| 1. |
- Dessborn, Lisa, et al.
(författare)
-
Bidrar gäss och svanar till övergödning av våtmarker?
- 2018
-
Ingår i: Fakta för förvaltare: gäss och svanar. - Stockholm : Naturvårdsverket. ; , s. 33-47
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- • Gäss och svanar förekommer idag i större antal nära fler människor än någonsin tidigare, i Sverige och i övriga Västeuropa. • De ökande antalen leder ibland till problem och konflikter. På jordbruksmark kan gäss och svanar orsaka kostsamma skador på oskördade grödor. Hårt bete kan också påverka naturlig växtlighet och då bli ett naturvårdsproblem. • Gäss och svanar är vegetarianer och äter enbart blad, stjälkar, frön och rotdelar från växter, både på land och i vatten. • Bete på växande grödor kan också skapa intressekonflikter i områden där gäss samlas i stora antal, till exempel vid skyddade och restaurerade våtmarker. • Samtidigt bidrar gässen med många ekosystemtjänster, bland andra i form av naturupplevelser, jakt och kött. GÄSS OCH SVANAR SOM NÄRINGSTRANSPORTÖRER • Gäss och svanar har en relativt sett näringsfattig kost och en ganska ineffektiv matsmältning. Därför måste de äta mycket och producerar följaktligen stora mängder avföring. • Dessa fåglar hittar mycket av sin föda på land, men vilar enstor del av dygnet på våtmarker, där de också bajsar. • Under höst, vinter och vår gör gäss och svanar omfattande dagliga förflyttningar mellan födoplatser och viloplatser. De blir därmed naturliga transportörer av näringsämnen till våtmarker och sjöar.ÖVERGÖDNING I VATTENDRAG • Under häckningstiden på sommaren är de flesta gäss och svanar glest utspridda över stora områden, samtidigt som flera arter häckar i våtmarker och sjöar som är naturligt näringsfattiga. Under dessa omständigheter är fåglarnas näringstransport från land till vattenmiljöer en naturlig process som snarast bidrar till ett rikare växt- och djurliv. • Våtmarker där gäss och svanar samlas i stora antal under höst, vinter och vår är dock sällan näringsfattiga, och många av dem har redan problem med över- gödning genom näringsläckage från jordbruksmark. Övergödning kan leda till algblomning, försämrad vattenkvalitet och andra oönskade förändringar i våtmarks- ekosystemet. • I områden som redan har problem med övergödning kan gäss och svanar göra att problemen ökar. Särskilt känsliga är små vattensamlingar med begränsat till- och utflöde, men också de som sommartid har kraftig avdunstning i kombination med stora antal fåglar. • En betydande del av den samlade näringstillförseln till våtmarker sker under den tid på året då växterna är inaktiva och alltså inte tar upp näringsämnen. Detta leder till att de senare antingen sedimenterar (och frigörs en annan årstid), eller att de transporteras nedströms och kan orsaka övergödning där. • Ett räkneexempel visar att 2 000 gäss som uppehåller sig i en våtmark i fyra månader kan bidra med 160 kg kväve och 40–80 kg fosfor. I vilken mån detta är problematiskt beror på hur mycket samma område påverkas av näringsläckage från jordbruk och andra mänskliga källor. • Kunskapssammanställningen ger exempel på åtgärder man kan vidta för att öka eller minska en våtmarks attraktivitet för gäss och svanar.
|
|
| 2. |
- Elmberg, Johan, et al.
