| 1. |
- Mägi, Erik, 1977
(författare)
-
Normkritisk granskning av övningsexempel på juristutbildningen i Göteborg
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Juridiska institutionen har genomfört en normkritisk granskning av juristutbildningen i Göteborg. Syftet med granskningen är att vara ett verktyg för att bidra till ökad kvalitet i utbildningen avseende mångfald, jämlikhet och inkludering. Granskningen har omfattat grundutbildningens övningsexempel och hur dessa förhåller sig till kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan tros¬uppfattning, funktionsförmåga, sexuell läggning, ålder samt klass/socioekonomisk tillhörighet. Projektet har använt sig av kvantitativ metod för att studera representation och framställning samt normkritisk och intersektionell teori för att analysera samband med samhällsnormer och maktstrukturer. I utbildningens övningsexempel är män, nordiska personer, vuxna personer samt personer i mellan och högre klass/socioekonomi överrepresenterade jämfört med befolkningen i Sverige. På motsvarande sätt är kvinnor, utomnordiska personer, unga och äldre personer samt personer i lägre klass/socioekonomi underrepresenterade. Det är genomgående samhällsgrupper som är strukturellt normativa och/eller över-ordnade som är överrepresenterade, medan samhällsgrupper som är strukturellt icke-normativa och/eller underordnade är underrepresenterade. Dessutom är kombinationerna utomnordiska kvinnor och kvinnor i högre klass/socioekonomi ytterligare underrepresenterade. Det visar att intersektionerna av kön, etnisk tillhörighet och klass/socioekonomi förstärker varandra. Andra samhällsgrupper förekommer endast marginellt. Det gäller transpersoner, religiösa personer, personer med funktionsnedsättning samt personer från länder utanför västvärlden, personer som är utsatta för rasism och personer som tillhör nationella minoriteter. Dessa strukturellt icke-normativa/underordnade samhällsgrupper är mer eller mindre osynliggjorda i utbildningens övningsexempel. Däremot förekommer homosexuella eller bisexuella personer i ungefär lika stor omfattning som i befolkningen. Det finns enskilda övningsexempel som vidmakthåller olika stereotyper och de som bryter stereotyper. Granskningen har dock kunnat visa att utbildningens övningsexempel som helhet framställer män som mer aktiva, som mer självständiga samt mer i offentlig sfär jämfört med kvinnor, vilket befäster traditionella könsroller. Samhällsgrupper som i högre grad framställs som negativa är män, utomnordiska personer, unga personer och personer i lägre klass/socioekonomi. Samtidigt framställs nordiska personer, vuxna personer samt personer i mellan och högre klass/socioekonomi oftare som neutrala eller positiva. Det är framförallt strukturellt normativa/överordnade samhällsgrupper som framställs i positioner med högre status och betydelse i samhället, förutom män som oftare framställs som negativa. Ett annat undantag är att utomnordiska personer, personer med funktionsnedsättning samt personer ur lägre klass/socioekonomi oftare innehar huvudroll. Det kan vara kopplat till att författarna av övningsexemplen i högre grad gör ett aktivt val när personer ur dessa samhällsgrupper tas med. Sammantaget bidrar representationen i utbildningens övningsexempel till att upprätthålla samhällsnormer och maktstrukturer som framställer ”vita” nordiska och sekulära vuxna (cis)män utan funktionsnedsättningar ur mellan och högre samhällsklasser som norm. Övningsexemplens framställningar bidrar å sin sida till att upprätthålla föreställningar om att män, nordiska personer, vuxna personer och personer i mellan och högre samhällsklasser har högre status och större betydelse. Det innebär att juristutbildningen brister i att spegla samhällets mångfald, i otillräcklig mån framställer olika samhällsgrupper jämlikt samt riskerar att exkludera olika grupper av juriststudenter. Eftersom det inte finns självklara lösningar på dessa komplexa problem diskuterar rapporten behovet av flera olika konkreta åtgärder. Projektet föreslår att juridiska institutionen i Göteborg som strukturella åtgärder antar tydliga målsättningar för mångfald, jämlikhet och inkludering i utbildningen, ger ämnesgrupper eller kursansvariga i uppdrag att diskutera och rapportera hur de förhåller sig till granskningens resultat och konkreta åtgärder inom deras ämnen, utvecklar incitament för lärarkollegiet att arbeta med dessa frågor, utvecklar strukturerna för att bjuda in och hantera kritik samt utvärderar åtgärderna och följer upp med återkommande granskningar.
|
|
| 2. |
- Mägi, Erik, 1977, et al.
