| 1. |
|
|
| 2. |
- Alsved, Malin, et al.
(författare)
-
Sources of Airborne Norovirus in Hospital Outbreaks
- 2020
-
Ingår i: Clinical Infectious Diseases. - : Oxford University Press (OUP). - 1537-6591 .- 1058-4838. ; 70:10, s. 2023-2028
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Noroviruses are the major cause of viral gastroenteritis. Disease transmission is difficult to prevent and outbreaks in healthcare facilities commonly occur. Contact with infected persons and contaminated environments are believed to be the main routes of transmission. However, noroviruses have recently been found in aerosols and airborne transmission has been suggested. The aim of our study was to investigate associations between symptoms of gastroenteritis and presence of airborne norovirus, and to investigate the size of norovirus carrying particles.METHODS: Air sampling was repeatedly performed close to 26 patients with norovirus infections. Samples were analysed for norovirus RNA by RT-qPCR. The times since the patients' last episodes of vomiting and diarrhoea were recorded. Size separating aerosol particle collection was also performed in ward corridors.RESULTS: Norovirus RNA was found in 21 (24%) of 86 air samples from 10 different patients. Only air samples during outbreaks, or before a succeeding outbreak, tested positive for norovirus RNA. Airborne norovirus RNA was also strongly associated with a shorter time period since the last vomiting episode (odds ratio 8.1, p=0.04 within 3 hours since the last vomiting episode). The concentration of airborne norovirus ranged from 5-215 copies/m3, and detectable amounts of norovirus RNA were found in particles <0.95 µm and >4.51 µm.CONCLUSIONS: The results suggest that recent vomiting is the major source of airborne norovirus and imply a connection between airborne norovirus and outbreaks. The presence of norovirus RNA in submicrometre particles indicates that airborne transmission can be an important transmission route.
|
|
| 3. |
- Alvehus, Malin, et al.
(författare)
-
Metabolic adaptations in skeletal muscle, adipose tissue, and whole-body oxidative capacity in response to resistance training
- 2014
-
Ingår i: European Journal of Applied Physiology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1439-6319 .- 1439-6327. ; 114:7, s. 1463-1471
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The effects of resistance training on mitochondrial biogenesis and oxidative capacity in skeletal muscle are not fully characterized, and even less is known about alterations in adipose tissue. We aimed to investigate adaptations in oxidative metabolism in skeletal muscle and adipose tissue after 8 weeks of heavy resistance training in apparently healthy young men. Expression of genes linked to oxidative metabolism in the skeletal muscle and adipose tissue was assessed before and after the training program. Body composition, peak oxygen uptake (VO2 peak), fat oxidation, activity of mitochondrial enzyme in muscle, and serum adiponectin levels were also determined before and after resistance training. In muscle, the expression of the genes AdipoR1 and COX4 increased after resistance training (9 and 13 %, respectively), whereas the expression levels of the genes PGC-1 alpha, SIRT1, TFAM, CPT1b, and FNDC5 did not change. In adipose tissue, the expression of the genes SIRT1 and CPT1b decreased after training (20 and 23 %, respectively). There was an increase in lean mass (from 59.7 +/- A 6.1 to 61.9 +/- A 6.2 kg), VO2 peak (from 49.7 +/- A 5.5 to 56.3 +/- A 5.0 ml/kg/min), and fat oxidation (from 6.8 +/- A 2.1 to 9.1 +/- A 2.7 mg/kg fat-free mass/min) after training, whereas serum adiponectin levels decreased significantly and enzyme activity of citrate synthase and 3-hydroxyacyl-CoA dehydrogenase did not change. Despite significant increases in VO2 peak, fat oxidation, and lean mass following resistance training, the total effect on gene expression and enzyme activity linked to oxidative metabolism was moderate.
|
|
| 4. |
- Eriksson, Tommy, et al.
(författare)
-
Criteria for medicines management in hospitals
- 2011
-
Ingår i: EJHP Science. - 1781-7595. ; 17:3, s. 83-88
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Study objectives: The aim of this study was to develop quality criteria for further development and use in the Medicines Management(MM) process in European hospitals. Methods: Criteria for MM were developed in three steps using a modified two-stage Delphi-technique. In the first step a literature search was performed and 300 topics were listed. These topics were grouped into three dimensions, eight main and 23 sub areas, rephrased and a questionnaire including 114 criteria that could be perceived as important today and in the near future was prepared. In steps 2 and 3 a panel of experts independently, based on questionnaires, evaluated the importance between the dimensions, areas, and criteria on a four-level Likert-scale. In the second questionnaire the panel had access to the group results from the first questionnaire. Total importance and the three domains of patient safety, environment, and cost-effectiveness were evaluated. Results: Nine of 11 experts completed the two questionnaires. The three dimensions of patient use, healthcare handling, and strategic MM work, were well balanced and the importance ratings between them were 35, 39, and 26%, respectively. No criteria had a full mean importance of 4 but 31 criteria scored between 3.6 and 3.9. The patient safety domain importance scores were generally very high and the environmental domain low. Five criteria were considered to be of very big importance among all experts in the patient safety domain and none in the other two domains. Conclusion: This study provides important information on criteria for the further development of standards and indicators for a quality system in hospital settings, High Performance Medicines Management (HPMM).
|
|
| 5. |
- Fredricsson, Malin, et al.
