| 1. |
- Jonsson, Elin, 1981-, et al.
(författare)
-
Ändrad könstillhörighet och rättsligt föräldraskap
- 2021
-
Ingår i: Juridisk Publikation. - Stockholm. - 2000-2920 .- 2002-3537. ; :2, s. 273-305
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Hur hanterar föräldrabalken att män föder barn och att kvinnor kan ha spermier? År 2013 avskaffades krav på sterilisering i samband med ändring av juridisk könstillhörighet och år 2019 infördes ett nytt avsnitt i föräldrabalken om transpersoners och intersexpersoners föräldraskap. Ytterligare bestämmelser införs i januari 2022. Denna artikel syftar till att beskriva och kritiskt analysera den rättsliga regleringen för föräldraskap vid ändrad könstillhörighet. Artikeln beskriver hur regleringen växt fram och förklarar hur den tillämpas i olika situationer. Reglerna har blivit anmärkningsvärt komplicerade, framför allt för att lagstiftaren har behållit de traditionella reglerna för faderskap och moderskap oförändrade och i stället lagt till ett separat avsnitt med tilläggsbestämmelser. Detta medför ett flertal praktiska och stigmatiserande problem. En utredning har tillsatts för att överväga hur föräldrabalken kan göras mer könsneutral för att undvika sådana problem. Avslutningsvis diskuteras därför möjliga utformningar av en sådan lagstiftning.
|
|
| 2. |
- Mägi, Erik, 1977
(författare)
-
”Lagstifta mot surrogatindustrin”
- 2023
-
Ingår i: Svenska Dagbladet. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det vinstdrivande elementet i surrogatindustrin gör riskerna för oetiska surrogatarrangemang alltför stora. Värna barns och kvinnors rättigheter genom ett förbud mot kommersiell surrogatförmedling, skriver juristen Erik Mägi.
|
|
| 3. |
- Mägi, Erik, 1977
(författare)
-
”Ta avstånd från kommersiella surrogatarrangemang”
- 2023
-
Ingår i: Svenska Dagbladet. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- För att komma framåt i surrogatfrågan behöver vi erkänna problemen med kommersiellt surrogat. Det skriver juristen Erik Mägi i en slutreplik.
|
|
| 4. |
- Mägi, Erik, 1977
(författare)
-
Unpacking Concepts of Maternity
- 2023
-
Ingår i: Nordic Law and Gender 2023.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Who is a mother? In recent decades, a broader array of family and parenthood scenarios has been legally recognized in Sweden, as well as in several other jurisdictions. However, at least in Sweden, the rules of maternity continue to be rooted in ancient Roman principles, presuming that a child's mother is the woman who gives birth. This principle has been challenged by adoption, uncertain maternity, egg donation, surrogacy, same-sex couples, and transgender parents. Yet, these situations are governed by exception rules, which are often more complicated and less favourable for the child. My PhD thesis explores the evolution of legal parenthood from a norm-critical perspective. This involves critically examining and highlighting what is perceived as standard or neutral, what are considered special cases or exceptions to such norms, and what is viewed as non-existent. Maternity is intimately tied to perceptions of womanhood. This paper seeks to explore how patterns of norms and exceptions in legal parenthood can be understood when approached from different angles, such as essentialism, social constructivism, performative acts, and material conditions.
|
|
| 5. |
- Mägi, Erik, 1977
(författare)
-
Normkritisk granskning av övningsexempel på juristutbildningen i Göteborg
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Juridiska institutionen har genomfört en normkritisk granskning av juristutbildningen i Göteborg. Syftet med granskningen är att vara ett verktyg för att bidra till ökad kvalitet i utbildningen avseende mångfald, jämlikhet och inkludering. Granskningen har omfattat grundutbildningens övningsexempel och hur dessa förhåller sig till kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan tros¬uppfattning, funktionsförmåga, sexuell läggning, ålder samt klass/socioekonomisk tillhörighet. Projektet har använt sig av kvantitativ metod för att studera representation och framställning samt normkritisk och intersektionell teori för att analysera samband med samhällsnormer och maktstrukturer. I utbildningens övningsexempel är män, nordiska personer, vuxna personer samt personer i mellan och högre klass/socioekonomi överrepresenterade jämfört med befolkningen i Sverige. På motsvarande sätt är kvinnor, utomnordiska personer, unga och äldre personer samt personer i lägre klass/socioekonomi underrepresenterade. Det är genomgående samhällsgrupper som är strukturellt normativa och/eller över-ordnade som är överrepresenterade, medan samhällsgrupper som är strukturellt icke-normativa och/eller underordnade är underrepresenterade. Dessutom är kombinationerna utomnordiska kvinnor och kvinnor i högre klass/socioekonomi ytterligare underrepresenterade. Det visar att intersektionerna av kön, etnisk tillhörighet och klass/socioekonomi förstärker varandra. Andra samhällsgrupper förekommer