(författare)
-
Ny lag diskriminerar transföräldrar
- 2018
-
Ingår i: SvD Debatt.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Negativ särbehandling och diskriminering. Det blir en olycklig följd av riksdagens nya lagregler för föräldraskap för transpersoner, skriver flera debattörer.
|
|
| 3. |
- Mägi, Erik, 1977, et al.
(författare)
-
Sweden
- 2019
-
Ingår i: in Ruggeri, L. et al. (Eds.) (2019). Family Property and Succession in EU Member States: National Reports on the Collected Data. - Rijeka, Croatia, : Sveučilište u Rijeci, Pravni fakultet/University of Rijeka, Faculty of Law. - 9789538034251 ; , s. 657-677
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Mägi, Erik, 1977
(författare)
-
Det viktigaste är inte att du strejkar i dag
- 2019
-
Ingår i: Aftonbladet Debatt.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ungdomarna i Friday´s For Future uppmanar alla vuxna att klimatstrejka idag. De stora fackförbunden i Sverige har valt att inte delta. Innebär det att vuxenvärlden vänder ungdomarna ryggen? Inte nödvändigtvis, det viktigaste är att vi agerar på något sätt.
|
|
| 7. |
- Mägi, Erik, 1977, et al.
(författare)
-
Stjärnfamiljejuridik: Svensk familjelagstiftning ur ett normkritiskt perspektiv
- 2015
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns många olika familjekonstellationer. Familjejuridiken är dock inte lika för alla. Den grundar sig på antaganden om hur människor lever och bör leva, vilket påverkar dem som inte följer normen. Det betyder att det finns människor som har svårare att bilda familj på ett rättsligt säkert sätt. Denna bok har flera syften. Ett är att introducera läsaren i svensk familjelagstiftning i stort. Ett annat är att inkludera ett brett spektrum av familjer. Ett tredje syfte är att synliggöra de normer som hittills har styrt lagstiftningen och genom det ge en utgångspunkt för förändring. Ett fjärde är att visa hur man utifrån dagens förutsättningar trots allt kan skapa rättsligt skydd för olika former av familjer. Boken är indelad i sex delar. De första fyra behandlar centrala familjejuridiska teman: ekonomi, bostad och arv; att få barn och bli erkänd som förälder; förhållanden mellan barn och förälder samt namn. Nästa del består av en normkritisk diskussion och den sista presenterar juridiska strategier för olika familjekonstellationer. Stjärnfamiljejuridik riktar sig i första hand till studenter, men är också viktig för yrkesutövande, inom både juridik och andra professioner. Den kan också med stor fördel användas av privatpersoner som önskar stöd för att kunna skapa rättslig trygghet för sin familj. Erik Mägi är jurist och undervisar på Göteborgs universitet. Lina-lea Zimmerman är beteendevetare och teaterpedagog och arbetar bland annat som projektledare.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Mägi, Erik, 1977
(författare)
-
Yttrande över betänkandet SOU 2018:68 Nya regler om faderskap och föräldraskap
- 2019
-
Ingår i: Regeringens hemsida.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet (fortsatt Juridiska institutionen) yttrar sig härmed över utredningen SOU 2018:68 Nya regler om faderskap och föräldraskap. Juridiska institutionen in-stämmer med utredningen att det bör införas regler om presumtion för föräldraskap för en kvinna och vid ändrad könstillhörighet. Juridiska institutionen menar att förslaget visserligen innebär ökad risk för felaktiga presumtioner och därmed även ökad risk för hävning av föräldraskap vilket typiskt sett inte är till barnets bästa. Dessa risker finns dock även för dagens reglering om faderskapspresumtion. Juridiska