(författare)
-
Påverkar betande gäss och svanar jordbruket
- 2018
-
Ingår i: Fakta för förvaltare: gäss och svanar. - Stockholm : Naturvårdsverket.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gäss och svanar förekommer idag i större antal nära fler människor än någonsin tidigare, i Sverige och i övriga Västeuropa. • De ökande antalen leder ibland till problem och konflikter. På jordbruksmark kan gäss och svanar orsaka kostsamma skador på oskördade grödor. Hårt bete kan också påverka naturlig växtlighet och då bli ett naturvårdsproblem. • Gäss och svanar är vegetarianer och äter enbart blad, stjälkar, frön och rotdelar från växter, både på land och i vatten. • Bete på växande grödor kan också skapa intressekonflikter i områden där gäss samlas i stora antal, till exempel vid skyddade och restaurerade våtmarker. • Samtidigt bidrar gässen med många ekosystemtjänster, bland andra i form av naturupplevelser, jakt och kött. GÄSS OCH SVANAR SOM VÄXTÄTARE • Eftersom deras föda mest består av fibrer och vatten, måste gäss och svanar äta stora mängder för att få i sig nog med näringsämnen (främst proteiner och kolhydrater). • Gäss och svanar har en högt utvecklad förmåga att avgöra växters innehåll av proteiner och lättsmälta kolhydrater, men också av illasmakande och svårsmälta ämnen. De är därför kräsna i sitt val av föda. • Behovet av olika näringsämnen varierar över året; gäss och svanar äter mer proteiner höst och vår, medan energirika växter prioriteras under vintern. • De flesta jordbruksgrödor är mer näringsrika än gässens naturliga föda, och därför rtare val” för dem. BETESSKADOR I JORDBRUKET • Grödor med bättre näringsinnehåll och ökande arealer vintergröna grödor gör att vi idag har mer gäss och svanar på jordbruksmark än någonsin förr. • Skador orsakade av gäss och svanar under höst och vinter kan ofta kompenseras av växterna men ibland leda till ekonomiska förluster. • Gäss och svanars påverkan på skördeutfallet generellt är mycket liten jämfört med den variation som orsakas av faktorer som nederbörd, temperatur och växtsjukdomar. • Lokalt kan bete av gäss och svanar orsaka stora skador och kännbara ekonomiska förluster för jordbruket. Betesskador uppkomna under vår och sommartid före skörd kan vara särskilt problematiska, och är samtidigt lite studerade. • Det finns en rad exempel på både beprövade och mindre beprövade metoder att styra förekomsten av gäss och svanar, och därmed påverka skadornas omfattning. Till dessa hör avledningsåkrar, grödoval, skrämsel och andra åtgärder som gör fält mindre attraktiva för fåglarna.
|
|
| 3. |
- Elmberg, Johan, et al.
(författare)
-
Sprider gäss och svanar smittsamma sjukdomar?
- 2018
-
Ingår i: Fakta för förvaltare: gäss och svanar. - Stockholm : Naturvårdsverket. ; , s. 49-65, s. 50 - 65
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- • Gäss och svanar förekommer idag i större antal nära fler människor än någonsin tidigare, i Sverige och i övriga Västeuropa. • De ökande antalen leder ibland till problem och konflikter. På jordbruksmark kan gäss och svanar orsaka kostsamma skador på oskördade grödor. Hårt bete kan också påverka naturlig växtlighet och då bli ett naturvårdsproblem. • Gäss och svanar är vegetarianer och äter enbart blad, stjälkar, frön och rotdelar från växter, både på land och i vatten. • Bete på växande grödor kan också skapa intressekonflikter i områden där gäss samlas i stora antal, till exempel vid skyddade och restaurerade våtmarker. • Samtidigt bidrar gässen med många ekosystemtjänster, bland andra i form av naturupplevelser, jakt och kött. GÄSS OCH SVANAR SOM SMITTSPRIDARE • Många smittämnen är kända hos vilda gäss och svanar. Det handlar om virus, bakterier och encelliga parasiter. • En del av dessa smittämnen har förmåga att infektera också andra fågelarter och ibland däggdjur. • Gäss och svanar är rörliga och uppträder ofta nära människor och i jordbrukslandskapet. Därför misstänks de ibland för att sprida sjukdomar till människor och våra tamdjur. • En genomgång av forskningen inom detta fält visar att gäss och svanar ytterst sällan utgör en hälsorisk för människor, men något oftare för tamdjur och då främst fjäderfän. • I vissa fall tycks gäss och svanar kunna bidra till spridning av följande sjukdomar till tamdjur eller människa: fågelinfluensavirus, campylobacter, salmonella (gäller främst smitta till fjäderfä) och antibiotikaresistenta bakterier. I samtliga fall är dock andra smittkällor än gäss och svanar betydligt vanligare. • Forskningen har däremot inte funnit några belägg för att gäss och svanar sprider till exempel Newcastle-virus, West Nile virus, botulism, papegojsjuka eller borrelia till tamdjur eller människa. • För några smittämnen, till exempel E. coli och cryptosporidier, är det fortfarande oklart om gäss och svanar alls har någon betydelse för spridning till tamdjur eller människa. • Klimatförändringar och en allt bättre förståelse för de olika smittämnenas variation i förekomst och farlighet gör det viktigt att vi fortsätter att övervaka dem samt har beredskap för att omvärdera deras betydelse. • Att tamboskap och gäss betar sida vid sida har inga kända risker från smittsynpunkt, inte heller på strandängar. • Trots slutsatserna om en relativt låg smittorisk kan det vara klokt att iaktta försiktighetsåtgärder vid djurhållning, till exempel att förse tamdjur med rent vatten och att hålla fjäderfä avskilda från vilda gäss och svanar. För människans del kan man minska riskerna genom att sätta upp nät för att hindra fåglarna att ta sig upp på badstränder. Om man badar i sjöar där det vistas mycket gäss eller svanar är det klokt att tvätta sig efter badet och att undvika kallsupar.
|
|
| 4. |
- de Oliveira, Kelin Gonçalves, et al.
(författare)
-
Decoding of the surfaceome and endocytome in primary glioblastoma cells identifies potential target antigens in the hypoxic tumor niche
- 2024
-
Ingår i: Acta Neuropathologica Communications. - : BioMed Central (BMC). - 2051-5960. ; 12:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Immunotherapies with antibody-drug-conjugates (ADC) and CAR-T cells, targeted at tumor surface antigens (surfaceome), currently revolutionize clinical oncology. However, target identification warrants a better understanding of the surfaceome and how it is modulated by the tumor microenvironment. Here, we decode the surfaceome and endocytome and its remodeling by hypoxic stress in glioblastoma (GBM), the most common and aggressive brain tumor in adults. We employed a comprehensive approach for global and dynamic profiling of the surfaceome and endocytosed (endocytome) proteins and their regulation by hypoxia in patient-derived GBM cultures. We found a heterogeneous surface-endocytome profile and a divergent response to hypoxia across GBM cultures. We provide a quantitative ranking of more than 600 surface resident and endocytosed proteins, and their regulation by hypoxia, serving as a resource to the cancer research community. As proof-of-concept, the established target antigen CD44 was identified as a commonly and abundantly expressed surface protein with high endocytic activity. Among hypoxia induced proteins, we reveal CXADR, CD47, CD81, BSG, and FXYD6 as potential targets of the stressed GBM niche. We could validate these findings by immunofluorescence analyses in patient tumors and by increased expression in the hypoxic core of GBM spheroids. Selected candidates were finally confronted by treatment studies, showing their high capacity for internalization and ADC delivery. Importantly, we highlight the limited correlation between transcriptomics and proteomics, emphasizing the critical role of membrane protein enrichment strategies and quantitative mass spectrometry. Our findings provide a comprehensive understanding of the surface-endocytome and its remodeling by hypoxia in GBM as a resource for exploration of targets for immunotherapeutic approaches in GBM.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Elmberg, Johan, 1960-, et al.
(författare)
-
Gäss : ny kunskap krävs
- 2017
-
Ingår i: Vår fågelvärld. - 0042-2649. ; :4
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- "Dum som en gås" är ett märkligt talesätt. Gäss är tvärtom vaksamma, sociala och förnämligt anpassade till sin miljö. De hittar och väljer den föda som bäst svarar mot årstidens behov, och de fattar strategiska beslut inför flyttning och häckning. Att de också är framgångsrika visar den sentida starka ökningen av flera arter.
|
|
| 8. |
- Elmberg, Johan, et al.
(författare)
-
Gäss : ny kunskap krävs
- 2017
-
Ingår i: Vår fågelvärld. - 0042-2649. ; :4
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- "Dum som en gås" är ett märkligt talesätt. Gäss är tvärtom vaksamma, sociala och förnämligt anpassade till sin miljö. De hittar och väljer den föda som bäst svarar mot årstidens behov, och de fattar strategiska beslut inför flyttning och häckning. Att de också är framgångsrika visar den sentida starka ökningen av flera arter.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
