| 1. |
- Aboagye, Emmanuel, et al.
(författare)
-
Exhaustion and Impaired Work Performance in the Workplace : Associations With Presenteeism and Absenteeism
- 2019
-
Ingår i: Journal of Occupational and Environmental Medicine. - : Wolters Kluwer. - 1076-2752 .- 1536-5948. ; 61:11, s. 438-444
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: The aim of this study was to investigate the association between presenteeism and absenteeism during the previous year and the current levels of exhaustion and impaired work performance in a Swedish university setting.Methods: In a study of 3525 employees, an ordinal logistic regression and general linear model was used to examine the association between presenteeism and absenteeism during the previous year and the current exhaustion and impaired work performance, respectively.Results: Presenteeism, but not absenteeism, during the previous year independently increased the risk of having moderate or severe exhaustion. Presenteeism, absenteeism, and exhaustion remained positively associated with impaired work performance when health status and other confounders had been adjusted for.Conclusions: Presenteeism, but not absenteeism, was associated with exhaustion. Both presenteeism and absenteeism were the salient correlates of impaired work performance.
|
|
| 2. |
- Aboagye, Emmanuel, et al.
(författare)
-
What is Number of Days in Number of Times? : Associations Between, and Responsiveness of, Two Sickness Presenteeism Measures
- 2020
-
Ingår i: Journal of Occupational and Environmental Medicine. - : Wolters Kluwer. - 1076-2752 .- 1536-5948. ; 62:5, s. e180-e185
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: To examine the associations between sickness presenteeism (SP) reported as number of days with SP reported as number of times and to evaluate their responsiveness.Methods: The study population (n = 454) consisted of employed individuals, at risk of long-term sickness absence. Correlation analyses were performed to examine associations between the two SP measures and external constructs such as work performance, general health, and registered sick leave. Both SP constructs were measured several times to examine responsiveness.Results: The SP measures are moderately correlated. They moderately correlated with work performance and health status measures. SP reported as number of times seems to be more sensitive than number of days in detecting changes after rehabilitation.Conclusions: Numerical or categorical constructs are valid sources of data on SP. However, categorized SP seems to be more responsive.
|
|
| 3. |
- Ahmad, Irma, et al.
(författare)
-
High prevalence of persistent symptoms and reduced health-related quality of life 6 months after COVID-19
- 2023
-
Ingår i: Frontiers In Public Health. - : Frontiers Media S.A.. - 2296-2565. ; 11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: The long-term sequelae after COVID-19 constitute a challenge to public health and increased knowledge is needed. We investigated the prevalence of self-reported persistent symptoms and reduced health-related quality of life (HRQoL) in relation to functional exercise capacity, 6 months after infection, and explored risk factors for COVID-19 sequalae.METHODS: This was a prospective, multicenter, cohort study including 434 patients. At 6 months, physical exercise capacity was assessed by a 1-minute sit-to-stand test (1MSTST) and persistent symptoms were reported and HRQoL was evaluated through the EuroQol 5-level 5-dimension (EQ-5D-5L) questionnaire. Patients with both persistent symptoms and reduced HRQoL were classified into a new definition of post-acute COVID syndrome, PACS+. Risk factors for developing persistent symptoms, reduced HRQoL and PACS+ were identified by multivariable Poisson regression.RESULTS: Persistent symptoms were experienced by 79% of hospitalized, and 59% of non-hospitalized patients at 6 months. Hospitalized patients had a higher prevalence of self-assessed reduced overall health (28 vs. 12%) and PACS+ (31 vs. 11%). PACS+ was associated with reduced exercise capacity but not with abnormal pulse/desaturation during 1MSTST. Hospitalization was the most important independent risk factor for developing persistent symptoms, reduced overall health and PACS+.CONCLUSION: Persistent symptoms and reduced HRQoL are common among COVID-19 survivors, but abnormal pulse and peripheral saturation during exercise could not distinguish patients with PACS+. Patients with severe infection requiring hospitalization were more likely to develop PACS+, hence these patients should be prioritized for clinical follow-up after COVID-19.
|
|
| 4. |
- Andersson, Staffan, 1969-, et al.
(författare)
-
ATTRACT - International collaboration to help students succeed
- 2011
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The issues of student success and retention are vital for contemporary engineering education. Comparisons and collaborations between different institutes can help the improvement of practice. ATTRACT (Enhance the Attractiveness of Studies in Science and Technology) is a European project within this field. The retention part of the project highlights four areas for further discussion - a common vocabulary for discussing retention issues, common measurements of retention and student success, gaining better knowledge about incoming students, and evaluating and sharing practice.
|
|
| 5. |
- Andersson, Staffan, et al.