institutionen instämmer därför med utredningen att det saknas tungt vägande skäl för fortsatt särbehandling av barn på grund av deras föräldrars kön, sexuella läggning och könsidentitet. Juridiska institutionen ser det som särskilt positivt att utredningens förslag skulle upphäva den diskriminering som nuvarande lagstiftning innebär i vissa situationer för föräldraskap vid ändrad könstillhörighet. Juridiska institutionen vill också lyfta fram att det i utredningens förslag saknas tydlig regel för att häva för-äldraskapspresumtion för situationen att ett barn har tillkommit genom samlag. Förslaget saknar även häv-ningsgrund för situationen att modern vid tidpunkt för en assisterad befruktning inte var gift eller sambo med kvinnan som lämnat samtycke. Förslaget innebär dessutom att de olika bestämmelserna för hävning av pre-sumtion av föräldraskap genom godkännande av annans bekräftelse av föräldraskap skulle skilja sig på ett icke ändamålsenligt sätt. Juridiska institutionen har även synpunkter på språkbruk och författningskommentarer. Juridiska institutionen anser att dessa frågor behöver åtgärdas. Juridiska institutionen instämmer vidare med utredningens förslag angående bekräftelse av föräldraskap att krav på bevittning ska utgå vid bekräftelse genom personlig inställelse hos socialnämnden. Juridiska institut-ionen motsätter sig däremot att det införs absolut krav på personlig inställelse hos socialnämnden. Juridiska institutionen instämmer även att bekräftelse av föräldraskap ska kunna göras elektroniskt. Juridiska institut-ionen motsätter sig däremot att kravet på socialnämndens godkännande avskaffas vid sådan elektronisk be-kräftelse. Utredningens förslag innebär annars ökad risk för felaktiga bekräftelser och därmed även i dessa fall ökad risk för hävning av föräldraskap. Juridiska institutionen föreslår att det i stället införs en gemensam reglering för bekräftelse av föräldraskap med tre alternativa formkrav för att säkerställa identiteten hos densom lämnar bekräftelsen: 1) bevittning, 2) personlig inställelse hos socialnämnden eller 3) elektronisk bekräf-telse. I övrigt bör kraven för bekräftelse vara desamma. Juridiska institutionen vill även lyfta fram att utred-ningens förslag saknar hänvisning som möjliggör hävning av bekräftelse om moderskap vid ändrad könstillhö-righet. Juridiska institutionen anser att detta behöver åtgärdas. Juridiska institutionen vill vidare lyfta fram att utredningens förslag kan medföra negativa konsekvenser för enskilda föräldrar och för barn. Utredningens förslag innebär även att regleringen för att fastställa föräldra-skap skulle bli än mer svåröverskådliga. Utredningens förslag innebär dessutom fortsatt särbehandling på flera punkter. Juridiska institutionen motsätter sig utredningens förslag i de delar som innebär särbehandling på grund av kön, sexuell läggning och könsidentitet i materiellt rättslig bemärkelse, särbehandlande språkbruk samt särreglering i lagstiftningsteknisk bemärkelse. Juridiska institutionen föreslår därför att de nya presumt-ionsreglerna införs i sammanhang tillsammans med nuvarande regler för faderskapspresumtion, att bestäm-melserna för bekräftelse av föräldraskap formuleras neutralt i förhållande till vilket föräldraskap som avses, att en legaldefinition om registrerat partnerskap införs samt att vissa lagrumshänvisningarna för föräldraskap vid ändrad könstillhörighet ändras. Juridiska institutionen föreslår slutligen att regeringen tillsätter ytterligare utredning med uppdrag att genom-föra en översyn av föräldraskapsregleringen som helhet.
|
|
| 10. |
|
|
