| 1. |
- Andersson, Simon, et al.
(författare)
-
Gatupolitikens lagar – Juridisk handbok för politiska aktivister
- 2005
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Demonstrera, blockera, slå sönder krigsmateriel och gömma flyktingar – det finns många sätt att bedriva politik utanför partierna. En del har du rätt att göra och annat är olagligt. Var går gränserna? Vad händer om du bryter mot lagen? Med Gatupolitikens lagar vill vi sprida den juridiska kunskapen. Boken kan användas som en praktisk handbok men ger också en beskrivning av den svenska rätten ur ett maktkritiskt perspektiv.
|
|
| 2. |
- Jonsson, Elin, 1981-, et al.
(författare)
-
Ändrad könstillhörighet och rättsligt föräldraskap
- 2021
-
Ingår i: Juridisk Publikation. - Stockholm. - 2000-2920 .- 2002-3537. ; :2, s. 273-305
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Hur hanterar föräldrabalken att män föder barn och att kvinnor kan ha spermier? År 2013 avskaffades krav på sterilisering i samband med ändring av juridisk könstillhörighet och år 2019 infördes ett nytt avsnitt i föräldrabalken om transpersoners och intersexpersoners föräldraskap. Ytterligare bestämmelser införs i januari 2022. Denna artikel syftar till att beskriva och kritiskt analysera den rättsliga regleringen för föräldraskap vid ändrad könstillhörighet. Artikeln beskriver hur regleringen växt fram och förklarar hur den tillämpas i olika situationer. Reglerna har blivit anmärkningsvärt komplicerade, framför allt för att lagstiftaren har behållit de traditionella reglerna för faderskap och moderskap oförändrade och i stället lagt till ett separat avsnitt med tilläggsbestämmelser. Detta medför ett flertal praktiska och stigmatiserande problem. En utredning har tillsatts för att överväga hur föräldrabalken kan göras mer könsneutral för att undvika sådana problem. Avslutningsvis diskuteras därför möjliga utformningar av en sådan lagstiftning.
|
|
| 3. |
- Mägi, Erik, 1977
(författare)
-
Det viktigaste är inte att du strejkar i dag
- 2019
-
Ingår i: Aftonbladet Debatt.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ungdomarna i Friday´s For Future uppmanar alla vuxna att klimatstrejka idag. De stora fackförbunden i Sverige har valt att inte delta. Innebär det att vuxenvärlden vänder ungdomarna ryggen? Inte nödvändigtvis, det viktigaste är att vi agerar på något sätt.
|
|
| 4. |
- Mägi, Erik, 1977
(författare)
-
”Lagstifta mot surrogatindustrin”
- 2023
-
Ingår i: Svenska Dagbladet. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det vinstdrivande elementet i surrogatindustrin gör riskerna för oetiska surrogatarrangemang alltför stora. Värna barns och kvinnors rättigheter genom ett förbud mot kommersiell surrogatförmedling, skriver juristen Erik Mägi.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Mägi, Erik, 1977
(författare)
-
Lessons from a Study of Diversity and Equality in Legal Education: Methodology, Findings and Relevance for Teaching
- 2022
-
Ingår i: Nordic Journal on Law and Society. - : Umea University Library. - 2002-7788. ; 4:3, s. 1-41
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The article summarises and elaborates a norm-critical and intersectional study of the legal education in Gothenburg, and reflects on the broader pedagogical project of discussing the study among the faculty. A norm-critical perspective seeks to critically examine what is taken for granted and perceived as normal, and subsequently what is perceived as exceptions. An intersectional perspective acknowledges power structures as complex social structures with diverse origins. Together they provide a useful tool for analysing how different social positions are represented in the assignments of the legal education. The study showed, among other things, that men, Nordic people, adults and people from middle and upper class were overrepresented compared to the Swedish society as a whole. The study resulted in important discussions at the Department of Law in Gothenburg on whether representation matters, and if so what should be done. The article seeks to present the study itself and the theoretical thinking behind the study, and to discuss possible ways of dealing with its results.
|
|
| 7. |
- Mägi, Erik, 1977
(författare)
-
Normkritisk granskning av övningsexempel på juristutbildningen i Göteborg
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Juridiska institutionen har genomfört en normkritisk granskning av juristutbildningen i Göteborg. Syftet med granskningen är att vara ett verktyg för att bidra till ökad kvalitet i utbildningen avseende mångfald, jämlikhet och inkludering. Granskningen har omfattat grundutbildningens övningsexempel och hur dessa förhåller sig till kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan tros¬uppfattning, funktionsförmåga, sexuell läggning, ålder samt klass/socioekonomisk tillhörighet. Projektet har använt sig av kvantitativ metod för att studera representation och framställning samt normkritisk och intersektionell teori för att analysera samband med samhällsnormer och maktstrukturer. I utbildningens övningsexempel är män, nordiska personer, vuxna personer samt personer i mellan och högre klass/socioekonomi överrepresenterade jämfört med befolkningen i Sverige. På motsvarande sätt är kvinnor, utomnordiska personer, unga och äldre personer samt personer i lägre klass/socioekonomi underrepresenterade. Det är genomgående samhällsgrupper som är strukturellt normativa och/eller över-ordnade som är överrepresenterade, medan samhällsgrupper som är strukturellt icke-normativa och/eller underordnade är underrepresenterade. Dessutom är kombinationerna utomnordiska kvinnor och kvinnor i högre klass/socioekonomi ytterligare underrepresenterade. Det visar att intersektionerna av kön, etnisk tillhörighet och klass/socioekonomi förstärker varandra. Andra samhällsgrupper förekommer endast marginellt. Det gäller transpersoner, religiösa personer, personer med funktionsnedsättning samt personer från länder utanför västvärlden, personer som är utsatta för rasism och personer som tillhör nationella minoriteter. Dessa strukturellt icke-normativa/underordnade samhällsgrupper är mer eller mindre osynliggjorda i utbildningens övningsexempel. Däremot förekommer homosexuella eller bisexuella personer i ungefär lika stor omfattning som i befolkningen. Det finns enskilda övningsexempel som vidmakthåller olika stereotyper och de som bryter stereotyper. Granskningen har dock kunnat visa att utbildningens övningsexempel som helhet framställer män som mer aktiva, som mer självständiga samt mer i offentlig sfär jämfört med kvinnor, vilket befäster traditionella könsroller. Samhällsgrupper som i högre grad framställs som negativa är män, utomnordiska personer, unga personer och personer i lägre klass/socioekonomi. Samtidigt framställs nordiska personer, vuxna personer samt personer i mellan och högre klass/socioekonomi oftare som neutrala eller positiva. Det är framförallt strukturellt normativa/överordnade samhällsgrupper som framställs i positioner med högre status och betydelse i samhället, förutom män som oftare framställs som negativa. Ett annat undantag är att utomnordiska personer, personer med funktionsnedsättning samt personer ur lägre klass/socioekonomi oftare innehar huvudroll. Det kan vara kopplat till att författarna av övningsexemplen i högre grad gör ett aktivt val när personer ur dessa samhällsgrupper tas med. Sammantaget bidrar representationen i utbildningens övningsexempel till att upprätthålla samhällsnormer och maktstrukturer som framställer ”vita” nordiska och sekulära vuxna (cis)män utan funktionsnedsättningar ur mellan och högre samhällsklasser som norm. Övningsexemplens framställningar bidrar å sin sida till att upprätthålla föreställningar om att män, nordiska personer, vuxna personer och personer i mellan och högre samhällsklasser har högre status och större betydelse. Det innebär att juristutbildningen brister i att spegla samhällets mångfald, i otillräcklig mån framställer olika samhällsgrupper jämlikt samt riskerar att exkludera olika grupper av juriststudenter. Eftersom det inte finns självklara lösningar på dessa komplexa problem diskuterar rapporten behovet av flera olika konkreta åtgärder. Projektet föreslår att juridiska institutionen i Göteborg som strukturella åtgärder antar tydliga målsättningar för mångfald, jämlikhet och inkludering i utbildningen, ger ämnesgrupper eller kursansvariga i uppdrag att diskutera och rapportera hur de förhåller sig till granskningens resultat och konkreta åtgärder inom deras ämnen, utvecklar incitament för lärarkollegiet att arbeta med dessa frågor, utvecklar strukturerna för att bjuda in och hantera kritik samt utvärderar åtgärderna och följer upp med återkommande granskningar.
|
|
| 8. |
- Mägi, Erik, 1977, et al.
(författare)
-
Ny lag diskriminerar transföräldrar
- 2018
-
Ingår i: SvD Debatt.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Negativ särbehandling och diskriminering. Det blir en olycklig följd av riksdagens nya lagregler för föräldraskap för transpersoner, skriver flera debattörer.
|
|
| 9. |
- Mägi, Erik, 1977, et al.
(författare)
-
Stjärnfamiljejuridik: Svensk familjelagstiftning ur ett normkritiskt perspektiv
- 2015
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns många olika familjekonstellationer. Familjejuridiken är dock inte lika för alla. Den grundar sig på antaganden om hur människor lever och bör leva, vilket påverkar dem som inte följer normen. Det betyder att det finns människor som har svårare att bilda familj på ett rättsligt säkert sätt. Denna bok har flera syften. Ett är att introducera läsaren i svensk familjelagstiftning i stort. Ett annat är att inkludera ett brett spektrum av familjer. Ett tredje syfte är att synliggöra de normer som hittills har styrt lagstiftningen och genom det ge en utgångspunkt för förändring. Ett fjärde är att visa hur man utifrån dagens förutsättningar trots allt kan skapa rättsligt skydd för olika former av familjer. Boken är indelad i sex delar. De första fyra behandlar centrala familjejuridiska teman: ekonomi, bostad och arv; att få barn och bli erkänd som förälder; förhållanden mellan barn och förälder samt namn. Nästa del består av en normkritisk diskussion och den sista presenterar juridiska strategier för olika familjekonstellationer. Stjärnfamiljejuridik riktar sig i första hand till studenter, men är också viktig för yrkesutövande, inom både juridik och andra professioner. Den kan också med stor fördel användas av privatpersoner som önskar stöd för att kunna skapa rättslig trygghet för sin familj. Erik Mägi är jurist och undervisar på Göteborgs universitet. Lina-lea Zimmerman är beteendevetare och teaterpedagog och arbetar bland annat som projektledare.
|
|
| 10. |
- Mägi, Erik, 1977, et al.
(författare)
-
Sweden
- 2019
-
Ingår i: in Ruggeri, L. et al. (Eds.) (2019). Family Property and Succession in EU Member States: National Reports on the Collected Data. - Rijeka, Croatia, : Sveučilište u Rijeci, Pravni fakultet/University of Rijeka, Faculty of Law. - 9789538034251 ; , s. 657-677
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
