| 1. |
|
|
| 2. |
- Bergman, Ann-Sofie, 1963-, et al.
(författare)
-
Supported Visitation in Cases of Violence : Political Intentions and Local Practice in Sweden
- 2018
-
Ingår i: International Journal of Law, Policy and the Family. - : Oxford University Press. - 1360-9939 .- 1464-3707. ; 32:3, s. 374-393
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In Sweden, supervised visitation has been replaced with a new measure called supported visitation. In the reform process, it was emphasized that if face to face visitation cannot be organized without risk for the child, indirect visitation or no visitation are to be considered better options. The aim of this article is to explore social work practice regarding supported visitation in cases involving violence. It draws on a study of a local visitation centre and the data consists of case files from the social services regarding 37 children where a court ordered visitation support, interviews with seven members of staff, ten parents and three children, and local documents and guidelines. For 18 of the 37 children, case files contained credible information about a history of violence. The study shows that district courts sometimes order visitation support in cases where there is a risk for the child and where in the near future normalization of visitation is unlikely. Thus, the measure of visitation support is sometimes used in a way that was not intended. Regarding social work practice, the analysis indicates that, although the guidelines developed at the local support centre under study adhere to the national policy intentions, both professionals’ validation and invalidation of violence can be seen. For service users previously subjected to violence, the documented court and social services’ practices may actively contribute to children’s and residential parents’ continued vulnerability.
|
|
| 3. |
- Bergman, Ann-Sofie, et al.
(författare)
-
Våldsutsatta barns trygghet då de har umgängesstöd
- 2020
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige har sedan 2012 insatsen övervakat umgänge ersatts av umgängesstöd. I reformprocessen betonades att om umgänge ansikte mot ansikte mellan barn och en förälder som barnet inte bor med inte kan organiseras utan risk för barnet bör beslut fattas om indirekt umgänge (exempelvis via telefon) eller inget umgänge. Seminariet diskuterar socialarbetares praktik rörande umgängesstöd när stödet gäller ärenden med våld. Det bygger på en studie av en umgängesstödsverksamhet, där underlaget bestod av akter för 37 barn för vilka det fanns en dom om umgängesstöd, intervjuer med sju personal, tio föräldrar och tre barn, samt dokument och rutiner för verksamheten. För 18 av 37 barn innehöll akterna bekräftad information om en historia av våld. Studien visade att tingsrätten ibland beslutar om umgängesstöd i ärenden med våld och där det är osannolikt att umgänget kan ”normaliseras” inom överskådlig framtid. Insatsen umgängesstöd ges alltså ibland på ett sätt som inte var avsett med reformen. När det kommer till det sociala arbetets praktik visar analysen att även om de lokala rutinerna följer lagstiftarens intentioner med reformen och fokus på risk, kan professionella i praktiken både giltiggöra och ogiltiggöra våld. Det senare gäller i synnerhet gruppen umgängesstödjare som finns närvarande med barnet i rummet. Sammantaget visar studien hur både domstolens praktik och umgängesstödsverksamheten kan bidra till barns fortsatta utsatthet.
|
|
| 4. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Professionalisering och brukares behov : Dilemman i socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor
- 2022
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur kan socialtjänsten bäst möta behoven hos personer utsatta för våld i parrelationer, typiskt sett våldsutsatta kvinnor? Med utgångspunkt i exemplet Stockholms stad och organisering av arbetet med våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck i den kontexten, diskuteras i presentationen dilemman förknippade med den professionalisering av arbetet med våld i nära relation som pågått sedan millennieskiftet i många av landets kommuner. I exemplet som diskuteras finns två typer av enheter specialiserade på våld; med fokus på myndighetsutövning (Relationsvåldsteam RVT) respektive på stödinsatser (Relationsvåldscentrum RVC). Med utgångspunkt i resultaten av en forskarutvärdering av arbetet vid RVC i Stockholms stad vilken genomfördes under 2020 och 2021 diskuteras i presentationen för- och nackdelar förknippade med socialtjänstens organisering av arbetet med våld i nära relationer, sett ur såväl professionellas som brukares perspektiv. Frågan om samverkan mellan socialtjänstens olika delar och samordningen av insatser riktade till våldsutsatta berörs också. De resultat som presenteras pekar bland annat på hur socialtjänstens specialisering i förhållande till våld å ena sidan kan vara nödvändig för insatser mot våld och god kvalitet, samtidigt som den å andra sidan kan vara förknippad med professionellt ”gränsarbete” mellan olika professionella grupper, så att exempelvis praktiskt och vardagsnära stöd kan definieras ut från det egna professionella uppdraget, samtidigt som det är just den typen av stöd våldsutsatta kvinnor kan behöva för att ta sig ur en relation med våld, i synnerhet de kvinnor med begränsade socioekonomiska resurser.