(författare)
-
Inledande kartläggning avseende luftkvalitet för Kronobergs län samt objektiva skattningar för länets kommuner för 2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kronobergs län utgör ett samverkansområde, vilket administreras av Kronoberg läns Luftvårdsförbund. På uppdrag av Kronoberg läns Luftvårdsförbund har IVL Svenska Miljöinstitutet utfört en inledande kartläggning samt objektiva skattningar med avseende på luftkvalitet för respektive kommun, i samarbete med länets ingående kommuner, se Bilaga 1. Utifrån detta har sedan ett förslag till kontrollstrategi tagits fram. I denna version av rapporten har uppdatering gjorts av mätdata för 2021 i den inledande kartläggningen och berörda kommuners objektiva skattningar. Emissionerna i den inledande kartläggningen är inte uppdaterade.Mätningar enligt nuvarande kontrollstrategi, ”Tätortsprogrammet”, pågår till och med kalenderår 2022. Föreslagen kontrollstrategi omfattar tre år (2023 – 2025), men ska årligen ses över och uppdateras utifrån resultaten från föregående års övervakning. I enlighet med Naturvårdsverkets Handbok om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (Naturvårdsverket, 2019) ingår följande delar i kontrollstrategin, vilken ska ingå i programmet för samordnad kontroll för samverkansområdet i Kronobergs län:information och analys av luftkvalitetssituationen utifrån tidigare kontrollresultat, haltutveckling i länet, bedömning av hur halterna i länet förhåller sig till miljökvalitetsnormer (MKN) och utvärderingströsklarna;beskrivning av mätplatser och mätmetodik;beskrivning av eventuella modellberäkningar, använda modeller samt information om beräkningsområden;uppgifter om dominerande utsläppskällor;det kontrollförfarande, krav avseende antal mätpunkter, indikativa eller kontinuerliga mätningar, som samverkansområdet omfattas av;rutiner för rapportering och information;långsiktig mät- och beräkningsstrategi.
|
|
| 6. |
- Fredricsson, Malin, et al.
(författare)
-
Luftkvaliteten i Sverige 2014 och vintern 2014/15
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Urbanmätnätet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Resultaten från kalenderår 2014 och vinterhalvår 2014/15 presenteras i denna rapport.
|
|
| 7. |
- Fredricsson, Malin, et al.
(författare)
-
Luftkvaliteten i Sverige 2015 och vintern 2015/16 - Mätningar inom Urbanmätnätet
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under år 2015 och vinterhalvåret 2015/16 deltog 21 kommuner, i varierande omfattning, med mätningar av luftföroreningar inom Urbanmätnätet. Totalt 16 kommuner valde att mäta hela året 2015. Mätningarna innefattade dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO2), svaveldioxid (SO2), och partiklar (PM10, PM2.5 och sot) samt månads-/veckomedelvärden av partiklar, NO2, SO2, ozon (O3) och lättflyktiga kolväten (VOC). I en kommun utfördes timvisa mätningar av kväveoxider (NOx, NO+NO2). Samtliga uppmätta årsmedelvärden för NO2 underskred såväl miljökvalitetsnormen (MKN) (40 μg/m3) som övre och nedre utvärderingströskeln (ÖUT, NUT) (32 μg/m3 respektive 26 μg/m3) för årsmedelvärde, undantaget Örnsköldsvik där ÖUT tangerades. I Örnsköldsvik överträddes även MKN för dygnsmedelvärde (60 μg/m3) med 24 dygn jämfört med tillåtna 7 under ett kalenderår, och MKN för timmedelvärde (90 μg/m3), under 318 timmar jämfört med tillåtna 175 timmar under ett kalenderår. Under år 2015 uppvisade samtliga kommuner halter under MKN för PM10 som årsmedelvärde (40 μg/m3) i såväl urban bakgrund som gaturum. MKN för dygnsmedelvärden av PM10 (> 50 μg/m3 under fler än 35 dygn) överträddes under 2015 i Visby och ÖUT (> 35 μg/m3 under fler än 35 dygn) överskreds i Örnsköldsvik. De flesta tillfällena med överskridande av MKN för dygnsmedelvärden (50 μg/m3) inträffade under perioden februari - april. För PM2.5 låg samtliga årsmedelvärden långt under NUT (12 μg/m3), och endast i Tingsryd överskreds miljökvalitetsmålets precisering för PM2.5 (10 μg/m3) för kalenderåret 2015. Halterna av bensen, i gaturum såväl som i urban bakgrund, låg klart under MKN (5 μg/m3), ÖUT (3.5 μg/m3) och NUT (2 μg/m3) för kalenderår 2015. Miljökvalitetsmålets precisering (1 μg/m3) tangerades i Karlstad och Örnsköldsvik.
|
|
| 8. |
- Fredricsson, Malin, et al.
