SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Martinell Barfoed Elizabeth) "

Sökning: WFRF:(Martinell Barfoed Elizabeth)

  • Resultat 1-10 av 11
  • [1]2Nästa
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Barfoed, Elizabeth Martinell (författare)
  • Digital clients : An example of people production in social work
  • Ingår i: Social Inclusion. - : Cogitatio. - 2183-2803. ; 7:1, s. 196-206
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Digital work has become part of social workers’ daily routines in countries where digitalisation is on the agenda. As a consequence, documentation practices are expanding—on paper as well as digitally—and include reporting detailed statistics about client interventions, filling in digital forms, and fulfilling local and national performance measurement goals. Standardised formulas with tick-box answers, fed into databases by the social worker, are examples of this digital endeavour. One example is the Addiction Severity Index (ASI), a questionnaire for estimating the client´s life situation and needs, used in addiction care. However, difficulties in making the social workers use the results of the standardised questionnaire in social work investigations, where a storied form is traditionally preferred, have made social workers reluctant to use them. To encourage the use of the ASI, a software program was invented to transform the binary data from the questionnaire into a computerised storyline, imitating the storied form. The aim of this article is to describe the context of the digital storyline production and to analyse the particular type of “digital client” it creates. Possible consequences are discussed, such as the absent (or distorted) client voice. It is proposed that documentation systems, in whatever form, should not be regarded as neutral carriers of information, but must be analysed for how clients are (re)presented and, ultimately, how social work is consctructed.
  •  
2.
  •  
3.
  • Jacobsson, Katarina, et al. (författare)
  • Socialt arbete och pappersgöra : Mellan klient och digitala dokument
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Standardiserade dokument och digitala formulär omgärdar socionomens arbete. I boken Socialt arbete och pappersgöra tar författarna med oss till socialtjänstkontoren och undersöker hur det går till när socialt arbete dokumenteras. Hur påverkar dokumentationen mötet med klienten? Vilka blir konsekvenserna? Och varför? Bokens viktigaste budskap är att till synes neutrala dokumentationssystem påtagligt formar och präglar det sociala arbetet. Det påverkar också hur vi ser på världen och vad som betraktas som giltig kunskap. Dagens utveckling väcker nya frågor och kräver nya slags kompetenser hos de professionella. Boken vänder sig till studenter och verksamma inom socialt arbete, liksom andra med intresse för den ökade administrationens följder i offentlig sektor. Den ger både en introduktion till och en sociologisk analys av de dokumentationskrav som finns i yrket, liksom en överblick av de mest centrala lagar, direktiv och myndigheter som är relevanta för socialt arbete.
  •  
4.
  • Martinell Barfoed, Elizabeth (författare)
  • Berättelser om adoption
  • 2008
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Abstract: Adoption Stories (Berättelser om adoption) This dissertation explores adoption stories in a Swedish context. The aim is two-fold: First, how adoption is presented by adopted adults; second, how adoption is constructed in the press. The way adoptees create meaning of “being adopted” is investigated; the way those stories are shaped culturally is also explored. The study was conducted in a qualitative tradition with a constructionist and narrative approach. The empirical material consisted of 20 individual interviews, a focus group interview and an analysis of adoption issues in media. The age span of the adoptees in the individual interviews was 25-65 years. The articles examined stemmed from daily newspapers. The time period studied was 2003-2005. 124 articles were chosen for closer investigation. Two different storylines were uncovered in the personal stories – adoption as a complicated experience and adoption as an uncomplicated experience. In the first storyline the abandoned child was linked with psychological and social interpretations of “being different”; in the second, on the other hand, a story of the chosen child, brought up with a loving family, was built. In this storyline issues of being different were not raised, on the contrary being adopted appeared almost irrelevant. In the press two discourses were identified – adoption as a solution (for “not having children” or “not having parents”) and adoption as a problem (for example individual problems regarding “identity” or adoption as a contested practice). The analysis illustrates that personal stories are framed by culturally available resources. It is emphasized that the qualitative interview is a relational practice. This means that interviews must be considered in context, the local context of its production, but also in a broader cultural context.
  •  
5.
  •  
6.
  • Martinell Barfoed, Elizabeth, et al. (författare)
  • Moving from ’gut feeling’ to ’pure facts’: launching the ASI interview as part of in-service training for social workers.
  • 2012
  • Ingår i: Nordic Social Work Research. - : Taylor & Francis. - 2156-857X. ; 2:1, s. 5-20
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Several standardized assessment instruments have been introduced in social work in the last ten years. One of them, the Addiction Severity Index (ASI), is used today in the Swedish social services, and in the Prison and probation services. Swedish state authorities make strong declarations to implement the ASI-interview while critics are sceptic to both its practical relevance and epistemological grounds. Given this background, the launching of the ASI-interview is important to study as a case of how new instruments (flagged under the banner of EBP) are introduced. How is this rather new innovation introduced to the field of social work? The aim of the article is to analyse how the ASI-interview is presented and taught through in-service training for Swedish social workers. From observations of in-service training sessions, two professional styles seem to surface: a “traditional” and a “new” professional style. The course leader tends to use contrasting dichotomies as resources for constructing these professional styles. For example, “objectivity” and “scientificity” are presented as new professional ideals, rather than common sense or ”gut feeling”, the latter connected to traditional social work. The construction of a new professional style can be seen as an endeavour to achieve professional status in a more classical sense, partly by making the profession and its content more visible, and also by asserting its legitimacy as evidence-based work.
  •  
7.