|
|
| 5. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Specialiserade team vid våld i nära relation : en studie i tre kommuner
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I föreliggande rapport redovisas resultat av en studie av hur tre kommuner hanterar socialnämndens ansvar för insatser på våldsområdet. Den undersöker hur kommunerna organiserar och genomför arbetet med att ge stöd till vuxna personer som utsatts för våld i nära relation respektive insatser till personer som utövar våld i nära relation. Studien genomfördes under åren 2020-2022 av forskare knutna till Institutionen för socialvetenskap vid Marie Cederschiöld högskola, inom ramen för det sexåriga forskningsprogrammet ”Samordnade interventionssystem mot våld i nära relationer” finansierat av Forte (2019-01492).Resultaten pekar på betydelsen av särskilda enheter eller mottagningar inriktade på våld i nära relation för att säkra god kvalitet i kommunernas insatser. Samtidigt synliggör både brukares och personalens beskrivningar utmaningar i socialtjänstens arbete med våld i nära relationer. Dessa handlar om implikationer av socialtjänstens funktionsindelning och specialisering, komplexiteten i att komma ur våld i förhållande till begränsade resurser till stödet till våldsutsatta, särskilt sårbara våldsutsatta brukare och hur arbetet är anpassat till deras behov, samt problemet med att interventionssystemet kring våld i nära relationer tenderar att vara vuxencentrerat trots att det finns minderåriga barn i familjen de flesta fall av våld i nära relationer som socialtjänsten kommer i kontakt med.
|
|
| 6. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Utvärdering av Relationsvåldscentrum (RVC) i Stockholms stad
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I föreliggande rapport presenteras resultaten av en forskarutvärdering av Relationsvådscentrum (RVC) i Stockholms stad. Utvärderingen har genomförts av en grupp forskare knutna till Institutionen för socialvetenskap vid Ersta Sköndal Bräcke högskola och har pågått under 2020 och 2021. Utvärderingens övergripande syfte är att undersöka vilken betydelse RVC har för att säkra god kvalitet i Stockholms stads insatser mot våld i nära relation respektive hedersrelaterat våld och förtryck. Studien fokuserar fyra olika områden: 1) Resultat, 2) Jämförelse med socialtjänstens ordinarie arbete, 3) Organisation, 4) Kostnader. Studien har genomförts genom en kombination av metoder och rapporten bygger på sex olika dataset: 1) Dokument och statistik rörande RVC:s brukare och arbete, inklusive underlag om ekonomiska förutsättningar; 2) Självskattningar av traumasymptom hos RVC:s våldsutsatta brukare; 3) Tematiskt strukturerade intervjuer med personal vid RVC respektive stadsdelarnas RVT; 4) Enkät till personal i RVC respektive stadsdelarnas RVT om hur samverkan mellan RVC och övriga delar av socialtjänsten fungerar; 5) Tematiskt strukturerade intervjuer med brukare vid RVC, 6) RVC:s brukarundersökning. Utvärderingens övergripande slutsats är att RVC är av central betydelse för att säkra god kvalitet i Stockholms stads insatser mot våld i nära relation respektive hedersrelaterat våld och förtryck. Samtidigt finns en rad områden där det går att se stor potential till förbättringar.
|
|
| 7. |
- Keith, Pringle, et al.
(författare)
-
More trouble in a welfare paradise : Sweden's problematic welfare policy and practice response to the pandemic
- 2023
-
Ingår i: Post-Pandemic Welfare and Social Work. - London : Routledge. - 9781003416210 - 9781032223445 ; , s. 123-134
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The chapter explores the apparent contradiction between Sweden’s pre-eminent international welfare reputation and its strikingly limited welfare response to the pandemic. We survey the Swedish welfare impact within two domains: first, the domain of public and social policies during the pandemic and their impact on the welfare of citizens; second, the domain of social work practice and its impact within two fields – disability and gendered violence to women. Finally, we ask how far international social work can learn about its future trajectory from the Swedish experience.
|
|
| 8. |
- Pennbrant, Sandra, 1967-, et al.