(författare)
-
Urbanmätnätet – 30 års mätningar av luftkvalitet
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De första luftkvalitetsmätningarna i svenska tätorter gjordes i slutet av 1950-talet i Göteborg av Cyrill Brosset på Svenska Silikatforskningsinstitutet, och sedermera IVL. Intresset för luftfrågor hade då vuxit, inte minst som en följd av den omfattande smogen i London 1952, då flera tusentals människor dog i förtid. Luftföroreningsproblemen var vid denna tid främst kopplade till svaveldioxid och sot, som därmed ansågs mest intressant att kartlägga. De främsta källorna till problemen avseende dessa föroreningar var energiproduktionens vanligen små anläggningar med låga skorstenar samt att bränslena hade högt svavelinnehåll. En enormt omfattande databas av resultat från dessa mätningar har skapats och tillgången till dessa mätdata har varit av mycket stor betydelse som underlag för beslutsfattare i utvecklingen av regelverk och emissionsbegränsande åtgärder i Sverige. Urbanmätnätet har från början varit starkt kopplat till metodutveckling, men även till forskning kring förståelsen av uppkomsten av luftföroreningar, källors betydelse, vilka processer som styr, samt vilken betydelse de har för människors hälsa. Sedan energiproduktionen mer och mer gått över till fjärrvärme, bergvärme med mera och svavelinnehållet i bränslen har minskat kraftigt, har halterna av svaveldioxid i tätorter minskat och ligger i dag generellt långt under miljökvalitetsnormen. Avseende utsläpp av svavel har därmed fokus numera flyttats från landbaserade källor till sjöfart, där omfattande utsläppsbegränsande åtgärder vidtas. Mätmetoderna för svaveldioxid och sot var till en början endast manuella, det vill säga provtagning och analys görs var för sig. I samband med att det europeiska samarbetsprojektet OECD-, sedermera EMEP-projektet1, startade uppstod ett behov av att harmonisera och göra metoderna mer robusta. Ett omfattande metodutvecklings- och kvalitetssäkringsarbete drog igång i samarbete mellan de nordiska länderna och standardmetodik för provtagning och analys togs fram. Den mätmetod för dygnsmedelvärden av svaveldioxid och sot, som använts inom Urbanmätnätet sedan starten. This report is only available in Swedish.
|
|
| 9. |
- Gustafsson, Malin, et al.
(författare)
-
Diffusa partikelemissioner från trafik i bygg- och industriverksamheten
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De partikelhalter som förekommer i utomhusluften i tätorter idag är i många fall skadliga, i synnerhet för känsliga personer, och kan orsaka bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och luftvägsproblem. Partiklar i utomhusluft uppkommer på såväl naturlig väg som antropogent, det vill säga genom mänsklig verksamhet. Emissionerna från fasta anläggningar (till exempel energiproduktion) och fordonsavgaser är relativt väldefinierade. Däremot är kunskapen om emissioner från diffusa källor, såsom barlagda ytor, materialupplag, stenkrossar och uppvirvling av damm från arbetsmaskiner, mycket bristfällig. Byggarbetsplatser inkluderar ofta aktiviteter och källor som genererar diffusa partikelemissioner. Byggarbetsplatser är generellt temporära, men när de förekommer i tätbebyggda områden kan de orsaka både negativa effekter på luftkvalitet samt nedsmutsningsproblem. Diffusa partikelemissioner från fordon och transporter inne på en byggarbetsplats kan vara en stor källa till partikelhalter. Även fordon som kör ut från en arbetsplats kan vara en stor källa till spridning av partiklar till följd av damm och smuts som följer med på smutsiga däck. I denna studie har emissionsfaktorer tagits fram för fordonstrafik på en asfaltsyta respektive en grusad väg på en byggarbetsplats där materialhantering och – upplag förekom. Även inverkan av fordonshastighet på de diffusa partikelemissionerna och effektiviteten av bevattning av vägytan som damningsreducerande åtgärd har studerats. Vidare har studier gjorts avseende de diffusa partikelemissionernas storleksfördelningar, liksom avseende hur byggdammet kan spridas ut på allmän gata från en utfart från byggarbetsplatser. This report is only available in Swedish.
|
|
| 10. |
- Kurdve, Martin, Dr, 1971-, et al.
(författare)
-
Designing visual management in manufacturing from a user perspective
- 2019
-
Ingår i: Procedia CIRP. - : Elsevier B.V.. - 2212-8271. ; , s. 886-891, s. 886-891
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Many organisations use daily meetings, whiteboards and an information system for employee intra-communication. While Operation Management research is often management centred, Human Centred Design, instead, takes a user’s perspective. This research aims to reflect upon and describe a method, applied in practice in a double case study within manufacturing, on how to (re-)design meetings and visual management boards, and what type of information and key performance indicators are most relevant for the personnel. The paper proposes a lean Kata-improvement inspired design method, which takes the personnel’s perspective on design of daily visual management. © 2019 The Authors. Published by Elsevier B.V.
|
|