endast marginellt. Det gäller transpersoner, religiösa personer, personer med funktionsnedsättning samt personer från länder utanför västvärlden, personer som är utsatta för rasism och personer som tillhör nationella minoriteter. Dessa strukturellt icke-normativa/underordnade samhällsgrupper är mer eller mindre osynliggjorda i utbildningens övningsexempel. Däremot förekommer homosexuella eller bisexuella personer i ungefär lika stor omfattning som i befolkningen. Det finns enskilda övningsexempel som vidmakthåller olika stereotyper och de som bryter stereotyper. Granskningen har dock kunnat visa att utbildningens övningsexempel som helhet framställer män som mer aktiva, som mer självständiga samt mer i offentlig sfär jämfört med kvinnor, vilket befäster traditionella könsroller. Samhällsgrupper som i högre grad framställs som negativa är män, utomnordiska personer, unga personer och personer i lägre klass/socioekonomi. Samtidigt framställs nordiska personer, vuxna personer samt personer i mellan och högre klass/socioekonomi oftare som neutrala eller positiva. Det är framförallt strukturellt normativa/överordnade samhällsgrupper som framställs i positioner med högre status och betydelse i samhället, förutom män som oftare framställs som negativa. Ett annat undantag är att utomnordiska personer, personer med funktionsnedsättning samt personer ur lägre klass/socioekonomi oftare innehar huvudroll. Det kan vara kopplat till att författarna av övningsexemplen i högre grad gör ett aktivt val när personer ur dessa samhällsgrupper tas med. Sammantaget bidrar representationen i utbildningens övningsexempel till att upprätthålla samhällsnormer och maktstrukturer som framställer ”vita” nordiska och sekulära vuxna (cis)män utan funktionsnedsättningar ur mellan och högre samhällsklasser som norm. Övningsexemplens framställningar bidrar å sin sida till att upprätthålla föreställningar om att män, nordiska personer, vuxna personer och personer i mellan och högre samhällsklasser har högre status och större betydelse. Det innebär att juristutbildningen brister i att spegla samhällets mångfald, i otillräcklig mån framställer olika samhällsgrupper jämlikt samt riskerar att exkludera olika grupper av juriststudenter. Eftersom det inte finns självklara lösningar på dessa komplexa problem diskuterar rapporten behovet av flera olika konkreta åtgärder. Projektet föreslår att juridiska institutionen i Göteborg som strukturella åtgärder antar tydliga målsättningar för mångfald, jämlikhet och inkludering i utbildningen, ger ämnesgrupper eller kursansvariga i uppdrag att diskutera och rapportera hur de förhåller sig till granskningens resultat och konkreta åtgärder inom deras ämnen, utvecklar incitament för lärarkollegiet att arbeta med dessa frågor, utvecklar strukturerna för att bjuda in och hantera kritik samt utvärderar åtgärderna och följer upp med återkommande granskningar.
|
|
| 6. |
- Mägi, Erik, 1977
(författare)
-
Lessons from a Study of Diversity and Equality in Legal Education: Methodology, Findings and Relevance for Teaching
- 2022
-
Ingår i: Nordic Journal on Law and Society. - : Umea University Library. - 2002-7788. ; 4:3, s. 1-41
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The article summarises and elaborates a norm-critical and intersectional study of the legal education in Gothenburg, and reflects on the broader pedagogical project of discussing the study among the faculty. A norm-critical perspective seeks to critically examine what is taken for granted and perceived as normal, and subsequently what is perceived as exceptions. An intersectional perspective acknowledges power structures as complex social structures with diverse origins. Together they provide a useful tool for analysing how different social positions are represented in the assignments of the legal education. The study showed, among other things, that men, Nordic people, adults and people from middle and upper class were overrepresented compared to the Swedish society as a whole. The study resulted in important discussions at the Department of Law in Gothenburg on whether representation matters, and if so what should be done. The article seeks to present the study itself and the theoretical thinking behind the study, and to discuss possible ways of dealing with its results.
|
|
| 7. |
- Mägi, Erik, 1977, et al.
(författare)
-
Ny lag diskriminerar transföräldrar
- 2018
-
Ingår i: SvD Debatt.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Negativ särbehandling och diskriminering. Det blir en olycklig följd av riksdagens nya lagregler för föräldraskap för transpersoner, skriver flera debattörer.
|
|
| 8. |
- Mägi, Erik, 1977, et al.
(författare)
-
Sweden
- 2019
-
Ingår i: in Ruggeri, L. et al. (Eds.) (2019). Family Property and Succession in EU Member States: National Reports on the Collected Data. - Rijeka, Croatia, : Sveučilište u Rijeci, Pravni fakultet/University of Rijeka, Faculty of Law. - 9789538034251 ; , s. 657-677
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