(författare)
-
Mastering the professional role as a newly graduated registered nurse
- 2013
-
Ingår i: Nurse Education Today. - : Elsevier BV. - 0260-6917 .- 1532-2793. ; 33:7, s. 739-745
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Professional development is a process starting during undergraduate education and continuing throughout working life. A new nurse's transition from school to work has been described as difficult. This study aims to develop a model describing the professional development of new nurses during their first years of work. To develop this model, constant comparative analyses were performed. The method was a qualitative study of survey data on 330 registered nurses. The results showed that mastering the professional role was the result of an ongoing process building on the nurse's experiences and interactions with the surrounding environment. The professional developmental process involves the following interrelated sub-processes: evaluating and re-evaluating educational experiences, developing professional self-efficacy and developing clinical competence. These sub-processes are influenced by the following factors: social values and norms, healthcare organization, management of new nurses, co-workers, patients and significant others and the nurse's own family and friends. These factors affect professional development directly, indirectly or as mediating influences and can lead to possible outcomes, as new nurses choose to remain in or leave the profession. The results underscore the importance of developing a professional nursing role within the new working context. To facilitate this professional development, new nurses need support from their nursing-school educators and their healthcare employers. The model described here will be the subject of further measurement and testing. © 2012 Elsevier Ltd.
|
|
| 9. |
- Priebe, Giesela, et al.
(författare)
-
Young carers in Sweden
- 2016
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Objective: Children in families experiencing mental health problems, substance abuse, domestic violence or other problems may take great responsibility for domestic chores and personal or emotional care for parents or siblings. They may take more responsibility than children usually are expected to do, often over a long period of time. Also, they may be exposed to neglect and don’t receive the support they need from the adults in their family. While there is a growing body of research in countries such as Great Britain or Australia, knowledge about young carers is still in the beginning in Sweden. This presentation is about a pilot study with children at risk for being young carers.Method: English questionnaires (for example MACA-YC42 and PANOC-YC20, Joseph, Becker, Becker & Regel 2009; Perceived impact, Cassidy & Giles, 2013) were translated and included into a Swedish survey. The type, amount and impact of caregiving were investigated, as well as psychological well-being. 30 youth at the age of 10 to 18 years participated in the study. They were recruited via support groups for children with parents with mental health problems, substance abuse or other problems.Results: The main results show that Swedish youth at risk for being young carers differ from youth in other countries in several ways. For example, they do less domestic chores, but perceive less positive and more negative impact of caregiving, as compared to British results (Joseph, Becker, Becker & Regel 2009). Also, they asked for questions about family violence to be included in the questionnaire.Conclusions: Young carers in different countries may report different type, amount and impact of caring. Questionnaires used by social workers or health care providers in order to identify young carers in need for support have to be adapted to the circumstances of each country.
|
|
| 10. |
- Rafsten, Lena, et al.
(författare)
-
Gothenburg Very Early Supported Discharge study (GOTVED) : a randomised controlled trial investigating anxiety and overall disability in the first year after stroke
- 2019
-
Ingår i: BMC Neurology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1471-2377. ; 19, s. 1-10
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND AND PURPOSE: Early supported discharge (ESD) has been shown to be efficient and safe as part of the stroke care pathway. The best results have been seen with a multidisciplinary team and after mild to moderate stroke. However, how very early supported discharge (VESD) works has not been studied. The aim of this study was to investigate whether VESD for stroke patients in need of ongoing individualized rehabilitation affects the level of anxiety and overall disability for the patient compared with ordinary discharge routine.METHODS: A randomized controlled trial was performed with intention to treat analyses comparing VESD and ordinary discharge from hospital. All patients admitted at the stroke care unit at Sahlgrenska University Hospital of Gothenburg between August 2011 and April 2016 were screened. Inclusion occurred on day 4 using a block randomization of 20 and with a blinded assessor. Assessments were made 5 days post-stroke and 3 and 12 months post-stroke. Patients in the VESD group underwent continued rehabilitation in their homes with a multidisciplinary team from the stroke care unit for a maximum of 1 month. The patients in the control group had support as usual after discharge when needed such as home care service and outpatient rehabilitation. The primary outcome was anxiety as assessed by the Hospital Anxiety and Depression Scale-Anxiety subscale (HADS-A). The secondary outcome was the patients' degree of overall disability, measured by the modified Rankin Scale (mRS).RESULTS: No significant differences were found between the groups regarding anxiety at three or 12 months post-stroke (p = 0.811). The overall disability was significantly lower in the VESD group 3 months post-stroke (p = 0.004), compared to the control group. However, there was no significant difference between the groups 1 year post-stroke.CONCLUSIONS: The VESD does not affects the level of anxiety compared to ordinary rehabilitation. The VESD leads to a faster improvement of overall disability compared to ordinary rehabilitation. We suggest considering coordinated VESD for patients with mild to moderate stroke in addition to ordinary rehabilitation as part of the service from a stroke unit.TRIAL REGISTRATION: Clinical Trials.gov: NCT01622205. Registered 19 June 2012 (retrospectively registered).
|
|