(författare)
-
Samverkan om genomströmning
- 2012
-
Ingår i: NU 2012. - Göteborg, Sweden.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Avhopp och genomströmning är viktiga faktorer för högre utbildning. Studenter som börjar en utbildning bör också känna sig motiverade att fortsätta, lyckas och nå sina mål. Olika mått på avhopp och genomströmning kan också ses som indikatorer på utbildningens kvalitet (Högskoleverket, 2009). Detta är mycket viktigt för hela högre utbildningssystemet, men ses som kritiskt inom naturvetenskaplig och teknisk utbildning (Teknikdelegationen, 2010). Det finns ett uttalat behov av fler personer med civilingenjörsexamen, men andelen studenter som når examen har minskat under många år (Andersson, 2011). Denna trend har också observerats för flera andra programutbildningar (Högskoleverket & SCB, 2011).Vi har medverkat i flera olika samarbetsprojekt med mål att bland annat förstå och förbättra genomströmningen på utbildningsprogram (Marklund, 2009; Andersson, Gelin och Marklund, 2011; Andersson Chronholm och Andersson, 2011). Utifrån våra erfarenheter från dessa projekt vill vi diskutera erfarenheter och möjligheter för framtida samverkan med andra som delar vårt intresse för denna viktiga fråga. Inom de olika projekten har vi särskilt intresserat oss för tre områden:• Att mäta och visualisera genomströmningHur mäter vi genomströmning på bästa sätt? Vilka mått är viktiga? Hur kan vi visualisera genomströmning? Hur kan visualiseringen hjälpa utvecklingsarbete?• Att utforska och beskriva faktorer som påverkar genomströmningVilka verktyg använder vi för att utforska de faktorer som kan påverka genomströmning? Vilka beskrivningsmodeller finns kring genomströmning? Vilka möjligheter och begränsningar finns med dessa modeller?• Att genomföra framgångsrika insatser för att förbättra genomströmningVad kan man göra för att förbättra genomströmning på utbildningar? Hur kan insatser förbättras utifrån forskning och annan information?Vår förhoppning är att en diskussion kring dessa områden kan leda till värdefullt erfarenhetsutbyte. Vi vill också lyfta den övergripande frågan om hur olika lärosäten kan samverka kring dessa frågor och vad vi kan lära av varandra.Referenser:Andersson, S. (2011). “Identitetsresan", I Fler som kan s. 63-77. Stockholm: SkolverketAndersson, S., Gelin, B. och Marklund, B. (2011). ATTRACT - International collaboration to help students succeed. Proceedings from Utvecklingskonferens för Sveriges ingenjörsutbildningar 2011.Andersson Chronholm, J. & Andersson, S. (2011). Lär för din framtid - Så lyckas du med högskolestudier Lund:StudentlitteraturHögskoleverket (2009). Mått för genomströmning i utbildning på grund- och avancerad niva, Högskoleverkets rapportserie 2009:29Högskoleverket och SCB (2011). Universitet och högskolor Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2009/2010 Statistiska meddelanden UF20SM1103, Stockholm: SCBMarklund, B. (2009). “Hur kan genomströmningen i våra program- utbildningar mätas, presenternas och analyseras? Vilka hinder och kritiska framgångsfaktorer finns för en god genomströmning?" Proceedings from Utvecklingskonferens för Sveriges ingenjörsutbildningar 2009.Teknikdelegationen (2010). Vändpunkt Sverige - ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap och IKT, Statens Offentliga Utredningar 2010:28, Stockholm
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Aronsson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Sjukfrånvarons dimensioner : svensk-norska jämförelser och analyser
- 2015. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I både Sverige och Norge baseras sjukersättningarna på principen om inkomstbortfall, som ger sjukskrivna ersättning i förhållande till arbetsinkomsten. Men länderna skiljer sig också åt vilket möjliggör intressanta jämförelser och analyser. I Norge är exempelvis ersättningsnivån 100 procent från första dagen jämfört med 80 procent i Sverige, som också har en karensdag. Frågor som tas upp gäller bland annat hur sjukskrivna upplever sin vardagstillvaro, omgivningens acceptans för sjukskrivning, sjuknärvaro, stigmatisering, framtidstro och synen på hjälpapparat och myndigheter. Boken är värdefull vid utbildningar inom socialt arbete och är intressant i den debatt om sjukfrånvaro som pågår i samhället. Den bygger på ett svensk-norskt forskningsprojekt och använder såväl kvalitativa som kvantitativa data.