  • Martinell Barfoed, Elizabeth, et al. (författare)
  • Socialpsykiatrien i Frederiksværk - Evaluering af psykiatrien 1995-99
  • 2000
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Abstract in Danish Evalueringen er en kvalitativ procesevaluering, der beskriver psykiatriplanens iværksættelse, resultater, udviklingspotentiale samt visioner for det fremtidige arbejde. Der er ikke tale om en resultatevaluering med enkle og entydige anbefalinger, men om at tilvejebringe et grundlag for beslutninger vedrørende fremtidens serviceniveau og organisation.
  •  
8.
  • Martinell Barfoed, Elizabeth (författare)
  • Standardiserad interaktion - en utmaning i socialt arbete
  • 2014
  • Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift. - : Forsa. - 1104-1420. ; 21:1, s. 4-23
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Standardized assessment instruments have been introduced in social work with the aim of measuring outcome effects and raising quality. One example, the ASI (Addiction Severity Index), is a standardi- zed questionnaire which can be regarded as a success story in Sweden and around the globe. The questionnaire, originally created by quantitative researchers and focusing on Vietnam Veterans in volun- tary care in the USA, is now widely used in Swedish social work. A different target group is identified (clients in need of social services) and different users (social workers). The results show that the pre- fabricated questions in the questionnaire restrict the institutional interaction. In social work the narrative is important. Standardized instruments change the status of the narrative and the interac- tion becomes digitized. Inspired by eth- nomethodology and discourse analysis, the study shows that clients applying for welfare benefits or subject to pre-trial investigation at the probation office are expected to participate. The standardized interaction has special characteristics: The conversation is highly reduced to yes-no answers, leaving little or almost no space for narratives. The questionnaire changes the professional conversation and leaves the professional and the client in a new interactional situation. In a profession where discretion has been highly valued and the professional conversation to a large extent has been shaped situationally, standardized inte- raction challenges the professional-client relationship. In the article certain techni- ques for handling the questionnaire are discerned.
  •  
9.
  • Martinell Barfoed, Elizabeth (författare)
  • Standardiserade intervjuer i socialt arbete - exemplet ASI
  • 2014
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Standardiserade bedömningsinstrument lanseras som en del i strävanden mot ett mätbart, transparent och evidensbaserat socialt arbete. Ett exempel är den standardiserade ASI-intervjun (Addiction Severity Index) som används inom exempelvis socialtjänsten och kriminalvården. ASI har transformerats från ett kvantitativt forskningsinstrument utformat för Vietnamveteraner frivilligt inlagda på behandlingshem i USA (McLellan 2006), till ett bedömningsinstrument för svenska socialarbetare i myndighetsutövning. Standardiserade bedömningsinstrument presenteras som ett stöd för ett systematiskt beslutsfattande både på individ- och verksamhetsnivå. Meningen är även att de ska fungera som ett datainsamlingsverktyg för forskning. Idag har vi kunskap om hur många ASI som utförts och hur integrerade de är på organisationsnivå. Vi vet dock mindre om hur dessa instrument används i det vardagliga arbetet. Syftet med studien är att med etnografisk metod undersöka hur den standardiserade vändningen i socialt arbete motiveras (i internutbildning) och hanteras (i det sociala arbetets praktik).1 Studien är kvalitativ och har en etnografiskt diskursiv ansats: deltagande observation under internutbildning samt ASI-intervjuer med klienter. Därtill ingår kvalitativa intervjuer med utredare och klienter i materialet. Genom en analys av internutbildning i ASI för socionomer har två professionsstilar identifierats – en ”traditionell” professionsstil och en ny professionsstil (Martinell Barfoed & Jacobsson 2012). Den nya professionsstilen motiveras med positivt laddade begrepp som objektivitet, vetenskaplighet, oproblematisk likhet och ställs direkt och indirekt emot en traditionell professionsstil där begrepp som magkänsla, subjektivitet och problematisk olikhet signalerar ett daterat sätt att arbeta. Studien visar hur nya metoder påverkar den vardagliga interaktionen mellan socialarbetare och klient och hur båda parter anpassar sig till densamma. Frågeformulärets prefabricerade karaktär lägger restriktioner på det professionella samtalet – särskilda anpassningsstrategier urskiljs från både klientens och utredarens sida. Den standardiserade interaktionen ger inte utrymme för berättande i klassisk mening. Frågor och svar är starkt regisserade och de standardiserade bedömningsinstrumenten kan därigenom betraktas som aktörer i samtalet. Istället sker en digitalisering av språket (”ettor” och ”nollor”), vilket skiljer sig från de berättelser som mer allmänt förknippas med socialt arbete och som länge har varit en oproblematiserad del av socialarbetarens handlingsutrymme (Lipsky 1980). Den standardiserade interaktionen visar sig vara ordknapp, vilket ger en asymmetrisk relation. Socialarbetaren frågar och klienten svarar. Det stora antalet frågor (180 frågor) som idealt sett ska utföras vid ett tillfälle gör att frågeformuläret är starkt styrande för hur interaktionen utvecklas och det krävs interaktionskompetens hos både socialarbetare och klient för att genomföra intervjun. ”Ovanliga klienter” uppges exempelvis vara svåra att anpassa till instrumentets logik. Klienten i både socialtjänst och kriminalvård är i behov av resurser av olika slag, det kan exempelvis gälla pengar (socialtjänsten) eller ett positivt omdöme inför en väntande rättegång (kriminalvårdens frivård). Att insamlade data betraktas som fakta och information snarare än positionerade berättelser tillkomna i en lokal kontext i ett bestämt syfte behöver övervägas när värdet av intervjun diskuteras, såväl generellt som i det individuella fallet. Det finns få studier av hur de data som samlats in används (lokalt och i forskning) och det är angeläget att med både kvantitativ och kvalitativ metod fortsatt analysera de standardiserade bedömningsinstrumentens praktik i socialt arbete.
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 11
  • [1]2Nästa
 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy