| 1. |
- Delios, A., et al.
(författare)
-
Examining the generalizability of research findings from archival data
- 2022
-
Ingår i: Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America. - : Proceedings of the National Academy of Sciences. - 0027-8424 .- 1091-6490. ; 119:30
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This initiative examined systematically the extent to which a large set of archival research findings generalizes across contexts. We repeated the key analyses for 29 original strategic management effects in the same context (direct reproduction) as well as in 52 novel time periods and geographies; 45% of the reproductions returned results matching the original reports together with 55% of tests in different spans of years and 40% of tests in novel geographies. Some original findings were associated with multiple new tests. Reproducibility was the best predictor of generalizability-for the findings that proved directly reproducible, 84% emerged in other available time periods and 57% emerged in other geographies. Overall, only limited empirical evidence emerged for context sensitivity. In a forecasting survey, independent scientists were able to anticipate which effects would find support in tests in new samples.
|
|
| 2. |
- Bakker, F. T., et al.
(författare)
-
The Global Museum: natural history collections and the future of evolutionary science and public education
- 2020
-
Ingår i: PeerJ. - : PeerJ. - 2167-8359. ; 8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Natural history museums are unique spaces for interdisciplinary research and educational innovation. Through extensive exhibits and public programming and by hosting rich communities of amateurs, students, and researchers at all stages of their careers, they can provide a place-based window to focus on integration of science and discovery, as well as a locus for community engagement. At the same time, like a synthesis radio telescope, when joined together through emerging digital resources, the global community of museums (the 'Global Museum') is more than the sum of its parts, allowing insights and answers to diverse biological, environmental, and societal questions at the global scale, across eons of time, and spanning vast diversity across the Tree of Life. We argue that, whereas natural history collections and museums began with a focus on describing the diversity and peculiarities of species on Earth, they are now increasingly leveraged in new ways that significantly expand their impact and relevance. These new directions include the possibility to ask new, often interdisciplinary questions in basic and applied science, such as in biomimetic design, and by contributing to solutions to climate change, global health and food security challenges. As institutions, they have long been incubators for cutting-edge research in biology while simultaneously providing core infrastructure for research on present and future societal needs. Here we explore how the intersection between pressing issues in environmental and human health and rapid technological innovation have reinforced the relevance of museum collections. We do this by providing examples as food for thought for both the broader academic community and museum scientists on the evolving role of museums. We also identify challenges to the realization of the full potential of natural history collections and the Global Museum to science and society and discuss the critical need to grow these collections. We then focus on mapping and modelling of museum data (including place-based approaches and discovery), and explore the main projects, platforms and databases enabling this growth. Finally, we aim to improve relevant protocols for the long-term storage of specimens and tissues, ensuring proper connection with tomorrow's technologies and hence further increasing the relevance of natural history museums.
|
|
| 3. |
- Johannisson, Jenny, et al.
(författare)
-
Vetenskap på tvären : akademiska värden, friheter och gränser
- 2013
-
Ingår i: Vetenskap för profession. - : Högskolan i Borås. - 1654-6520. ; :26, s. 11-19
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Texten utgör en inledning till antologin Vetenskap på tvären; den tredje volymen som dokumenterar seminarieserien Från Högskolan i Borås till Humboldt. Texten sätter den tredje seminarieseriens innehåll i förhållande till de två tidigare, diskuterar i korthet några aspekter på begreppet och företeelsen tvärvetenskap samt introducerar de nio övriga uppsatser som ingår i volymen.
|
|
| 4. |
- Erikson, Martin G, et al.
(författare)
-
Från Högskolan i Borås till Humboldt, volym 4
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport består av åtta kapitel baserade på en seminarieserie om akademiskt ansvar, som arrangerades av Högskolan i Borås under 2015 och 2016. Seminarierna utgjorde den fjärde omgången av de så kallade Humboldtseminarierna, som högskolan arrangerat i olika omgångar sedan 2010. Vid Humboldtseminarierna har aktuella frågor kring akademins möjligheter och utmaningar belysts utifrån olika teman, inte minst kopplat till samhällets förväntningar på forskning och högre utbildning. I det perspektivet blev akademiskt ansvar ett naturligt tema för den fjärde och avslutande omgången av Humboldtseminarierna. Just kopplingen till samhällsnytta är också en röd tråd igenom rapporten. Författarna skriver utifrån skilda erfarenheter som forskare, lärare och akademiska ledare – inte minst är rektorsperspektivet väl företrätt. Ett annat återkommande ämne är kopplingen mellan akademiskt ansvar och akademisk frihet, där ansvaret inte minst bidrar till att legitimera friheten. Kollegialitet är en viktig fråga för flera av författarna, både som princip för kvalitetsstyrning och som beslutsform. Sammantaget visar de olika bidragen att akademiskt ansvar berör många frågor av stor relevans för forskare, lärare, ledare och studenter, men också för intressenter utanför akademin. Där har författarnas bidrag goda möjligheter att ge nya insikter och inspirera till fortsatta diskussioner inom många olika områden.
|
|
| 5. |
- Patterson, Nick, et al.
