spegla samhällets mångfald, i otillräcklig mån framställer olika samhällsgrupper jämlikt samt riskerar att exkludera olika grupper av juriststudenter. Eftersom det inte finns självklara lösningar på dessa komplexa problem diskuterar rapporten behovet av flera olika konkreta åtgärder. Projektet föreslår att juridiska institutionen i Göteborg som strukturella åtgärder antar tydliga målsättningar för mångfald, jämlikhet och inkludering i utbildningen, ger ämnesgrupper eller kursansvariga i uppdrag att diskutera och rapportera hur de förhåller sig till granskningens resultat och konkreta åtgärder inom deras ämnen, utvecklar incitament för lärarkollegiet att arbeta med dessa frågor, utvecklar strukturerna för att bjuda in och hantera kritik samt utvärderar åtgärderna och följer upp med återkommande granskningar.
|
|
| 4. |
- Mägi, Erik, 1977, et al.
(författare)
-
Ny lag diskriminerar transföräldrar
- 2018
-
Ingår i: SvD Debatt.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Negativ särbehandling och diskriminering. Det blir en olycklig följd av riksdagens nya lagregler för föräldraskap för transpersoner, skriver flera debattörer.
|
|
| 5. |
- Mägi, Erik, 1977, et al.
(författare)
-
Stjärnfamiljejuridik: Svensk familjelagstiftning ur ett normkritiskt perspektiv
- 2015
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns många olika familjekonstellationer. Familjejuridiken är dock inte lika för alla. Den grundar sig på antaganden om hur människor lever och bör leva, vilket påverkar dem som inte följer normen. Det betyder att det finns människor som har svårare att bilda familj på ett rättsligt säkert sätt. Denna bok har flera syften. Ett är att introducera läsaren i svensk familjelagstiftning i stort. Ett annat är att inkludera ett brett spektrum av familjer. Ett tredje syfte är att synliggöra de normer som hittills har styrt lagstiftningen och genom det ge en utgångspunkt för förändring. Ett fjärde är att visa hur man utifrån dagens förutsättningar trots allt kan skapa rättsligt skydd för olika former av familjer. Boken är indelad i sex delar. De första fyra behandlar centrala familjejuridiska teman: ekonomi, bostad och arv; att få barn och bli erkänd som förälder; förhållanden mellan barn och förälder samt namn. Nästa del består av en normkritisk diskussion och den sista presenterar juridiska strategier för olika familjekonstellationer. Stjärnfamiljejuridik riktar sig i första hand till studenter, men är också viktig för yrkesutövande, inom både juridik och andra professioner. Den kan också med stor fördel användas av privatpersoner som önskar stöd för att kunna skapa rättslig trygghet för sin familj. Erik Mägi är jurist och undervisar på Göteborgs universitet. Lina-lea Zimmerman är beteendevetare och teaterpedagog och arbetar bland annat som projektledare.
|
|
| 6. |
- Mägi, Erik, 1977, et al.
(författare)
-
Sweden
- 2019
-
Ingår i: in Ruggeri, L. et al. (Eds.) (2019). Family Property and Succession in EU Member States: National Reports on the Collected Data. - Rijeka, Croatia, : Sveučilište u Rijeci, Pravni fakultet/University of Rijeka, Faculty of Law. - 9789538034251 ; , s. 657-677
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Mägi, Erik, 1977
(författare)
-
The Family Matrix
- 2019
-
Ingår i: Swedish Network for Family and Kinship Studies, Annual network meeting, Umeå University.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This abstract presents a model I call the “family matrix”, which is a development of Judith Butler´s “heterosexual matrix”. The model attempts to grasp social norms concerning the family in their entanglement with the material base s of gender inequality. These reflections are inspired by my norm-critical analyses of Swedish family law. Their aim is to contribute to discussions in political philosophy.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Mägi, Erik, 1977
(författare)
-
Unpacking Concepts of Maternity
- 2023
-
Ingår i: Nordic Law and Gender 2023.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Who is a mother? In recent decades, a broader array of family and parenthood scenarios has been legally recognized in Sweden, as well as in several other jurisdictions. However, at least in Sweden, the rules of maternity continue to be rooted in ancient Roman principles, presuming that a child's mother is the woman who gives birth. This principle has been challenged by adoption, uncertain maternity, egg donation, surrogacy, same-sex couples, and transgender parents. Yet, these situations are governed by exception rules, which are often more complicated and less favourable for the child. My PhD thesis explores the evolution of legal parenthood from a norm-critical perspective. This involves critically examining and highlighting what is perceived as standard or neutral, what are considered special cases or exceptions to such norms, and what is viewed as non-existent. Maternity is intimately tied to perceptions of womanhood. This paper seeks to explore how patterns of norms and exceptions in legal parenthood can be understood when approached from different angles, such as essentialism, social constructivism, performative acts, and material conditions.
|
|
| 10. |
- Mägi, Erik, 1977
(författare)
-
Vem är min förälder?
- 2018
-
Ingår i: Barnrättscentrum, Juridiska Fakulteten, Stockholms universitet.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