|
|
| 8. |
- Aronsson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Skam, stigmatisering och framtidstro bland långtidssjukskrivna i ”osynliga” diagnoser
- 2015
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - 0037-833X. ; 92:4, s. 519-534
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Syftet var att undersöka stigma- och skamupplevelser bland långtidssjukskrivna i psykiska och muskuloskeletala diagnoser och om upplevelserna skiljer sig diagnoserna mellan. 2300 personer besvarade en enkät och på basis av enkätsvar bildades även en grupp med båda slagen av besvär. Bland de med psykiatriska och kombinationsdiagnoser tillhörde 33 respektive 34% hög-skamgruppen jämfört med 10% bland de med muskuloskeletala diagnoser. Ju fler tidigare sjukskrivningar desto större andel upplevde skam och stigma och desto vanligare att se förtidspension som en realistisk framtid. Nivåskillnaderna var stora. Bland de med psykiatriska diagnoser och hög grad av stigma var det 16%, som angav förtidspensionsalternativet jämfört med 31% bland de med muskuloskeletal diagnos och 39% bland de med kombinationsdiagnos.
|
|
| 9. |
- Aronsson, Gunnar, et al.
(författare)
-
The changing nature of work - Job strain, job support and sickness absence among care workers and in other occupations in Sweden 1991-2013
- 2021
-
Ingår i: SSM - Population Health. - : Elsevier BV. - 2352-8273. ; 15
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study examined exposure changes in three psychosocial dimensions - job demands, job control, and social support - and the associations between these dimensions and sickness absence throughout the period 1991-2013. The analyses covered periods of economic ups and downs in Sweden and periods involving major fluctuations in sickness absence. Data on care workers (n = 16,179) and a comparison group of employees in other occupations (n = 82,070) were derived from the biennial Swedish Work Environment Survey and linked to register data on sickness absence. Eight exposure profiles, based on combinations of demands, control, and support, were formed. The proportion of individuals with work profiles involving high demands doubled among care workers (14%-29%) while increasing modestly in the comparison group (17%-21%) 1991-2013. The work profile that isolated high-strain (iso-strain), i.e., high demands, low control, and low social support, was more prevalent among care workers, from 4% in 1991 to 11% in 2013. Individuals with work profiles involving highdemand jobs had the highest number of days on sickness absence during the study period and those with the isostrain work profile had the highest increase in sickness absence, from 15 days per year during 1993-1994, to 42 days during 2000-2002. Employees with a passive work profile (low job demands and low job control) had the lowest rate and the lowest increase in sickness absence. Individuals with active work profiles, where high demands are supposed to be balanced by high job control, had a rather high increase in sickness days around 2000. A conclusion is that there is a long-term trend towards jobs with high demands. This trend is stronger among care workers than among other occupations. These levels of job demands seem to be at such a level that it is difficult to compensate for with higher job control and social support.
|
|
| 10. |
- Bergström, Gunnar, Professor, et al.
(författare)
-
A Resourceful Work Environment Moderates the Relationship between Presenteeism and Health : A Study Using Repeated Measures in the Swedish Working Population
- 2020
-
Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health. - : MDPI AG. - 1661-7827 .- 1660-4601. ; 17:13
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The objective of this study was to investigate if the psychosocial work environment moderates the proposed negative impact of presenteeism on future general health. We expect that the negative impact of presenteeism on general health is weaker if the psychosocial work environment is resourceful, and more pronounced if the environment is stressful. Data were derived from the 2008-2018 biennial waves of the Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health (SLOSH). The final analytic sample consisted ofn= 15,779 individuals. We applied repeated measures regression analyses through generalized estimating equations (GEE). Results from the autoregressive GEE models showed statistically significant interaction terms between presenteeism and all four investigated moderators, i.e., job demands, job control, job support and job strain. The results indicate that the psychosocial work environment moderates the negative association between presenteeism and general health and illustrates a buffering effect of the psychosocial work environment. A possible explanation for these results may be that psychosocially resourceful work environments give room for adjustments in the work situation and facilitate recovery. The results also indicate that by investing the psychosocial work environment employers may be able to promote worker health as well as prevent reduced job performance due to presenteeism.
|
|