(författare)
-
Large-scale migration into Britain during the Middle to Late Bronze Age
- 2022
-
Ingår i: Nature. - : Nature Publishing Group. - 0028-0836 .- 1476-4687. ; , s. 588-594
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Present-day people from England and Wales harbour more ancestry derived from Early European Farmers (EEF) than people of the Early Bronze Age1. To understand this, we generated genome-wide data from 793 individuals, increasing data from the Middle to Late Bronze and Iron Age in Britain by 12-fold, and Western and Central Europe by 3.5-fold. Between 1000 and 875 BC, EEF ancestry increased in southern Britain (England and Wales) but not northern Britain (Scotland) due to incorporation of migrants who arrived at this time and over previous centuries, and who were genetically most similar to ancient individuals from France. These migrants contributed about half the ancestry of Iron Age people of England and Wales, thereby creating a plausible vector for the spread of early Celtic languages into Britain. These patterns are part of a broader trend of EEF ancestry becoming more similar across central and western Europe in the Middle to Late Bronze Age, coincident with archaeological evidence of intensified cultural exchange2-6. There was comparatively less gene flow from continental Europe during the Iron Age, and Britain's independent genetic trajectory is also reflected in the rise of the allele conferring lactase persistence to ~50% by this time compared to ~7% in central Europe where it rose rapidly in frequency only a millennium later. This suggests that dairy products were used in qualitatively different ways in Britain and in central Europe over this period.
|
|
| 6. |
- Allwood, Carl Martin, 1952, et al.
(författare)
-
Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och andra beteendevetenskaper, 3:e upplagan : Grundläggande vetenskapsteor
- 2021
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vetenskapen påverkar våra liv på många sätt – att förstå dess förutsättningar och begränsningar är därför en viktig del av all högre utbildning. Denna bok ger olika perspektiv på vetenskap och förmedlar på ett enkelt sätt en realistisk bild av vetenskap och forskning inom beteendevetenskaperna, med fokus på psykologiämnet. Med beteendevetenskaperna som utgångspunkt behandlas grundläggande vetenskapsfilosofiska förhållningssätt och begrepp; skolbildningar såsom positivism, pragmatism, fenomenologi, hermeneutik, socialkonstruktivism, postkolonialism, genus- och feministisk forskning; relationen mellan validitet och vetenskapsfilosofi; samt vetenskapsstudier, dvs. forskning om forskare, forskning och forskarsamhället. I denna tredje upplaga har texten uppdaterats och gjorts mer läsvänlig. Vidare är avsnitten om värdet av akademisk frihet, open science och om så kallade rovdjurstidskrifter, utvidgade. Boken kan användas på grundnivå i beteendevetenskapliga ämnen såsom psykologi, pedagogik, sociologi, vårdvetenskap och delar av företagsekonomi. Den passar också som introduktion för att förstå vad vetenskap är i många andra discipliner och sammanhang.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Stephens, Lucas, et al.
(författare)
-
Archaeological assessment reveals Earth’s early transformation through land use
- 2019
-
Ingår i: Science. - : American Association for the Advancement of Science. - 0036-8075 .- 1095-9203. ; 365:6456, s. 897-902
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Humans began to leave lasting impacts on Earth’s surface starting 10,000 to 8000 years ago. Through a synthetic collaboration with archaeologists around the globe, Stephens et al. compiled a comprehensive picture of the trajectory of human land use worldwide during the Holocene (see the Perspective by Roberts). Hunter-gatherers, farmers, and pastoralists transformed the face of Earth earlier and to a greater extent than has been widely appreciated, a transformation that was essentially global by 3000 years before the present.Science, this issue p. 897; see also p. 865Environmentally transformative human use of land accelerated with the emergence of agriculture, but the extent, trajectory, and implications of these early changes are not well understood. An empirical global assessment of land use from 10,000 years before the present (yr B.P.) to 1850 CE reveals a planet largely transformed by hunter-gatherers, farmers, and pastoralists by 3000 years ago, considerably earlier than the dates in the land-use reconstructions commonly used by Earth scientists. Synthesis of knowledge contributed by more than 250 archaeologists highlighted gaps in archaeological expertise and data quality, which peaked for 2000 yr B.P. and in traditionally studied and wealthier regions. Archaeological reconstruction of global land-use history illuminates the deep roots of Earth’s transformation and challenges the emerging Anthropocene paradigm that large-scale anthropogenic global environmental change is mostly a recent phenomenon.
|
|
